Corner-positioner vid offentliga uppköpserbjudanden - Behöver lagstiftningen förändras?

Abstract

During the years of 2015 and 2016 several cases were observed in which a hedge fund with large resources bought more than ten percent of companies that were subjects of public takeover offers. The purpose was to block the takeover in order to force the bidder to raise the offer.

This kind of action is made possible by the laws and regulations regarding squeeze-outs, public takeover offers and hedge funds.

The starting point of the essay is the law. The laws are analyzed with an economical perspective in order to fulfil the purpose of the essay. The purpose is to determine if the current laws are in need of change in order to counteract business driven takeover blockades.

The rules regarding squeeze-outs gives the majority shareholder the right to buy remaining stocks against the minorities will. Provided that the majority shareholder posses at least 90 percent of the shares. This also gives the minority the possibility to block a takeover by owning at least ten percent of the shares. Hedge funds are able to take this kind of positions on the basis of pure speculation due to special regulation in regard to common funds.

This phenomenon comes with both positive and negative effects for different players and for the society at large. Companies’ possibilities to buy other companies, in an efficient manner, have been deemed a public interest by the legislator. The occurrences of takeover blockades are a danger to this process since they force a larger share of the projected profits from the proprietor to the shareholders of the target company.

This essay is in no way a comprehensive study of the phenomenon or the legislative possibilities to solve the problem, even if some possibilities are discussed.

Abstract (Swedish)

Åren 2015 och 2016 har flera fall uppmärksammats där en kapitalstark hedgefond förvärvat aktier överstigande tio procent av bolag som är föremål för ett offentligt uppköpserbjudande. Syftet har varit att blockera förvärvet och framtvinga högre bud från förvärvaren.

Ett sådant agerande möjliggörs av reglerna om tvångsinlösen, offentliga uppköpserbjudande och av hur hedgefonder regleras i lagstiftningen.

Uppsatsen tar utgångspunkt i områdets lagreglering och utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv analyseras den befintliga lagstiftningen. Syftet är att utröna om den befintliga lagstiftningen behöver förändras för att motverka affärsdriven uppköpsblockad.

Reglerna om tvångsinlösen ger en majoritetsägare rätt att lösa in resterande aktier om dennes innehav överstiger 90 procent. Det skapar också en möjlighet att blockera ett uppköp genom att äga mer än tio procent av aktierna i samma bolag. Hedgefonder har via särreglering i förhållande till andra fonder möjlighet att ta sådana positioner i rent spekulativt syfte.

Företeelsen har såväl positiva som negativa effekter för olika aktörer och för samhället som stort. Att företag har möjlighet att köpa andra företag på ett smidigt sätt har i lagstiftningsprocessen ansetts som ett allmänt intresse av så stor vikt att äganderätten kunnat åsidosättas. Uppköpsblockaderna riskerar att hämma denna process då de överför större del av beräknade vinster från förvärvaren till målbolaget samt att de ökar de ekonomiska riskerna med, och därmed trösklarna för, uppköp.

Uppsatsen är på intet sätt uttömmande och svarar inte på hur problemet kan lösas även om en del möjligheter inom lagstiftningsområdet diskuteras.

• author: Joelsson, Johan
• supervisor: Per Norberg
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20171
• year: 2017
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Associationsrätt, Rättsekonomi, Law and Economics, Corner-positioner, Tvångsinlösen
• language: Swedish
• id: 8907915
• date added to LUP: 2017-06-29 09:59:07
• date last changed: 2017-06-29 09:59:07