Hur gammal är du egentligen? - Om ålderns betydelse för frågan om uppehållstillstånd samt användningen av medicinska åldersbedömningar i asylprocessen

Abstract

In 2015, 35 369 unaccompanied minors sought asylum in Sweden. A large amount of these children came from Afghanistan – a country that is in lack of a civil registration system and where the citizens lack access to identity documents. The issue regarding the age of the applicant forms part of the substantive examination of weather he or she is in need of protection. This entails that it is of great importance to clarify how old the applicant is. The fact that a majority of the world’s asylum-seekers are in lack of identity documents has made it necessary to develop objective methods for age assessment. Because of this, the Government ordered the National Board of Forensic Medicine to begin the implementation of medical age assessments in the asylum process.

In the first part of this essay I examine to what extent the age of the applicant affects his or her chances to be granted a residence permit, while in the second part I address difficulties related to the use of medical age assessments. My survey has been conducted from a rule of law perspective and from a child rights perspective. I have used a legal-judicial method and my questions have been studied on the basis of the generally accepted sources of law. The topic is closely related to the medical science and therefore it has been essential to also study material that is not strictly legal.

The provisions regarding the possibilities to be granted a residence permit are found in Chapter 4 paragraphs 1–2 a and Chapter 5 paragraph 6 of the Swedish Aliens Act. There are no child-specific provisions, but in Chapter 1 paragraph 10 of the Swedish Aliens Act, it is stated that all decisions concerning children shall be taken in compliance with the principle of best interest of the child. The principle is not supposed to be given such a broad meaning that it becomes a separate reason for granting a residence permit, but when the examination regards a child it is said to be of great importance to interpret the provisions in a child-sensitive manner. Despite these respects, the question regarding the age of the applicant seem to be of particular importance regarding the possibility of internal relocation, when examining if there are any impediments to enforcement, upon relocations pursuant to the Dublin Regulation and for the application of Chapter 5 paragraph 6 of the Swedish Aliens Act.

The methods for medical age assessment are unregulated, but the legal support for the use of such methods is based on article 25.5 of the Asylum Procedures Directive. The medical age assessment constitutes one of several means of proof and shall be assessed together with all other evidence. What is problematic is that the medical method has been criticized to be in conflict with the scientific requirements. Furthermore, it is said that the decision maker tends to admit the medical opinion to an excessively high level of probative value. This makes it possible to question whether the current system for the use of medical age assessments, truly satisfies the rule of law-requirements.

A basic requirement is that the administrative procedure shall be performed in accordance with the rule of law. The decision-making shall be characterized by foreseeability, impartiality and equality. However, the medical methods do not seem to respond to these requirements. As a result, one can ask if it is justified to let the 18-year limit be decisive for whether a person is to receive special treatment. In order to meet the rule of law-requirements, to be in compliance with the child rights perspective and to reduce the risk of children losing their special rights, there are reasons for opening up for a more flexible approach to the 18-year limit. One option to consider may be of making a need assessment, instead of making an age assessment.

Abstract (Swedish)

Under år 2015 sökte 35 369 ensamkommande barn asyl i Sverige. Majoriteten av barnen kom från Afghanistan – ett land där det saknas ett fungerande folkbokföringssystem och där medborgarna saknar tillgång till identitetshandlingar. Frågan om den asylsökandes ålder utgör dock en del av den materiella skyddsprövningen, vilket gör att det är centralt att klargöra hur gammal den sökande är. Att majoriteten av världens asylsökande saknar identitetshandlingar har gjort att man har funnit det nödvändigt att utveckla metoder genom vilka man på ett objektivt sätt ska kunna bedöma ålder. Denna strävan ledde till att regeringen gav Rättsmedicinalverket i uppdrag att påbörja genomförandet av medicinska åldersbedömningar av ensamkommande asylsökande.

Den första delen av uppsatsen syftar till att undersöka i vilken utsträckning den asylsökandes ålder påverkar dennes möjlighet att beviljas uppehållstillstånd, medan den andra delen tar sikte på svårigheter hänförliga till användningen av medicinska åldersbedömningar. Den föreliggande undersökningen har gjorts utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och utifrån ett barnrättsperspektiv. Frågeställningarna har undersökts med en rättsdogmatisk metod samt med utgångspunkt i de allmänt accepterade rättskällorna. Ämnet är nära sammankopplat med den medicinska vetenskapen, varför det har varit nödvändigt att även lyfta in annat material än det som är strikt juridiskt.

De för framställningen relevanta bestämmelserna rörande möjligheterna att beviljas uppehållstillstånd finns i 4 kap. 1–2 a §§ och 5 kap. 6 § utlänningslagen (2005:752), UtlL. Det saknas barnspecifika skyddsbestämmelser men i 1 kap. 10 § UtlL anges att beslutsfattaren, vid samtliga beslut som rör barn, ska beakta principen om barnets bästa. Principen ska inte ges en så långtgående innebörd att det blir en egen grund för uppehållstillstånd att vara barn, men när prövningen rör ett barn ska bestämmelserna tolkas på ett barnvänligt vis. Trots att principen ska iakttas vid tillämpningen av samtliga bestämmelser i utlänningslagen förefaller frågan om den asylsökandes ålder få störst praktisk betydelse då man talar om möjligheten till internflykt, vid prövningen av om det föreligger verkställighetshinder, vid överföringar enligt Dublinförordningen samt vid tillämpning av 5 kap. 6 § UtlL.

Metoderna för medicinsk åldersbedömning är oreglerade, men det rättsliga stödet för användningen av sådana undersökningar har sin grund i artikel 25.5 i asylprocedurdirektivet. Den medicinska åldersbedömningen utgör ett av flera bevismedel och ska därför bedömas ihop med övrig bevisning. Vad som är problematiskt är dels att Rättsmedicinalverkets metodval har kritiserats för att stå i strid med vetenskapen, dels att beslutsfattaren anses tillmäta det medicinska utlåtandet ett alltför högt bevisvärde. Det sagda gör att det är möjligt att ifrågasätta huruvida den nuvarande ordningen för användning av medicinska åldersbedömningar tillgodoser den enskildes rättssäkerhet.

För att rättstillämpningen ska anses vara rättssäker, krävs att beslutsfattandet präglas av förutsebarhet, opartiskhet och likabehandling. De medicinska metoder som används tycks dock – med hänsyn till sina brister – inte svara mot nämnda krav. Till följd härav kan man fråga sig om det är motiverat att fortsatt låta 18-årsgränsen vara styrande för huruvida en person ska åtnjuta rättslig särbehandling. För att bättre tillgodose rättssäkerhetskraven, för iakttagande av barnrättsperspektivet samt för att minska risken för att ett barn ska gå miste om de särskilda rättigheter, vilka de enligt lag är berättigade till, finns det skäl som talar för att vi bör överväga en mer flexibel hållning till 18-årsgränsen. Ett alternativt tillvägagångssätt skulle kunna vara att, istället för att göra en åldersbedömning, göra en behovs-bedömning.

• author: Dahl, Julia
• supervisor: Titti Mattsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: How old are you? - A study regarding how the age of the applicant affects the chances to be granted a residence permit and the use of medical age assessments in the asylum process
• course: JURM02 20181
• year: 2018
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: förvaltningsrätt, administrative law, EU-rätt, EU law, folkrätt, public international law, migrationsrätt, migration law
• language: Swedish
• id: 8939977
• date added to LUP: 2018-06-08 09:40:45
• date last changed: 2018-06-08 09:40:45