Lagförslag om villkor enligt kollektivavtal i offentliga upphandlingar – Förenligt med unionsrätten?

Abstract

Swedish authorities procured in 2012 for billions of USD. Utilizing public procurement as a way to streamline the use of tax revenue by reaching societal goals such as fair working conditions is no longer as controversial as it previously was. The new public procurement directive 2014/24/EU opens up even more than before for the opportunity to take social and labor considerations in public procurement, even when those conditions derive from collective agreements. Due to this directive the Swedish government submitted to the Swedish Parliament a government bill, prop. 2015/16:195, that suggests regulations where authorities in procurement contracts must include specific conditions that derive from central collective agreements.

Reactions to the bill have been mixed. Some have argued that the proposal is not compatible with EU law, while others have claimed that the government's interpretation of the directive is too broad. In the light of this, this paper aims to find out if the critics were right.

The purpose of this paper is to find out whether the government bill is compatible with EU law by examining the legal and political considerations made by the Swedish government when developing the bill, and to study the political discourse in Sweden and the role of collective agreements in public procurement regulations in the Nordic countries. To do this, the intention of this paper was to understand the EU law, the Swedish labor market, the considerations made from a Swedish point of view to ensure that the bill is compatible with EU law and to understand how the discourse went on in Sweden and how collective agreements have been integrated in public procurement in our neighboring Nordic countries. Focus of this paper is to examine the provisions in the proposal regarding specific contractual conditions.

This paper concludes that the EU law (the Treaties, the Charter, the legal principles and the directives) set the framework for how far-reaching the conditions in public procurement can be. The Swedish labor market model does likewise. The result reached in this paper is that trade unions have advocated rules that reach far, while the business sector has argued that the proposal is too far-reaching and hinders competition. The government bill on regulations regarding conditions in accordance with collective agreement did not pass in the parliament since the opposition parties outvoted it. Thus, this is also a partisan issue. The conclusion of this is that the bill is well-motivated and that the government consistently has ensured that the provisions are compatible with EU law. The remarks that I can be made is that the proposal may be incompatible with the underlying purposes of the directive, such as trying to make the rules simpler, and to facilitate the participation in public procurement for smaller business.

However, compared to how our neighboring Nordic countries has regulated the issue regarding the role of the collective agreement in public procurement, Sweden has taken a more cautious approach in implementing the directive and has maybe not fully used the opportunity to take social considerations that EU law provides.

Abstract (Swedish)

Svenska myndigheter upphandlade år 2012 för mångmiljardbelopp. Att använda offentlig upphandling som ett sätt att effektivisera användningen av skattemedel genom att nå samhälleliga mål såsom skäliga villkor för arbetstagare är inte längre så kontroversiellt som det tidigare varit. Det nya EU-rättsliga upphandlingsdirektivet 2014/24/EU öppnar ännu mer än tidigare upp för möjligheten att ta sociala och arbetsrättsliga hänsyn i offentliga upphandlingar, även då arbetsrättsliga villkor härrör ur kollektivavtal. Med anledning av detta direktiv lämnade regeringen till riksdagen ett lagförslag, prop. 2015/16:195, som bl.a. gör det obligatoriskt för upphandlande myndigheter att ställa upp särskilda villkor för fullgörande av kontrakt som är hämtade ur centrala kollektivavtal.

Reaktionerna har varit blandade, där vissa har hävdat att förslaget inte är förenligt med EU-rätten medan andra har påstått att regeringens tolkning av direktivet sträcker sig för långt. Mot bakgrund av detta avser uppsatsen att ta reda på om kritikerna hade fog för sina påståenden.

Uppsatsen syftar således till att ta reda på om lagförslaget är förenligt med unionsrätten genom att undersöka de rättsliga och politiska övervägandena vid framtagandet av lagförslaget samt studera den politiska diskursen i Sverige och kollektivavtalets roll i offentlig upphandling i våra nordiska grannländer. För att komma fram till detta har avsikten varit att besvara frågor gällande vilka ramar som sätts upp inom EU-rätten och på den svenska arbetsmarknaden, vilka överväganden som gjorts från svensk sida för att förhålla sig förenlig med EU-rätten och hur diskursen sett ut i Sverige samt vilken roll kollektivavtalet har i upphandlingar i våra nordiska grannländer. Då möjligheterna att beakta sociala och arbetsrättsliga hänsyn är som störst genom särskilda kontraktsvillkor fokuserar uppsatsen på dessa förslagsbestämmelsers förenlighet med unionsrätten.

Resultatet som uppsatsen resulterat i är att EU-rätten (fördragen, stadgan, rättsprinciperna och direktiven) sätter ramarna för hur långtgående villkor som går att ställa upp. Den svenska arbetsmarknadsmodellen gör likaså. Främst fackförbund har förespråkat långtgående regler medan representanter för näringslivet hävdat att reglerna är för långtgående och hindrar konkurrensen. Förslaget gällande krav på villkor i enlighet med kollektivavtal gick inte igenom i riksdagen då allianspartierna och Sverigedemokraterna röstade ner det. Således är frågan även partipolitisk. Lagförslaget förefaller välmotiverat och regeringen har genomgående sett till att bestämmelserna är förenliga med unionsrätten. De anmärkningar som kan göras är att förslaget kan tänkas strida mot några av de bakomliggande syftena med direktivet såsom att reglerna ska göras enklare och att det ska bli lättare för mindre företag att delta i upphandlingar.

Jämfört med hur våra nordiska grannländer hanterat frågan kring kollektivavtalets roll i offentliga upphandlingar, kan Sverige sägas ha antagit en försiktig inställning till implementeringen av direktivet, och har kanske inte fullt ut utnyttjat de möjligheter att ta sociala hänsyn som EU-rätten ställer upp.

• author: Reutercrona, Sophia
• supervisor: Niklas Selberg
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20162
• year: 2016
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Arbetsrätt, EU-rätt, offentlig upphandling, kollektivavtal, särskilda kontraktsvillkor.
• language: Swedish
• id: 8897050
• date added to LUP: 2017-02-13 08:20:53
• date last changed: 2017-02-13 08:20:53