Validering av självskattningsfrågor kring stillasittande och fysisk aktivitet
(2017)Human Movement: health and rehabilitation
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Inom läraryrket utgör stillasittandet en stor del av arbetsdagen, en riskfaktor som kan påverka den fysiska och psykiska hälsan negativt. Självskattningsfrågor är ett kostnadseffektivt sätt att skatta stillasittande. För att kunna dra tillförlitliga slutsatser gällande en persons stillasittande från självskattningsfrågor krävs det att dessa är valida.
Syfte: Syftet med undersökningen var att validera fem olika självskattningsfrågor gällande stillasittande mot objektiv mätning.
Frågeställningar: Hur är samstämmigheten mellan självskattat stillasittande och direktmätt stillasittande med accelerometer GT3X? Hur väl korrelerar självskattat stillasittande med direktmätt stillasittande med accelerometer GT3X?
Studiedesign:... (More) - Bakgrund: Inom läraryrket utgör stillasittandet en stor del av arbetsdagen, en riskfaktor som kan påverka den fysiska och psykiska hälsan negativt. Självskattningsfrågor är ett kostnadseffektivt sätt att skatta stillasittande. För att kunna dra tillförlitliga slutsatser gällande en persons stillasittande från självskattningsfrågor krävs det att dessa är valida.
Syfte: Syftet med undersökningen var att validera fem olika självskattningsfrågor gällande stillasittande mot objektiv mätning.
Frågeställningar: Hur är samstämmigheten mellan självskattat stillasittande och direktmätt stillasittande med accelerometer GT3X? Hur väl korrelerar självskattat stillasittande med direktmätt stillasittande med accelerometer GT3X?
Studiedesign: Experimentell kvantitativ undersökning.
Material och metod: I undersökningen deltog 14 lärare och forskare vid institutionen för hälsovetenskaper i Lund. Utvalda frågor från frågeformulär och definitioner, som validerades mot accelerometer GT3X var International Physical Activity Questionnaire (IPAQ), Frågeformulär angående fysisk aktivitet, motivation och upplevd hälsa (FaR), Fråga om stillasittande (GIH), Katzmarzyk och världshälsoorganisationens definition av otillräcklig fysisk aktivitet (WHO). Deltagarna bar accelerometrarna tillsammans med pulsband i sju dagar under dygnets vakna timmar. Frågorna besvarades sista dagen accelerometern bars. Analyser gjordes med Pearsons korrelation, Bland-Altman plot och Student t-test där signifikansnivån p≤0,05 valdes.
Etik: Deltagarna gavs skriftlig och muntlig information angående undersökningens tillvägagångssätt och skriftligt samtycke inhämtades. All data hanterades anonymiserat.
Resultat: Skillnaden mellan medelvärdet av det direktmätta stillasittandet och medelvärdet av respektive självskattningsfråga var - 126 ± 149 minuter för IPAQ, -21 ± 50 minuter för Katzmarzyk, -26 ± 184 för FaR vardag, -79 ± 128 minuter för FaR helg, 62 ± 253 minuter för FA moderat och 77 ± 70 minuter för FA hög. Korrelationskoefficienten mellan det direktmätta stillasittandet och respektive fråga var 0,59 för IPAQ, 0,51 för Katzmarzyk, 0,27 för FaR vardag, 0,24 för FaR helg, 0,13 för FA måttlig och 0,32 för FA hög. På grund av GIH-frågans utformning gjordes en deskriptiv jämförelse mellan denna och det direktmätta stillasittandet.
Konklusion: Associationen och samstämmigheten mellan det självskattade stillasittandet och det direktmätta stillasittandet med accelerometern var generellt låg. IPAQ korrelerade starkast med det direktmätta stillasittandet med Accelerometer och FaR vardag överensstämde bäst med det direktmätta stillasittandet. Nyckelord: Accelerometer, frågeformulär, stillasittande, fysisk aktivitet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8937679
- author
- Johansson, Simon and Andersson, Alexander
- supervisor
-
- Anita Wisén LU
- organization
- year
- 2017
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Accelerometer, frågeformulär, stillasittande, fysisk aktivitet.
- language
- Swedish
- id
- 8937679
- date added to LUP
- 2018-03-19 15:19:50
- date last changed
- 2018-03-19 15:19:50
@misc{8937679, abstract = {{Bakgrund: Inom läraryrket utgör stillasittandet en stor del av arbetsdagen, en riskfaktor som kan påverka den fysiska och psykiska hälsan negativt. Självskattningsfrågor är ett kostnadseffektivt sätt att skatta stillasittande. För att kunna dra tillförlitliga slutsatser gällande en persons stillasittande från självskattningsfrågor krävs det att dessa är valida. Syfte: Syftet med undersökningen var att validera fem olika självskattningsfrågor gällande stillasittande mot objektiv mätning. Frågeställningar: Hur är samstämmigheten mellan självskattat stillasittande och direktmätt stillasittande med accelerometer GT3X? Hur väl korrelerar självskattat stillasittande med direktmätt stillasittande med accelerometer GT3X? Studiedesign: Experimentell kvantitativ undersökning. Material och metod: I undersökningen deltog 14 lärare och forskare vid institutionen för hälsovetenskaper i Lund. Utvalda frågor från frågeformulär och definitioner, som validerades mot accelerometer GT3X var International Physical Activity Questionnaire (IPAQ), Frågeformulär angående fysisk aktivitet, motivation och upplevd hälsa (FaR), Fråga om stillasittande (GIH), Katzmarzyk och världshälsoorganisationens definition av otillräcklig fysisk aktivitet (WHO). Deltagarna bar accelerometrarna tillsammans med pulsband i sju dagar under dygnets vakna timmar. Frågorna besvarades sista dagen accelerometern bars. Analyser gjordes med Pearsons korrelation, Bland-Altman plot och Student t-test där signifikansnivån p≤0,05 valdes. Etik: Deltagarna gavs skriftlig och muntlig information angående undersökningens tillvägagångssätt och skriftligt samtycke inhämtades. All data hanterades anonymiserat. Resultat: Skillnaden mellan medelvärdet av det direktmätta stillasittandet och medelvärdet av respektive självskattningsfråga var - 126 ± 149 minuter för IPAQ, -21 ± 50 minuter för Katzmarzyk, -26 ± 184 för FaR vardag, -79 ± 128 minuter för FaR helg, 62 ± 253 minuter för FA moderat och 77 ± 70 minuter för FA hög. Korrelationskoefficienten mellan det direktmätta stillasittandet och respektive fråga var 0,59 för IPAQ, 0,51 för Katzmarzyk, 0,27 för FaR vardag, 0,24 för FaR helg, 0,13 för FA måttlig och 0,32 för FA hög. På grund av GIH-frågans utformning gjordes en deskriptiv jämförelse mellan denna och det direktmätta stillasittandet. Konklusion: Associationen och samstämmigheten mellan det självskattade stillasittandet och det direktmätta stillasittandet med accelerometern var generellt låg. IPAQ korrelerade starkast med det direktmätta stillasittandet med Accelerometer och FaR vardag överensstämde bäst med det direktmätta stillasittandet. Nyckelord: Accelerometer, frågeformulär, stillasittande, fysisk aktivitet.}}, author = {{Johansson, Simon and Andersson, Alexander}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Validering av självskattningsfrågor kring stillasittande och fysisk aktivitet}}, year = {{2017}}, }