Att inte vara ett ”offer”
(2017) SOCK04 20162Department of Sociology
Sociology
- Abstract (Swedish)
- Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka och fördjupa kunskapen om hur före detta kriminella kvinnor framställer sig själva. Studien undersöker genom kvinnornas livsberättelser även vilka faktorer som har lett dem till kriminalitet. Genom det empiriska materialet har fyra teman valts för att analysera de kriminella kvinnornas berättelser: "utanförskap", stigma, självbild/ självidentitet och vägen ut ur kriminaliteten. Jag har analyserat det insamlade materialet med hjälp av Erving Goffmans teori om stigmatisering, Howard S. Beckers teori om stämpling, Thomas J. Scheffs teori om sociala band och ”Annies motberättelse”, en studie om en före detta kriminell kvinna av Malin Åkerström (2001). I uppsatsen diskuteras... (More)
- Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka och fördjupa kunskapen om hur före detta kriminella kvinnor framställer sig själva. Studien undersöker genom kvinnornas livsberättelser även vilka faktorer som har lett dem till kriminalitet. Genom det empiriska materialet har fyra teman valts för att analysera de kriminella kvinnornas berättelser: "utanförskap", stigma, självbild/ självidentitet och vägen ut ur kriminaliteten. Jag har analyserat det insamlade materialet med hjälp av Erving Goffmans teori om stigmatisering, Howard S. Beckers teori om stämpling, Thomas J. Scheffs teori om sociala band och ”Annies motberättelse”, en studie om en före detta kriminell kvinna av Malin Åkerström (2001). I uppsatsen diskuteras hur kvinnornas "utanförskap" inte enbart har varit betydelsefullt för deras påbörjade kriminalitet utan också då de lämnade den kriminella banan. Detta kopplas till hur samhället har en tendens att upprätthålla den stigmatisering som läggs på den enskilda individen. De intervjuade kvinnorna beskriver sin livsstil som avvikande och att de har haft en känsla av att inte vara en del av samhället. Studien visar vidare på att de stigman som samhället har på dessa kvinnor påverkar deras självidentitet negativt. En ytterligare punkt som lyfts upp i uppsatsen är att de sociala banden har varit betydande i kvinnornas kriminella liv. Mina intervjupersoner framställer inte sig själva som offer utan som "självmedvetna" kriminella kvinnor. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8902438
- author
- Eltayib, Zenab LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- En narrativ studie av före detta kriminella kvinnors framställning av sig själva.
- course
- SOCK04 20162
- year
- 2017
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Självidentitet, självbild, stigma, utanförskap, livsberättelser, kriminella kvinnor.
- language
- Swedish
- id
- 8902438
- date added to LUP
- 2017-02-13 16:10:47
- date last changed
- 2017-02-13 16:10:47
@misc{8902438, abstract = {{Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka och fördjupa kunskapen om hur före detta kriminella kvinnor framställer sig själva. Studien undersöker genom kvinnornas livsberättelser även vilka faktorer som har lett dem till kriminalitet. Genom det empiriska materialet har fyra teman valts för att analysera de kriminella kvinnornas berättelser: "utanförskap", stigma, självbild/ självidentitet och vägen ut ur kriminaliteten. Jag har analyserat det insamlade materialet med hjälp av Erving Goffmans teori om stigmatisering, Howard S. Beckers teori om stämpling, Thomas J. Scheffs teori om sociala band och ”Annies motberättelse”, en studie om en före detta kriminell kvinna av Malin Åkerström (2001). I uppsatsen diskuteras hur kvinnornas "utanförskap" inte enbart har varit betydelsefullt för deras påbörjade kriminalitet utan också då de lämnade den kriminella banan. Detta kopplas till hur samhället har en tendens att upprätthålla den stigmatisering som läggs på den enskilda individen. De intervjuade kvinnorna beskriver sin livsstil som avvikande och att de har haft en känsla av att inte vara en del av samhället. Studien visar vidare på att de stigman som samhället har på dessa kvinnor påverkar deras självidentitet negativt. En ytterligare punkt som lyfts upp i uppsatsen är att de sociala banden har varit betydande i kvinnornas kriminella liv. Mina intervjupersoner framställer inte sig själva som offer utan som "självmedvetna" kriminella kvinnor.}}, author = {{Eltayib, Zenab}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Att inte vara ett ”offer”}}, year = {{2017}}, }