Targeted Killings - En rättsutredning om förhållandet till den internationella humanitära rätten
(2018) LAGF03 20181Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Targeted killing är en metod som används för att bekämpa internationell terrorism och metoden innebär avsiktligt dödande av en på förväg utvald individ. En del stater anser att metoden är rättfärdigad med hänvisning till olika internationella regelverk men metoden har ifrågasatts folkrättsligt.
Uppsatsen undersöker det internationella rättsläget av targeted killings med stöd av Genèvekonventionerna, internationell humanitär sedvanerätt och relevant doktrin. En av huvudfrågorna är om ”kriget mot terrorn” utgör en icke-internationell väpnad konflikt, vilket är en grundförutsättning för den internationella humanitära rättens tillämplighet.
Bedömningen för en väpnad konflikt baseras på två kriterier: våldsintensitet och organisation.... (More) - Targeted killing är en metod som används för att bekämpa internationell terrorism och metoden innebär avsiktligt dödande av en på förväg utvald individ. En del stater anser att metoden är rättfärdigad med hänvisning till olika internationella regelverk men metoden har ifrågasatts folkrättsligt.
Uppsatsen undersöker det internationella rättsläget av targeted killings med stöd av Genèvekonventionerna, internationell humanitär sedvanerätt och relevant doktrin. En av huvudfrågorna är om ”kriget mot terrorn” utgör en icke-internationell väpnad konflikt, vilket är en grundförutsättning för den internationella humanitära rättens tillämplighet.
Bedömningen för en väpnad konflikt baseras på två kriterier: våldsintensitet och organisation. Det kan kraftigt ifrågasättas om terroristgrupper når upp till organisationskravet. ”Kriget mot terrorn” är en vid benämning vilket försvårar möjligheten att peka ut en specifik aktör. Förutsatt att en väpnad konflikt föreligger måste targeted killings vidare följa de grundläggande principerna; militär nödvändighet, distinktionsprincipen samt proportionalitetsprincipen. Distinktionsprincipen medför särskilda problem då det är oklart om terrorister är civila eller stridande, vilket avgör om de får utgöra mål för targeted killings eller inte. Internationella rödakorskommittén har därför tagit fram begreppet kontinuerlig stridsfunktion vilket fungerar som ett slags mellanting. Om en väpnad konflikt inte föreligger är istället mänskliga rättigheter tillämpligt regelverk. Dödligt våld kan i dessa fall vara tillåtet men targeted killings, vars enda syfte är att döda, är däremot inte acceptabelt.
Sammantaget visar mina resultat att targeted killings möjligtvis är tillåtet enligt den internationella humanitära rätten men att många komplexa bedömningar och frågor måste redas ut. Den nu gällande lagstiftningen utgår från en tidigare militär verklighet, varför dagens rättsläge är oklart. (Less) - Abstract
- Targeted killing is a counterterrorism measure used to combat international terrorism, and the method involves deliberate killing of a pre-selected individual. Some states believe that the method is justified by referring to different international legal frameworks, but the method has been questioned under international law.
The essay examines the legality of targeted killings under the Geneva Conventions, international humanitarian customary law, and relevant doctrine. One of the main issues is whether the "war on terror" constitutes a non-international armed conflict, which is a prerequisite for the applicability of international humanitarian law.
An armed conflict is based on two criteria: a certain level of violence and... (More) - Targeted killing is a counterterrorism measure used to combat international terrorism, and the method involves deliberate killing of a pre-selected individual. Some states believe that the method is justified by referring to different international legal frameworks, but the method has been questioned under international law.
The essay examines the legality of targeted killings under the Geneva Conventions, international humanitarian customary law, and relevant doctrine. One of the main issues is whether the "war on terror" constitutes a non-international armed conflict, which is a prerequisite for the applicability of international humanitarian law.
An armed conflict is based on two criteria: a certain level of violence and organisation. It can be strongly questioned whether terrorist groups meet the organisational requirements. The "war on terror" is a broad term, which complicates the possibility of pointing out a specific actor. Provided there is an armed conflict, targeted killings must follow the basic principles; military necessity, the principle of distinction and proportionality. The principle of distinction causes particular problems as it is unclear whether terrorists are civilians or combatants, which determines whether or not they may be lawfully targeted. The International Committee of the Red Cross has therefore developed a continuous combat function, which acts as a kind of hybrid. If an armed conflict does not exist, human rights law is the applicable legal framework. In these cases, lethal violence may be allowed but targeted killings, whose sole purpose is to kill, is not acceptable.
Overall, my results show that targeted killings may be permitted under international humanitarian law, but many complex assessments and issues remain unsolved. The current legislation is based on a previous military reality, thus leaving today’s legal situation unclear. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8941138
- author
- Danielsen, Frida LU
- supervisor
-
- Anna Nilsson LU
- organization
- course
- LAGF03 20181
- year
- 2018
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- targeted killings, folkrätt, internationell humanitär rätt, terrorism, drönare, international law, international humanitarian law, drones
- language
- Swedish
- id
- 8941138
- date added to LUP
- 2018-07-07 11:27:20
- date last changed
- 2018-07-07 11:27:20
@misc{8941138,
abstract = {{Targeted killing is a counterterrorism measure used to combat international terrorism, and the method involves deliberate killing of a pre-selected individual. Some states believe that the method is justified by referring to different international legal frameworks, but the method has been questioned under international law.
The essay examines the legality of targeted killings under the Geneva Conventions, international humanitarian customary law, and relevant doctrine. One of the main issues is whether the "war on terror" constitutes a non-international armed conflict, which is a prerequisite for the applicability of international humanitarian law.
An armed conflict is based on two criteria: a certain level of violence and organisation. It can be strongly questioned whether terrorist groups meet the organisational requirements. The "war on terror" is a broad term, which complicates the possibility of pointing out a specific actor. Provided there is an armed conflict, targeted killings must follow the basic principles; military necessity, the principle of distinction and proportionality. The principle of distinction causes particular problems as it is unclear whether terrorists are civilians or combatants, which determines whether or not they may be lawfully targeted. The International Committee of the Red Cross has therefore developed a continuous combat function, which acts as a kind of hybrid. If an armed conflict does not exist, human rights law is the applicable legal framework. In these cases, lethal violence may be allowed but targeted killings, whose sole purpose is to kill, is not acceptable.
Overall, my results show that targeted killings may be permitted under international humanitarian law, but many complex assessments and issues remain unsolved. The current legislation is based on a previous military reality, thus leaving today’s legal situation unclear.}},
author = {{Danielsen, Frida}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Targeted Killings - En rättsutredning om förhållandet till den internationella humanitära rätten}},
year = {{2018}},
}