Föräldraskapsregleringen efter en surrogatprocess utomlands – Är den förenlig med barnets rätt till privat- och familjeliv?

Abstract

Since there is no possibility for surrogacy arrangements within Swedish health care, couples and singles turn abroad to hire a surrogate mother. Upon completing the process they aim to be recognized as legal parents to the child or the children in Sweden.
Sweden has taken a negative approach to introducing surrogacy in Sweden and do not want to facilitate individuals going abroad. In the cases where one of the intended parents is the genetic father there is a clear legal way for both the intended parents to be recognized as legal parents. However, when there is no Swedish, genetic father the possibility to be recognized as a legal parent is close to non–existent.
The Swedish regulation results in an insecure legal situation, not only for the intended parents, but also for the child. In this essay I have examined whether the current regulation is compatible with the child’s right to private– and family life according to art. 8 European convention on human rights.
When a Swedish, genetic father exists, he can be recognized as the father of the child, apply for sole custody and then give his consent for his spouse to adopt the child. That way the intended parents will also be the legal parents. These legal processes can take time and in the meantime, the child is an insecure legal situation. The interest that the Swedish regulation aims to protect are, however, of great importance and therefore the regulation is largely compatible with the child’s right to both private– and family life. What can be questioned is mainly the genetic father’s possibility to retract his consent for adoption late in the process with the consequence that the child only has one custodian.
In the cases where there is no Swedish, genetic father there is no corresponding legal way and the possibility to adopt must be considered highly uncertain. The obligations Sweden has according to the European convention on human rights are however very limited. The European court of human rights places great emphasis on the genetic links and like in the case described above there are interests of great importance to consider. There is no existence of family life and in many cases it is unsure whether the children are covered by Sweden’s obligations according to the convention. Even if the child’s private life in some cases is included, in most cases there is probably no prohibited intervention.

Abstract (Swedish)

Det saknas möjlighet att genomgå en surrogatprocess inom vården i Sverige. Svenska par och ensamstående vänder sig istället utomlands för att anlita en surrogatmoder. Därefter ämnar de bli erkända som rättsliga föräldrar till barnet eller barnen i Sverige.
Sverige har intagit en negativ ställning till att införa surrogatmoderskap i Sverige och vill inte heller underlätta för enskilda som vänder sig till utlandet. I de fall där en av de tilltänkta föräldrarna är genetisk pappa finns det en tydlig juridisk väg för de båda tilltänkta föräldrarna att bli erkända som rättsliga föräldrar. När det däremot saknas en svensk genetisk pappa är möjligheten att bli erkänd som rättslig förälder i det närmaste obefintlig.
Den svenska regleringen leder till ett osäkert rättsläge inte bara för de tilltänkta föräldrarna, utan även för barnen. I uppsatsen har jag undersökt huruvida den gällande regleringen är förenlig med barnets rätt till privat– och familjeliv enligt art. 8 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
När det finns en svensk genetisk pappa kan han fastställas som pappa till barnet, ansöka om enskild vårdnad och sedan samtycka till hans make eller maka får adoptera barnet. På så sätt blir de tilltänkta föräldrarna också rättsliga föräldrar. Dessa rättsprocesser kan ta tid och under tiden befinner sig barnet i en osäker rättslig situation. De intressen den svenska lagstiftningen ämnar att skydda är dock av stor vikt och regleringen är i huvudsak förenlig med barnets rätt till både privat– och familjeliv. Ifrågasättas kan den genetiske pappans möjlighet att sent i processen ta tillbaka sitt samtycke med konsekvensen att barnet endast erhåller en vårdnadshavare.
I de mål där det saknas en svensk genetisk pappa finns det inte någon motsvarande juridisk väg och möjligheten till adoption får anses högst osäker. De skyldigheter Sverige har enligt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är dock mycket begränsade. Europadomstolen lägger stor vikt vid genetiska band och fallet ovan finns det viktiga intressen att skydda. Något familjeliv kan inte anses föreligga och i många fall är det osäkert om barnen ens omfattas av Sveriges skyldigheter enligt konventionen. Även om barnets privatliv i vissa fall omfattas torde det, i de flesta fall, inte föreligga något otillåtet ingrepp i art. 8.

• author: Willman, Sara
• supervisor: Eva Ryrstedt
• organization: Department of Law
• alternative title: The regulation of parenthood after a surrogacy process abroad - Is it consisent with the child's right to private and family life?
• course: JURM02 20171
• year: 2017
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Familjerätt, surrogatmoderskap, mänskliga rättigheter, barnets bästa, privatliv, familjeliv, internationell privaträtt, EKMR, artikel 8, surrogatmödraskap, surrogatmoder
• language: Swedish
• id: 8908761
• date added to LUP: 2017-06-08 11:57:42
• date last changed: 2017-06-08 11:57:42