Feeding on debris – first evidence of micro debris down to 10 μm in the gastrointestinal tract of common bleak in River Helge å
(2016) BIOK01 20161Degree Projects in Biology
- Popular Abstract (Swedish)
- Skräp till middag?
Visste du att tandkräm, cigaretter och plastpåsar hänger ihop med vad du äter till middag? Läs vidare så ska jag berätta hur. Lägger man ihop allt skräp som människor på Jorden skapar varje dag blir det väldigt, väldigt mycket. En ganska stor del av skräpet hamnar till slut i sjöar, floder och hav där det kan påverka de djur och växter som lever där. Men nu kanske du tänker, varför ser man inte så värst mycket skräp i till exempel åar? Jo, det är för att skräpet sönderdelas till mindre och mindre bitar hela tiden. Till slut är de mindre än 5 millimeter och då kallas de för mikroskräp. Men mycket skräp kan inte brytas ned fullständigt så som till exempel löv gör, och därför blir mikroskräpet kvar i våra vatten under... (More) - Skräp till middag?
Visste du att tandkräm, cigaretter och plastpåsar hänger ihop med vad du äter till middag? Läs vidare så ska jag berätta hur. Lägger man ihop allt skräp som människor på Jorden skapar varje dag blir det väldigt, väldigt mycket. En ganska stor del av skräpet hamnar till slut i sjöar, floder och hav där det kan påverka de djur och växter som lever där. Men nu kanske du tänker, varför ser man inte så värst mycket skräp i till exempel åar? Jo, det är för att skräpet sönderdelas till mindre och mindre bitar hela tiden. Till slut är de mindre än 5 millimeter och då kallas de för mikroskräp. Men mycket skräp kan inte brytas ned fullständigt så som till exempel löv gör, och därför blir mikroskräpet kvar i våra vatten under väldigt lång tid. Vad vi inte vet alls mycket om är hur detta påverkar de djur som lever i åar. Äter de till och med upp skräpet?
Jag har undersökt om löjor (Alburnus alburnus) och mörtar (Rutilus rutilus) i nedre delen av Helge å i Skåne har mikroskräp i magen. Det gjorde jag genom att fånga fiskarna, plocka ut hela mag-tarmkanalen från varje fisk och lägga den i en kemikalie som löser upp det biologiska materialet men lämnar skräpet opåverkat. Sedan filtrerade jag lösningen genom filter som jag sedan tittade på i ett mikroskop för att kunna se om det fanns några mikroskräppartiklar.
Det visade sig att löjor har massor av mikroskräp i magen, medan mörtar inte har någonting alls. Detta kan bero på att de två fiskarna äter olika saker. Löjor lever nära ytan och äter djurplankton medan mörtar äter det mesta, allt från växter till insekter och snäckor. Beroende på var i vattnet mikroskräpet finns, om det är lätt eller tungt, kan olika fiskar komma i kontakt med det. Vi vet inte var mikroskräpet finns i Helge å, men resultaten från denna undersökningen verkar visa att det hålls flytande uppe i vattnet. Det var framförallt transparenta skräppartiklar som fanns i löjorna. Detta kan bero på att sannolikheten att ett djur äter upp en skräppartikel ökar om den ser ut som djurets normala mat. Löjor jagar nämligen med hjälp av sin syn, och eftersom att djurplankton är ganska genomskinliga kan detta förklara varför mycket transparent mikroskräp hittades.
Men var kommer mikroskräpet från? Det kan komma från många olika ställen, så som till exempel skönhets- och hygienprodukter med mikroplaster i, konstgräsplaner, nedskräpning, väg- och däckslitage samt fibrer från när vi tvättar exempelvis fleecekläder. Partiklarna är ofta för små för att helt och hållet fastna i våra reningsverk, och därför hamnar ofantligt många där reningsverken släpper ut sitt vatten, vilket är 34 stycken i Helge å.
Det som är oroväckande är att mikroskräpet har visat sig vara mycket farligt för organismer att få i sig. Mikroskräp kan drastiskt minska antal fiskägg som kläcks, tillväxthastigheten hos fisklarver samt reaktionen på rovdjursdoft vilket ökar risken att bli uppäten. Man har också upptäckt att de kan fungera som små svampar och suga åt sig miljögifter som finns i vattnet och som sedan transporteras vidare till fisken. När sedan ett annat djur äter fisken, följer gifterna med och kan på så sätt samlas i stora mängder i det djur som är högst i näringskedjan, vilket ju ofta är vi människor! Det är därför väldigt viktigt, både för de vattenlevande organismernas och våran egen skull, att vi minskar mängden mikroskräp i våra vatten. Detta gör vi alla tillsammans genom att aldrig slänga cigarettfimpar på marken, att inte använda tandkräm med mikroplast i och att se till att allt skräp, var enda liten bit, hamnar där den ska. I återvinningen. Sedan kan jag genuint önska oss alla en smaklig måltid ikväll!
Handledare: Professor Anders Nilsson
Examensarbete - kandidatexamen 15hp i Biologi, 2016
Biologiska institutionen, Lunds Universitet
Biosfärområde Kristianstads Vattenrike (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8894286
- author
- Winberg von Friesen, Lisa
- supervisor
- organization
- course
- BIOK01 20161
- year
- 2016
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- language
- English
- id
- 8894286
- date added to LUP
- 2016-10-28 15:20:56
- date last changed
- 2016-10-28 15:20:56
@misc{8894286,
author = {{Winberg von Friesen, Lisa}},
language = {{eng}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Feeding on debris – first evidence of micro debris down to 10 μm in the gastrointestinal tract of common bleak in River Helge å}},
year = {{2016}},
}