Är en konstant utsaga tillförlitlig? - Om bedömningen av muntliga utsagor i brottmål med fokus på konstanskriteriet och psykologins betydelse som hjälpvetenskap

Abstract (Swedish)

Att behöva bedöma en muntlig utsaga är något rätten ofta ställs inför. Med anledning av den fria bevisvärderingen som råder får underinstanserna främst söka ledning i de avgöranden som HD meddelat på området. Det finns även inom rättspsykologin gedigen forskning kring bedömningen av en utsaga.

Framställningen syftar till att undersöka hur rättsläget avseende tillförlitlighetsbedömningen av en muntlig utsaga i brottmål – med fokus på konstanskriteriet – står sig i förhållande till rättspsykologisk forskning på området. Vidare aktualiseras frågan om i vilken utsträckning rätten kan och bör beakta psykologisk forskning vid bedömningen. För att uppnå syftet har en rättsanalytisk metod och en tvärdisciplinär ansats använts. Utöver studiet av de sedvanliga rättskällorna har en empirisk studie av avgöranden från underinstanser genomförts. Därtill har rättspsykologisk forskning undersökts.

HD har meddelat avgöranden avseende bevisvärdering innehållande så kallade realitetskriterier. Kriterierna kan ses som av HD uttryckta erfarenhetssatser, vilka ska tala för en utsagas sannolika verklighetsförankring och således för tillförlitlighet eller bristande tillförlitlighet. Det har med anledning av framförallt ett av dessa kriterier – konstanskriteriet – funnits en diskrepans mellan HD:s uttalanden och rättspsykologisk forskning. Med konstanskriteriet åsyftas att en konstant utsaga talar för att den är sann, medan en konstansbrist talar för att utsagan är falsk. Enligt forskning i rättspsykologi är denna uppfattning utbredd. Forskningen visar dock att det saknas stöd för att det skulle finnas en statistisk korrelation mellan konstans och riktighet. Vidare att konstansbrister till följd av tillägg eller utelämnande av uppgift i regel inte bör påverka den grad av tillförlitlighet som tillmäts utsagan, medan konstansbrister till följd av ändring av centrala uppgifter kan ha betydelse – dock först efter att förklaringen till ändringen undersökts. I NJA 2017 s. 316 I och II tar HD avstånd från konstanskriteriet genom att hänvisa till rättspsykologisk forskning på området. Diskrepansen har således kommit att minska. Därtill kan konstateras att de kvarstående av HD uppställda realitetskriterierna – lång, klar och detaljrik – har stöd av rättspsykologisk forskning.

Den rättspsykologiska forskningen har, att döma av den underrättspraxis som i aktuell framställning undersökts, beaktats i olika utsträckning. HD tycks genom NJA 2017 s. 316 I och II flagga för rättspsykologins betydelse vid bedömningen av en utsaga. Samtidigt som rättspsykologin fått ökat inflytande som hjälpvetenskap, har psykologiska experter som sakkunniga fått en mer begränsad funktion. Det bör som huvudregel inte krävas särskild sakkunskap vid bedömning av en utsaga. Endast i särskilt svåra mål kan det finnas skäl att förordna om sakkunnig. Den rättspsykologiska kunskapen bör således i allt större utsträckning betraktas som en allmän erfarenhetssats och såväl finnas hos som beaktas av rätten, för att bedömningen av en utsaga ska komma att bli så korrekt utförd som möjligt.

Abstract

In criminal cases, the oral evidence can be the deciding factor for whether the court will convict the defendant or not. However, it is not an easy task to evaluate a statement. By reason of the principle of free evaluation of evidence, the District Court and the Court of Appeal may find guidance in precedent. In order to do the evaluation as accurate as possible, the court may also consider forensic psychology research regarding the assessment of a statement.

This essay aims to shed light on how the legal position and the assessment of the reliability of a verbal statement in criminal cases – especially considering the consistency criterion – are compatible to the psychological research on the subject. During this examination the question of whether or not the court can and should take psychological research into account when evaluating a statement arises, and if so to what extent.

The Supreme Court of Sweden has pointed out criteria that could be considered when assessing the veracity of a statement. Psychological research and the Supreme Court have diverged on one of these criteria in particular – the consistency criterion. This criterion demands that a statement should be consistent between different occasions that the statement is given, and divergences may decrease the reliability. Psychological research finds that most people would agree with this, but the research can’t find a statistical correlation between consistency and accuracy. Further, only inconsistent statements based on changes that imply contradictions regarding central details may incriminate the reliability. The consistency criterion has been in effect since 1980, but in a ruling in 2017 (NJA 2017 p. 316 I and II) the Supreme Court deviates from this criterion. In the reason for the sentencing in these cases they refer to current psychological research on the matter. Thus, the divergence seems to have diminished. The remaining criteria – long, clear and detailed – have support from the psychological field of research.

The analysis regarding rulings by the courts of first instance point out that the psychology research has been considered in different degrees. According to the ruling in 2017 the Supreme Court of Sweden seems to recognize the importance of considering forensic psychology when evaluating a statement. In conclusion, the forensic psychology has increased as an influence for the evaluation of a statement, whereas the use of psychological experts in criminal cases seems to decrease. As a main principle, expert knowledge and consultation of a psychological expert is not a requirement when it comes to evaluating statements. In order for the court to assess a statement as accurate as possible, knowledge in forensic psychology is therefore required.

• author: Petersen Stark, Johanna
• supervisor: Christian Dahlman
• organization: Faculty of Law; Department of Law
• alternative title: Is a statement that is consistent reliable? - A study about the assessment of oral statements in criminal cases focusing on the consistency criterion and the importance of forensic psychology
• course: JURM02 20172
• year: 2017
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, bevisvärdering
• language: Swedish
• id: 8930084
• date added to LUP: 2018-01-25 14:18:36
• date last changed: 2018-01-25 14:18:36