Obegripliga genus : en analys av Indiens tre lagförslag för säkrandet av transpersoners rättigheter
(2018) MRSK62 20181Human Rights Studies
- Abstract (Swedish)
- Genom att erkänna ett tredje juridiskt genus påbörjade den storslagna NALSA-domen en rättslig utveckling som ämnar att främja transpersoners position i Indien. Utvecklingens senaste framsteg togs i form av tre lagförslag avsedda för att säkra transpersoners rättigheter. Huruvida lagförslagen kan medverka till positiv förändring för Indiens transbefolkning beror till stor del på hur de är formulerade. Den här studien syftar till att analysera hur Indiens parlament avser att formulera lagstiftning som behandlar transpersoners marginaliserade position i samhället. Studien har för avsikt att besvara hur parlamentets problemframställning av transpersoners rättigheter förstås i de tre lagförslagen. Carol Lee Bacchis ”Vad är problemet?”-metod... (More)
- Genom att erkänna ett tredje juridiskt genus påbörjade den storslagna NALSA-domen en rättslig utveckling som ämnar att främja transpersoners position i Indien. Utvecklingens senaste framsteg togs i form av tre lagförslag avsedda för att säkra transpersoners rättigheter. Huruvida lagförslagen kan medverka till positiv förändring för Indiens transbefolkning beror till stor del på hur de är formulerade. Den här studien syftar till att analysera hur Indiens parlament avser att formulera lagstiftning som behandlar transpersoners marginaliserade position i samhället. Studien har för avsikt att besvara hur parlamentets problemframställning av transpersoners rättigheter förstås i de tre lagförslagen. Carol Lee Bacchis ”Vad är problemet?”-metod används för att åskådliggöra hur lagförslagen framställer problemet till hands, medan Judith Butlers queerteori står till grund för studiens perspektiv. Lagförslagens problemframställningar fokuserar på transpersonernas ”olikhet” som normbrytare, istället för att synliggöra de bakomliggande heteronormativa maktrelationerna. Transpersoners normbrytande genusidentitet framställs som att kräva tolerans från den normativa majoriteten, som får avgöra i vilken utsträckning de avvikande identiteterna ska tolereras. Åtgärderna som lagförslagen försöker att åstadkomma förstås därför mer som förmåner, inte rättigheter. Det har som konsekvens att framställa transpersoner som undantag till normen, som obegripliga genus inom den heterosexuella matrisen. Det hade varit en positiv omställning om fokus lades på heteronormen som själva problemet för transpersoners marginalisering. Istället för att försöka hitta ett alternativ för transpersoner inom det rådande ramverket, hade ökad synlighet av genus som något konstruerat varit passande. (Less)
- Abstract
- The ground-breaking NALSA judgement became the starting point of the latest legal developments towards securing transgender rights in India by recognizing a third gender. The most resent progress came in the shape of three draft bills concerning the protection of the rights of transgender persons. Whether or not the draft bills could contribute to positive change for India’s transgender community depends on how they have been formulated. This thesis intends to analyse how India’s parliament aims to frame legislation that concerns transgender persons marginalised position in society. The thesis attempts to answer the question of how the parliament’s problem representation of transgender persons’ rights can be interpreted in the three draft... (More)
- The ground-breaking NALSA judgement became the starting point of the latest legal developments towards securing transgender rights in India by recognizing a third gender. The most resent progress came in the shape of three draft bills concerning the protection of the rights of transgender persons. Whether or not the draft bills could contribute to positive change for India’s transgender community depends on how they have been formulated. This thesis intends to analyse how India’s parliament aims to frame legislation that concerns transgender persons marginalised position in society. The thesis attempts to answer the question of how the parliament’s problem representation of transgender persons’ rights can be interpreted in the three draft bills. Carol Lee Bacchi’s “What’s the problem?” approach is used to illustrate how the problem is interpreted within the draft bills, and Judith Butler’s queer theory lays the groundwork for the perspective within the thesis. The draft bills’ problem representations focus on transgender persons as non-conforming, instead of highlighting underlying heteronormative power relations. Transgender persons’ non-conforming gender identities are understood as requiring tolerance from the normative majority, that have the privilege to decide to what extent non-conforming identities should be tolerated. The measures suggested in the draft bills are therefore understood as benefits, rather than rights. Consequently, transgender persons are represented as exceptions to the norm, becoming unintelligible genders within the heterosexual matrix. Instead of trying to find an alternative for transgender persons within the existing frame, increased scrutiny of gender as a constructed category would have been appropriate. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8942414
- author
- Jansson, Karin LU
- supervisor
- organization
- course
- MRSK62 20181
- year
- 2018
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- queerteori, transpersoners rättigheter, Indien, genusrättsvetenskap, problemframställning, lagförslag, HBTQI+
- language
- Swedish
- id
- 8942414
- date added to LUP
- 2018-08-20 11:11:55
- date last changed
- 2018-08-20 11:11:55
@misc{8942414,
abstract = {{The ground-breaking NALSA judgement became the starting point of the latest legal developments towards securing transgender rights in India by recognizing a third gender. The most resent progress came in the shape of three draft bills concerning the protection of the rights of transgender persons. Whether or not the draft bills could contribute to positive change for India’s transgender community depends on how they have been formulated. This thesis intends to analyse how India’s parliament aims to frame legislation that concerns transgender persons marginalised position in society. The thesis attempts to answer the question of how the parliament’s problem representation of transgender persons’ rights can be interpreted in the three draft bills. Carol Lee Bacchi’s “What’s the problem?” approach is used to illustrate how the problem is interpreted within the draft bills, and Judith Butler’s queer theory lays the groundwork for the perspective within the thesis. The draft bills’ problem representations focus on transgender persons as non-conforming, instead of highlighting underlying heteronormative power relations. Transgender persons’ non-conforming gender identities are understood as requiring tolerance from the normative majority, that have the privilege to decide to what extent non-conforming identities should be tolerated. The measures suggested in the draft bills are therefore understood as benefits, rather than rights. Consequently, transgender persons are represented as exceptions to the norm, becoming unintelligible genders within the heterosexual matrix. Instead of trying to find an alternative for transgender persons within the existing frame, increased scrutiny of gender as a constructed category would have been appropriate.}},
author = {{Jansson, Karin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Obegripliga genus : en analys av Indiens tre lagförslag för säkrandet av transpersoners rättigheter}},
year = {{2018}},
}