Särläkemedelsbehandling inom EU och Sverige - En rättighet?
(2017) HARH12 20162Department of Business Law
- Abstract
- Within the European Union there is approximately between 5000 to 8000 different rare diseases that affect five to eight percent of the EU population sometime during their lifetime. During the 1990’s the awareness of the problem with lack of medicine production for unusual diseases increased. In 1999 the regulation (EG) no 141/2000 of Oprhan drugs was created with the purpose of increasing the production of medicine targeted to patients with rare diagnosis in the EU.
Today, more than 15 years after its creation, only one percent of the EU citizens diagnosed with a rare disease have a proper drug treatment. The lack of drug treatment for these patients often involves medical suffering and availability of orphan drugs varies between EU... (More) - Within the European Union there is approximately between 5000 to 8000 different rare diseases that affect five to eight percent of the EU population sometime during their lifetime. During the 1990’s the awareness of the problem with lack of medicine production for unusual diseases increased. In 1999 the regulation (EG) no 141/2000 of Oprhan drugs was created with the purpose of increasing the production of medicine targeted to patients with rare diagnosis in the EU.
Today, more than 15 years after its creation, only one percent of the EU citizens diagnosed with a rare disease have a proper drug treatment. The lack of drug treatment for these patients often involves medical suffering and availability of orphan drugs varies between EU member states.
In Sweden, prescription medicines are not automatically included in the drug benefit but are judged by the Dental and Pharmaceutical Benefits Agency. The Agency has the task of contributing to an efficient and cost-effective use of medicines. In conjunction with the new drugs developed and marketed by Regulation (EC) 141/200, the discussion of orphan drugs high pricing in relation to health resources have been noted.
As discussed above, a very small percentage of the patients diagnosed with a rare diagnosis have a drug treatment in the EU. This despite the efforts by EU to increase the availability of orphan drugs and that a number of international and regional conventions statutes the right to health as a fundamental right. Lack of orphan drugs raises questions regarding how the availability to medicines is regulated and what the right to health means. This paper therefore seeks to examine how the Swedish national law, EU law and international law defines people's right to health and if the right to health also includes access to orphan drugs. (Less) - Abstract (Swedish)
- Inom EU finns det uppskattningsvis mellan 5000 till 8000 olika sällsynta diagnoser som drabbar mellan sex till åtta procent av EU:s medborgare någon gång under deras livstid. Under 1990-talet fick EU upp ögonen för problematiken med bristen på läkemedelsframställning för sällsynta diagnoser inom Unionen. År 1999 inrättades förordning (EG) nr 141/2000 om särläkemedel med syftet att öka utvecklingen av läkemedel som riktade sig till patienter som diagnostiserats med en sällsynt sjukdom inom EU.
Idag, mer än 15 år efter förordningens inrättande har endast en procent av EU:s medborgare som diagnostiserats med en sällsynt sjukdom en behörig läkemedels-behandling. Bristen på läkemedel för dessa patienter innebär ofta ett mycket stort... (More) - Inom EU finns det uppskattningsvis mellan 5000 till 8000 olika sällsynta diagnoser som drabbar mellan sex till åtta procent av EU:s medborgare någon gång under deras livstid. Under 1990-talet fick EU upp ögonen för problematiken med bristen på läkemedelsframställning för sällsynta diagnoser inom Unionen. År 1999 inrättades förordning (EG) nr 141/2000 om särläkemedel med syftet att öka utvecklingen av läkemedel som riktade sig till patienter som diagnostiserats med en sällsynt sjukdom inom EU.
Idag, mer än 15 år efter förordningens inrättande har endast en procent av EU:s medborgare som diagnostiserats med en sällsynt sjukdom en behörig läkemedels-behandling. Bristen på läkemedel för dessa patienter innebär ofta ett mycket stort medicinskt lidande och tillgången på särläkemedel varierar mellan EU:s medlems-stater.
I Sverige ingår inte receptförskrivna läkemedel automatiskt inom läkemedelsförmånen utan bedöms av Tand- och läkemedelsförmånsverket. Myndigheten har i uppgift att medverka till en ändamålsenlig och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. I samband med att nya särläkemedel utvecklats och marknadsförts efter förordning (EG) 141/200 har diskussionen om särläkemedels höga pris-sättning i förhållande till svenska hälso- och sjukvårdsresurser uppmärksammats.
Som redogjordes ovan har en mycket liten andel av de patienter som diagnostiserats med en sällsynt diagnos en läkemedelsbehandling inom EU. Detta trots ansträngningar att öka särläkemedelstillgängligheten inom Unionen. Rätten till hälsa beskrivs som en grundläggande rättighet och föreskrivs genom ett flertal internationella samt regionala konventioner. Bristen på läkemedelsbehandling för dessa patienter ställer frågor i förhållande till hur särläkemedel regleras och vad rätten till hälsa innebär. Uppsatsen har därmed som syfte att undersöka hur svensk nationell rätt, EU-rätt och den internationella rätten definierar människors rätt till hälsa samt om rätten till hälsa även inbegriper tillgång till särläkemedel. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8901931
- author
- Rosensohn, Marika LU
- supervisor
- organization
- course
- HARH12 20162
- year
- 2017
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- EU-rätt, Internationell rätt, mänskliga rättigheter, rätten till hälsa, särläkemedel, sällsynt diagnos, läkemedelsförmån, TVL, sponsor, svensk förmånslagstiftning, tillgång, tillgänglighet
- language
- Swedish
- id
- 8901931
- date added to LUP
- 2017-02-02 07:27:00
- date last changed
- 2017-02-03 11:28:49
@misc{8901931,
abstract = {{Within the European Union there is approximately between 5000 to 8000 different rare diseases that affect five to eight percent of the EU population sometime during their lifetime. During the 1990’s the awareness of the problem with lack of medicine production for unusual diseases increased. In 1999 the regulation (EG) no 141/2000 of Oprhan drugs was created with the purpose of increasing the production of medicine targeted to patients with rare diagnosis in the EU.
Today, more than 15 years after its creation, only one percent of the EU citizens diagnosed with a rare disease have a proper drug treatment. The lack of drug treatment for these patients often involves medical suffering and availability of orphan drugs varies between EU member states.
In Sweden, prescription medicines are not automatically included in the drug benefit but are judged by the Dental and Pharmaceutical Benefits Agency. The Agency has the task of contributing to an efficient and cost-effective use of medicines. In conjunction with the new drugs developed and marketed by Regulation (EC) 141/200, the discussion of orphan drugs high pricing in relation to health resources have been noted.
As discussed above, a very small percentage of the patients diagnosed with a rare diagnosis have a drug treatment in the EU. This despite the efforts by EU to increase the availability of orphan drugs and that a number of international and regional conventions statutes the right to health as a fundamental right. Lack of orphan drugs raises questions regarding how the availability to medicines is regulated and what the right to health means. This paper therefore seeks to examine how the Swedish national law, EU law and international law defines people's right to health and if the right to health also includes access to orphan drugs.}},
author = {{Rosensohn, Marika}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Särläkemedelsbehandling inom EU och Sverige - En rättighet?}},
year = {{2017}},
}