Det fjärde penningtvättsdirektivet och dess effekt på EU:s inre marknad

Abstract (Swedish)

I den internationella kontexten är arbetet med att ta fram åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism högt prioriterat. År 2015 antogs EU:s fjärde penningtvättsdirektiv på grundval av artikel 114 FEUF. Direktivet har som mål att skydda unionens finansiella system genom att förebygga, upptäcka och utreda penningtvätt och finansiering av terrorism genom användandet av ett riskbaserat förhållningssätt.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om bestämmelser som är utformade inom ramen för det riskbaserade förhållningssättet i EU:s fjärde penningtvättsdirektiv är förenliga med artikel 114 FEUF. En lagstiftningsakt kan antas på grundval av artikel 114 FEUF om tre kriterier är uppfyllda; att den syftar till att upprätta den inre marknaden, att den innehåller beslut om åtgärder för tillnärmning och att inget annat föreskrivs i fördragen. Det fjärde penningtvättsdirektivet syftar till att skydda unionens fria rörlighet av kapital och finansiella tjänster, det är ett minimiharmoniseringsdirektiv och det finns ingen annan bestämmelse i fördragen som utgör en mer lämplig grund, varför artikel 114 FEUF kan anses utgöra en lämpad grunden för antagandet av direktivet.

Genom doktrinen har tre potentiellt marknadshämmande effekter på unionsnivå identifierats, vilka kan kopplas till direktivet. Dessa är att skiljaktig implementering kan leda till konkurrenssnedvridningar, att det kan finnas utrymme för skönsmässig bedömning vid ingående av affärsförbindelser och att hela kundgrupper avvisas på grund av att verksamhetsutövare hellre avvisar än utreder risk.

Tre kategorier av sårbarheter har identifierats i förhållande till föregående penningtvättslag från 2009; tvivelaktig kunskapsnivå bland verksamhetsutövare gällande penningtvättsaktiviteter, svårigheter för verksamhetsutövare att veta hur ett riskhanteringsarbete ska bedrivas och att verksamhetsutövares vinstintresse kan hämma kundkontrollen. Vissa av dessa har kopplingar till de marknadshämmande effekter på unionsnivå som identifierats genom doktrinen, i synnerlighet svårigheten för verksamhetsutövare att bedriva riskhanteringsarbetet på ett tillfredsställande vis, vilket kan leda till ett stort utrymme för skönsmässig bedömning.

Genom den svenska implementeringen av penningtvättsdirektivet, vilket resulterade i 2017 års penningtvättslag, begränsas i viss mån de marknadsinskränkande effekterna. Sammanfattningsvis kan det konstateras att mycket tyder på att den svenska implementeringen av direktivet hämmar utrymmet för marknadsinskränkande effekter för svensk rätts vidkommande, men det finns även faktorer som pekar på motsatsen.

Abstract

The international efforts to develop anti-money laundering and terrorist financing measures are highly prioritized. By 2015, the Fourth European Anti Money Laundering Directive was adopted on the basis of Article 114 TFEU. The objective of the Directive is to protect the Union's financial system by preventing, detecting and investigating money laundering and terrorist financing through the use of a risk-based approach.

A legislative act can be adopted on the basis of Article 114 TFEU if three criteria are met; that it seeks to establish the internal market of the Union, that it contains decisions on measures for approximation and that nothing else is provided for in the Treaties. The Fourth Money Laundering Directive appears to comply with these criteria as it aims at protecting the free movement of capital and financial services of the Union, it is a minimum harmonization directive and that, in accordance with the general test of the European Court of Justice, it has an object that has an impact on the internal market. This makes Article 114 TFEU the most appropriate reason for adoption.

Through the doctrine, three potential market-inhibiting effects can be identified at Union level. These can be linked to the Directive in the way that different ways of implementation can lead to distortions of competition, that obliged entities are using a large discretion when conducting a business relation, and that entire groups of customers gets rejected due to the fact that obliged entities are more likely to reject than investigate risk.

Three categories of vulnerabilities in relation to the previous
Law (2009: 62) on measures against money laundering and terrorist financing
have been identified; a inadequate level of knowledge regarding money laundering among obliged entities, difficulties regarding knowing how a risk based work is to be conducted and that the profit interest of obliged entities may hamper customer due diligence. Some of the vulnerabilities have clear links to the level of market-inhibiting effects identified by the doctrine, especially the difficulty for operators to perform the risk based work satisfactorily, which can lead to a wide discretion.

The the Swedish implementation of the Money Laundering Directive, which resulted in Act (2017: 630) on measures against money laundering and terrorist financing, is to some extent limiting the inner-market-reducing effects. As a summary, it can be concluded that the Swedish implementation of the directive strongly impedes the scope for market-reducing effects for Swedish law enforcement, but there are also factors that point to the opposite.

• author: Arvidsson, Thea
• supervisor: Eduardo Gill-Pedro
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: The Fourth AML-Directive and the Effect on the European Inner Market
• course: JURM02 20172
• year: 2017
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: EU-rätt, Penningtvätt, Penningtvättsdirektiv, Riskbaserat förhållningssätt, EU:s inre marknad, Artikel 114 FEUF
• language: Swedish
• id: 8930651
• date added to LUP: 2018-01-29 14:42:05
• date last changed: 2018-01-29 14:42:05