Barnets rätt till psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling - mot en vårdnadshavares vilja

Abstract (Swedish)

Uppsatsen är ett examensarbete på juristprogrammet och är skriven inom området familjerätt. Syftet med uppsatsen är att undersöka bestämmelsen i 6 kap 13a § punkt 1 och 2 FB som reglerar barnets möjligheter till psykiatrisk och psykologisk utredning eller behandling när föräldrarna är oense och en av dem inte lämnar sitt samtycke till åtgärden.
Enligt svensk rätt är huvudregeln att vårdnadshavarna ska ha gemensam vårdnad och fatta alla beslut rörande barnets personliga angelägenheter gemensamt. Domstol kan idag ta beslut om gemensam vårdnad trots att en av vårdnadshavarna motsätter sig vårdnadsformen. Vid ett sådant beslut om gemensam vårdnad mot en förälders vilja gäller fortfarande det strikta konsensuskravet samt så består den gemensamma bestämmanderätten. Situationen kan medföra problem för de vårdnadshavare som har separerat och lever isär men fortfarande har gemensam vårdnad.
Domstolen löser bara tvister rörande vårdnad, boende och umgänge, oenigheter gällande sakfrågor inom den gemensamma beslutsrätten har de ingen befogenhet att lösa. Som en följd av detta uppstod situationer där barnet nekades sin rätt till hälso- och sjukvård.
I propositionen 2011/12:53 Barns möjlighet att få vård presenterade regeringen ett lagförslag som resulterade i den nya paragrafen i 6 kap 13a § FB som innebär en inskränkning i den gemensamma beslutsrätten och det strikta konsensuskravet. Bestämmelsen ger socialnämnden en möjlighet att utreda och besluta om vård eller behandling, om det är i enlighet med barnets bästa, trots att en av föräldrarna inte gett sitt samtycke till åtgärden. De barn som har uppnått en viss ålder och mognad omfattas inte av paragrafen. Patientlagen innehåller flera särbestämmelser om barn, bland annat säger den att sjukvårdspersonal ska utföra en mognadsbedömning för att kunna avgöra om barnet har en egen självbestämmanderätt och om de är mogna nog för att samtycka till vården. Barnets självbestämmanderätt stiger i takt med barnets ålder och mognad. Patientlagen är intressant i sammanhanget då den kan sägas inskränka vårdnadshavarnas bestämmanderätt.
I uppsatsen redogörs för två avgöranden, ett från högsta förvaltningsdomstolen och ett från kammarrätten, som behandlar 6 kap 13a § första punkten i föräldrabalken. Målen visar hur domstolarna resonerar kring rekvisiten om att det ska föreligga ett tydligt och påtagligt behov av åtgärden, att det ska vara för barnets bästa samt hur de har tagit hänsyn till barnets vilja och inställning i sina beslut.
I analysen konstateras det att det föreligger ett starkt stöd för införandet av bestämmelsen i 6 kap 13a § FB. Regleringen innebär en förstärkning av barnets bästa och av synen på barnet som en självständig individ i förhållande till sina vårdnadshavare.
Det finns i Sverige en stark tilltro till att föräldrarna alltid vet vad som är det bästa för barnet och att de alltid sätter barnets intressen framför sina egna. Det är en idealisk tanke som tyvärr inte alltid stämmer med hur det ser ut i verkligheten.
Sammantaget så är bestämmelsen ett steg i rätt riktning mot en förstärkning av barnperspektivet i den svenska lagstiftningen.

Abstract

The essay is an examination paper for a degree of Master of Law and is written in the area of family law. The purpose of this paper is to examine the provision in chapter 6. 13a § first and second point FB regulating childrens access to psychiatric or psychological care or treatment when the parents disagree, and one of the guardians did not consent to the treatment. Under Swedish law, the general rule is that the guardians should have joint custody and take all decisions relating to the child together. The court can now take a decision on joint custody despite being one of the guardians oppose custody form. With such a decision on joint custody against one parents will, the strict consensus requirement still applies and the joint decision-making authority. The situation can cause problems for those guardians who have separated but still have joint custody. The court solves only disputes concerning custody, residence and contact, they dont have any powers to solve disagreements regarding issues. As a consequence of this situations arose where the child was denied his right to health care.

In the bill 2011/12:53 The childs opportunity to receive care the government presented a law proposal wich resulted in the new paragraph chapter 6. 13a § FB wich means a restriction in the joint decision right. The provision provides the social welfare committee with a possibility to investigate and decide about care and treatment, if it is in accordance with the child`s best, altough one of the parents didnt leave his consent to the treatment. The children who have reached a certain age and maturity are not covered by the paragraph. The Patient Act contains several provisions on children, among other things it says that medical personnel chall carry out a maturity assessment to determine if the child has its own autonomy and if they are mature enough to consent to health care. The childs autonomy increases with age and maturity. The Patient Act is interesting in this context because it can be said to restrict guardians discretion.

The thesis introduces two rulings, one from the Supreme Administrative Court and one from the Administrative Court of Appeal, dealing with Chapter 6. 13a § FB. The rulings show how the courts reasoning on the constituent elements of that there must be a clear and real need for action, that it should be in the childs best interest and how they have taken to account the childs wishes and attitudes in their decisions.
The analysis concludes that there is strong support for the inclusion of the provision in Chapter 6. 13a § FB. The regulation represents a strengthening of the childs best interest and the views of the child as an independent individual in relation to their guardians. There is in Sweden a strong belief that parents always know what is best for the child and that they put the childs interests above their own. It is an ideal considering that unfortunately do not always match the reality. The provision is a step in the right direction towards a strengthening of the childs perspective in the Swedish legislation.

• author: Redebjörk, Jenny
• supervisor: Titti Mattsson
• organization: Department of Law
• alternative title: The childs right to psychiatric and psychological assessment or treatment - against a guardians will
• course: JURM02 20162
• year: 2016
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Familjerätt
• language: Swedish
• id: 8897863
• date added to LUP: 2017-01-21 13:39:05
• date last changed: 2017-01-21 13:39:05