De besynnerliga och besvärliga belastningarna - Belastningars sakrättsliga verkningar ur ett rättsekonomiskt perspektiv

Abstract (Swedish)

Syftet med förevarande uppsats är att utreda om, och i så fall när, belastningar erhåller sakrättsliga verkningar. Ett ytterligare syfte är att försöka analysera rättsläget utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv. Detta eftersom intresseavvägningarna inom förmögenhetsrätten i stort, och kanske framförallt inom sakrätten, sannolikt i första hand grundar sig i ekonomiska intresseavvägningar.

Den principiella utgångspunkten är att belastningar inte kan erhålla sakrättsliga verkningar. Som utgångspunkt görs undantag för belastningar i benefika avtal vilka erhåller borgenärsskydd. I övrigt är utgångspunkten att belastningar i både onerösa och benefika avtal varken erhåller absolut omsättningsskydd eller relativt omsättningsskydd. Skyddet för belastningsinnehavaren består i första hand av rätt till skadestånd från medkontrahenten och vid kollusion kan skadestånd för ren förmögenhetsskada från tredje man utgå. Undantag från huvudregeln kan dock tänkas och belastningar kan erhålla relativt omsättningsskydd i vissa fall. Ett tydligt undantag, där det finns lagstiftning på området, gäller för överlåtelseförbud beträffande fast egendom som erhåller absolut omsättningsskydd om förbudet har registrerats i fastighetsregistret. Vilka ytterligare undantag som kan finnas framgår inte uttryckligen av HD:s praxis men utrymmet för undantag framstår som restriktivt och ventilen för undantag tycks grunda sig i ett rekvisit av typen särskilda skäl.

Det rättfärdigande skälet för den i stycket ovan beskrivna ordningen har framförallt gjorts med hänvisning till omsättningsintresset. I framställningen har det iakttagits och analyserats vilka hänsynstaganden HD låter ingå i omsättningsintresset. Sannolikt vill HD främja möjligheten att genomföra transaktioner mellan överlåtare och förvärvare och minska transaktionskostnaderna mellan de två. Slutsatserna i framställningen är att HD:s hänsynstaganden inte är helt tillfredsställande varför vissa ändringar de sententia ferenda föreslås. En av bristerna grundar sig i underlåtenheten att beakta teorin om befogad (generell) tillit i samhället som kan anses gynna den ekonomiska effektiviteten i samhället. Ytterligare framförs tankar om att ordningen kan minska antalet transaktioner genom att incitamenten för att genomföra exempelvis gåvotransaktioner i ledet mellan belastningsinnehavaren och överlåtaren minskar. Dessutom kan den av HD förordade ordning kritiseras som orättvis, framförallt vid belastningars sakrättsliga verkningar i benefika avtal.

Abstract (Swedish)

The purpose of this essay is to investigate whether contractual rights can be considered as property rights and if so under which circumstances. Furthermore, the purpose is to discuss the legal situation from an Economic Analysis of Law perspective. Civil law and probably property law is characterized by economic arguments, concerning the balance of interest, which is the reason for the chosen perspective.

Regarding the question whether contractual rights can be considered as property rights the general principle is that contractual rights are mere personal rights. They are not binding on third parties. One exception is contractual rights in deed-polls. They are binding against creditors but not against transferee’s even if transferee knew of the right at the time of transfer. Rights in bilateral agreements has neither protection from creditors nor transferee’s, regardless of the transferee’s knowledge of the right. The protection for promisee is in form of a right to liability from promisor and in the event of collusion from transferee. One clear exception tough, since there are regulations in this field of law, is claus of non-assignment regarding real property if the clause has been registered in the cadastral register. Additional exceptions can be made regarding protection against transferee’s but it’s unclear which circumstances. The Supreme Court doesn’t give guidance in this question but the scope is probably restrictively interpreted. The prerequisite for the exception is most likely ‘special circumstances’.

The justifying reason for the aforementioned general principle is with regards to the interest of free alienation of property (“omsättningsintresset”). In this essay certain observations and analysis has been made regarding which considerations the Supreme Court has made with references to the interest of free alienation of property. Most likely the Supreme Court wishes to promote the possibility to conduct transactions between promisor and transferee and to minimize the transactions cost between those two. The conclusions that has been made is that the considerations of the Supreme Court, with regards to the interest of free alienation of property, is not satisfactory. In fact certain changes de sententia ferenda has been suggested. One of the flaws in the Supreme Courts considerations is that it doesn’t consider the effect of general trust in the society and its effect on economic efficiency. Moreover, suggestions has been made that the transaction costs can be lowered if incitements is given to promisee in form of protection from transferee. Finally, the precedents of the Supreme Court can be perceived as unfair. Especially if rights in deed-polls is not binding on transferee who knew of the right at the time of transfer.

• author: Liljebäck, Mattias
• supervisor: Birgitta Nyström
• organization: Department of Law
• alternative title: Contractual Rights and Third Parties from an Economic Analysis of Law Perspective
• course: JURM02 20171
• year: 2017
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: civilrätt, förmögenhetsrätt, sakrätt, omsättningsintresset, betingelse, belastning
• language: Swedish
• id: 8908910
• date added to LUP: 2017-06-19 13:42:03
• date last changed: 2017-06-19 13:42:03