Dold bevisvärdering - En analys av kravet på redovisning av bevisvärdering vid brottmål och dess juridiska konsekvenser

Abstract

In swedish procedural code there is a principle of free sifting of evidence. This principle comprises of partly free production of evidence, partly free evaluation of evidence. Free evaluation of evidence means that the court is free to evaluate the referred evidence, without any restrictions in regulation. However, this freedom doesn’t mean that the evaluation doesn’t need to be accounted for. According to the code of judicial procedure the court has to account for what’s considered proven and why that is.
The Parliamentary Ombudsman Lars Lindström has noted that in several cases, courts hasn’t met the requirements set by the law. The purpose of this essay is to analyze the legal consequences that follows from the requirements imposed on the reasoning in regards to accounting for the evaluation of evidence in criminal cases. This essay is using legal-judicial method and has a critical perspective of the law.
There are numerous reasons why it’s important that a judgement contains detailed reasoning. Detailed reasoning promote the courts compliance with the rule of law by giving the parties the opportunity to critically review the judgement. In higher court the grounds for judgement are particularly important as they make an appeal easier for both parties.
Drawing from this essay, one of the conclusions that can be made, is that verdicts in multible cases has not fulfilled the requirements imposed by the law. Whether this is a result of lackings in the regulation, or not, can however not be determined.

Abstract (Swedish)

I svensk processrätt gäller principen om fri bevisprövning. Denna princip innefattar dels fri bevisföring, dels fri bevisvärdering. Fri bevisvärdering innebär att domstolen är fritt får värdera åberopad bevisning. Denna frihet innebär emellertid inte att värderingen inte måste redovisas. Enligt 30 kap. 5 § första stycket 5 rättegångsbalken (RB) ska rätten i domskälen ange vad som är bevisat, vilket anses innefatta krav på att bevisvärderingen ska framgå i domskälen.
Justitieombudsmannen (JO) Lars Lindström har i JO:s ämbetsberättelse, vid flera tillfällen, påtalat att domstolar brister i sin redovisning av bevisningens värdering. Syftet med denna uppsats är att analysera de juridiska konsekvenser som följer av kraven som ställs på domskälens utformning vad avser redovisning av bevisvärdering vid brottmål. Uppsatsen använder rättsdogmatisk metod och har ett rättskritiskt perspektiv.
Det finns flera skäl för att en dom ska vara tydlig och utförlig. En utförlig domsmotivering främjar rättssäkerhet då den ger parter och andra möjlighet att kritiskt granska domen. Den är även av nytta för domaren själv då hen tvingas pröva riktigheten av sina egna tankegångar. Vid beslut om överklagan är det fördelaktigt för parterna att ha tillräckligt med underlag för att kunna utvärdera om en överklagan kan vara lönsam och hur en sådan talan då skulle se ut. För högre instans är domskälen viktiga då utförliga domskäl underlättar överprövningen av en dom.
Utifrån uppsatsen kan slutsatsen dras att det är ett problem att domar i flera fall inte har uppfyllt de krav som 30 kap. 5 § första stycket RB ställer. Huruvida detta beror på den sparsamma regleringen går dock inte att säga.

• author: Perdegård, Maja
• supervisor: Joel Eriksson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20171
• year: 2017
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: processrätt (en. civil procedure eller criminal procedure), bevisvärdering (en. evaluation of evidence), domsmotivering
• language: Swedish
• id: 8908414
• date added to LUP: 2017-06-30 12:55:58
• date last changed: 2017-06-30 12:55:58