Utsläpp av farligt gods vid vägtransport - Utvärdering av modell för frekvensberäkning

Abstract

A model used in risk based land use planning in Sweden in order to estimate the frequency of road accidents leading to the release of dangerous goods has been evaluated. The evaluation is based on a literature review and a review of fire and rescue service reports. The main conclusion is that single- vehicle accidents have a much greater risk of release of dangerous goods than multiple-vehicle accidents. In contrast to this, multiple-vehicle accidents has a bigger impact on the calculated frequencies in the model. If the model is used in its current form, the consequence is that the risk levels in land use planning is systematically distributed incorrectly between different road types. Roads with a high proportion of single-vehicle accidents and conditions that increase the likelihood of overturns should be considered in particular in land use planning.

Popular Abstract (Swedish)

Utsläpp av farligt gods vid transport är ovanligt, men kan få förödande konsekvenser för omgivningen om det skulle ske. Det kan exempelvis handla om stora mängder brännbar vätska som antänds, dödligt giftiga gasutsläpp och kraftiga explosioner. För att dessa risker ska kunna beaktas i samhällsplaneringen är det viktigt att förstå hur ofta och varför dessa olyckor sker.

Transporter av farligt gods är nödvändiga och har en väsentlig roll i det moderna samhället. Detta beror på att godset har en stor mängd olika användningsområden. Det rör sig om allt från baskemikalier som används i olika typer av kemiska processer eller inom livsmedelsproduktion till färdiga produkter som bland annat drivmedel, läkemedel och målarfärg.

Eftersom det farliga godset kan medföra så pass allvarliga konsekvenser för omgivningen vid en olycka krävs det att bebyggelse intill sådana leder där transporter sker måste föranledas av särskilda riskanalyser. Många städer i Sverige är i behov av förtätning och mycket av den mark som finns kvar att exploatera är den mark som hållits bebyggelsefri med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Att kunna uppskatta och värdera risker förknippade med transporter av farligt gods kommer därför troligen bli allt viktigare i framtiden för att kunna avgöra vilken mark som kan bebyggas och vilka eventuella riskminimerande åtgärder som måste genomföras för att risknivåerna ska bli acceptabla.

Ett vanligt förfarande då riskanalyser genomförs är att man använder så kallade konservativa antaganden och indata. Detta innebär att man använder värsta tänkbara värden och att man därigenom ”räknar på säkra sidan”. I regel medför detta tillvägagångssätt en ineffektiv användning av samhällets resurser eftersom den beräknade risken blir hög, därmed krävs kostsamma och omfattande åtgärder för att marken ska kunna exploateras. För att undvika detta kommer högre krav på detaljnivån i riskanalyserna ställas och därmed ökar också behovet av kunskap. Hur ofta olyckor och utsläpp kan förväntas ske och vilka konsekvenser olyckorna får måste kunna beräknas noggrant och för det krävs modeller som är anpassade till dagens kunskapsläge.

I Sverige används idag i många fall en modell utvecklad av Statens väg och transportforskningsinstitut (VTI) i början på 1990-talet för att uppskatta hur ofta en olycka som leder till utsläpp av farligt gods kan förväntas ske på en given väg. Sedan modellen utvecklades har mycket hänt, däribland ett omfattande arbete inom trafiksäkerhetsområdet, en betydande förbättring av räddningstjänstens insatsrapportering och att flertalet andra undersökningar och projekt kopplade till området har genomförts. Med bakgrund av detta har ett examensarbete vid Lunds Tekniska Högskola (LTH) genomförts under höstterminen 2016. Syftet med examensarbetet har i huvudsak varit att utvärdera aktualiteten i den snart 25 år gamla modellen och se över om modellen kan uppdateras eller förändras för att anpassas till dagens kunskapsläge.

Viktiga slutsatser från examensarbetet är att den främsta orsaken till olyckor som leder till utsläpp är singelolyckor och att fordonet ofta välter vid singelolyckor. Olyckor med transporter av farligt gods kan därför främst förväntas ske på vägar med många singelolyckor och förutsättningar för vältning. Modellen förutser det omvända, nämligen att fler olyckor kan förväntas på vägar med en stor andel kollisionsolyckor. Detta betyder att modellen troligen överskattar antalet utsläpp inom tätort. Det har också konstaterats att en stor andel av utsläpp med farligt gods föranleds av annat än trafikolyckor – något som modellen inte alls beaktar i nuläget.

I förlängningen kommer slutsatserna från examensarbetet förhoppningsvis medföra att riskerna med farligt gods bättre och effektivare kan uppskattas och hanteras.

• author: Ardin, Fabian and Markselius, Mårten
• supervisor: Henrik Hassel
• organization: Division of Risk Management and Societal Safety; Risk Management and Safety Engineering (M.Sc.Eng.)
• course: VBR920 20162
• year: 2016
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: farligt gods, frekvens, risk, utsläpp, fysisk planering, osäkerheter, insatsrapporter, Sverige
• report number: 5031
• other publication id: ISRN: LUTVDG/TVRH--5031—SE
• language: Swedish
• id: 8900087
• date added to LUP: 2017-01-24 07:56:50
• date last changed: 2020-12-03 14:26:12