Interimistisk skiljeman – särskilt om förordnandets rättsliga status och avgörandets rättsverkningar i Sverige

Abstract

In order to safeguard a party’s substantive claims during the arbitration proceedings, the arbitrator has the power to grant interim relief upon the request of a party. However, a problematic aspect is that the arbitrators powers emerges first upon the initiation of the arbitration proceedings, when it is possible that a party can jeopardize the adversative’s claims even before the proceedings commence. In order to overcome this problem the Arbitration Institute of the Stockholm Chamber of Commerce has – among other international arbitration institutions – introduced rules for Emergency Arbitrators (”the EA-rules”), whose purpose and function is to provide the parties with interim relief prior to a forthcoming arbitration proceeding.

The Emergency Arbitrator (”The EA”) is yet a relatively new institution and its legal status is debated in Sweden as well as internationally. The debated questions are, inter alia, whether the EA is an actual arbitrator and if the emergency proceedings are in fact arbitration proceedings. If this is not the case, how should the EA be judicially qualified? This thesis aims to answer these questions by critically reviewing the EA-rules in the light of Swedish arbitration law de lege lata. Depending on how the previous questions are answered, this thesis also intends to analyze the legal effects of the EA’s decision – in the form of an order or an award – in Sweden, and how the parties can use the EA in order to best achieve its purpose and function.

In summary, the thesis concludes that the EA does not acquire support from Swedish arbitration law de lege lata, and is therefore not a proper arbitrator. The EA’s decision has the legal status of a binding contractual agreement between the parties, and is therefore not an enforcement title in Sweden. However, the EA’s decision results in procedural- and civil law effects which are distinctive in comparison with a decision of other types of contractual figures. Such distinctive features which are discussed in this thesis are, inter alia, adverse inference and its, to a certain extent, international enforceability. Due to its distinctive characteristics, the EA should be considered a contractual figure sui generis.

This thesis further concludes that the EA in fact can fulfil a practically important purpose for the parties in arbitration. If its functions are properly utilized the EA’s decision can constitute an effective and damage compensating lever, which is likely to result in that the measures ordered by the EA is respected and carried out by the parties.

Abstract (Swedish)

För att säkerställa en parts anspråk i ett skiljeförfarande har en skiljeman möjlighet att på en parts begäran förordna om en interimistisk säkerhetsåtgärd. En problematisk aspekt i denna förfarandeordning är dock att denna möjlighet uppkommer först när skiljeförfarandet har inletts, trots att risken finns att en part exempelvis börjar äventyra en parts anspråk dessförinnan. För att råda bot på detta problem har bl.a. Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut infört regler om interimistiska skiljemän (”EA-reglerna”), vars syfte och funktion är att förordna om interimistiska säkerhetsåtgärder innan det slutliga skiljeförfarandet har påbörjats.

Förordnandet interimistisk skiljeman är ett relativt nytt institut och dess rättsliga status är omdiskuterad såväl i Sverige som internationellt. Frågorna är bl.a om den interimistiska skiljemannen verkligen utgör en skiljeman och om det interimistiska förfarandet är ett skiljeförfarande. Om så inte är fallet, hur ska då förordnandet kvalificeras rättsligt? Denna uppsats ämnar besvara dessa frågor genom att kritiskt granska förordnandet interimistisk skiljeman i EA-reglerna mot bakgrund av den allmänna skiljemannarätten i Sverige de lege lata. Mot bakgrund av hur dessa frågor besvaras ämnar denna uppsats vidare utreda vad det interimistiska avgörandet – i form av ett beslut eller skiljedom – har för rättsverkningar i Sverige, och hur parterna på kan använda förordnandet för att på bästa sätt uppnå förordnandets funktion.

Sammanfattningsvis kan det utifrån uppsatsen konstateras att den interimistiska skiljemannen inte erhåller stöd i den allmänna skiljemannarätten de lege lata och har därför inte heller rättslig status som skiljeman. Det interimistiska avgörandet ska klassificeras som ett civilrättsligt avtal mellan parterna och utgör inte en exekutionstitel i Sverige. Det interimistiska avgörandet är dock förenat med processuella- och civilrättsliga rättsverkningar som utmärker sig från ett avgörande av andra former av kontraktuella förordnanden. Exempel på sådana utmärkande rättsverkningar som behandlas i denna uppsats är adverse inference och att avgörandet i viss mån är verkställbart internationellt. Mot denna bakgrund ska förordnandet interimistisk skiljeman således betraktas som ett kontraktuellt förordnande sui generis.

Avslutningsvis konstateras att förordnandet interimistisk skiljeman ändå fyller en praktiskt viktig funktion för parterna. Om förordnandets funktioner utnyttjas på rätt sätt utgör det interimistiska avgörandet ett effektivt och skadekompenserande påtryckningsmedel, som medför att den interimistiska åtgärden sannolikt kommer följas och respekteras av parterna.

• author: Aspelund, Oscar
• supervisor: Lotta Maunsbach
• organization: Department of Law
• alternative title: Emergency Arbitrator – the legal status of the emergency arbitrator and the emergency decision’s legal effects in Sweden
• course: JURM02 20171
• year: 2017
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Skiljemannarätt, arbitration law, processrätt, Procedural Law
• language: Swedish
• id: 8909018
• date added to LUP: 2017-06-13 14:20:01
• date last changed: 2017-06-13 14:20:01