Statslöshet i internationell rätt : en begreppshistorisk analys av begreppet statslöshet i dokument från International Law Commission år 1952-54 och UNHCR år 2014-2015
(2018) MRSG31 20181Human Rights Studies
- Abstract (Swedish)
- Denna uppsatsen undersöker begreppet statslöshet i en världsstruktur där fokus ligger på att erhållande av nationalitet är essentiellt vid infriande av mänskliga rättigheter. Efter andra världskriget blev många statslösa och därför undersöker jag i denna uppsats begreppet statslöshets innebörd i dokumenten från International Law Commission under 1952-1954. Jag jämför begreppets innebörd från ovanstående dokument med begreppets innebörd i dokument från United Nations High Commissioner of Refugees under 2014-2015 ca 60 år senare. Vad har förändrats i begreppets innebörd och speglar det några politiska förändringar? Syftet med uppsatsen är att erhålla en förståelse kring varför begreppet har fått den innebörden det har fått i dokumenten... (More)
- Denna uppsatsen undersöker begreppet statslöshet i en världsstruktur där fokus ligger på att erhållande av nationalitet är essentiellt vid infriande av mänskliga rättigheter. Efter andra världskriget blev många statslösa och därför undersöker jag i denna uppsats begreppet statslöshets innebörd i dokumenten från International Law Commission under 1952-1954. Jag jämför begreppets innebörd från ovanstående dokument med begreppets innebörd i dokument från United Nations High Commissioner of Refugees under 2014-2015 ca 60 år senare. Vad har förändrats i begreppets innebörd och speglar det några politiska förändringar? Syftet med uppsatsen är att erhålla en förståelse kring varför begreppet har fått den innebörden det har fått i dokumenten publicerade av organ grundade av FN. Med begreppshistoria och de metodologiska verktygen som erbjuds samt det teoretiska ramverket kosmopolitism och kritik gentemot en internationell statsordning som användes i analysen; "Cosmopolitan Feminism and Human Rights" och The Origins of Totalitarianism av Niamh Reilly respektive Hannah Arendt besvaras studiens frågeställning som är hur begreppets statslöshet har förändring i tid. Analysen visar att statslöshet som begrepp inte inkluderas utan det är dess motsats som behandlas i dokumenten. Statslösas rättigheter exkluderas i dokumenten 1952-1954 och i dokumenten från 2014-2015. Dock så har denna exkludering förändrats från att innebära att statslösa är nationslösa, rättighetslösa med extra utsatthet för kvinnor till att innebära att statslösa är nationslösa, medborgarlösa, rättighetslösa med extra utsatthet för minoriteter och kvinnor. Slutsatsen som härleddes från dessa resultat var att mänskliga rättigheter inte är universella eftersom statslösa exkluderas och medborgarskap blir avgörande för att infria rättigheter. Det blir snarare medborgerliga rättigheter än mänskliga rättigheter och detta har bestått i tid gällande 1952-1954 och 2014-2015. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8942553
- author
- Hassan, Mariam LU
- supervisor
-
- Olof Beckman LU
- organization
- course
- MRSG31 20181
- year
- 2018
- type
- L2 - 2nd term paper (old degree order)
- subject
- keywords
- statslöshet, nationalitet, medborgarskap, mänskliga rättigheter, stater, skyldigheter, begreppshistoria, International Law Commission, United Nations High Commissioner of Refugees.
- language
- Swedish
- id
- 8942553
- date added to LUP
- 2018-08-16 14:47:05
- date last changed
- 2018-08-16 14:47:05
@misc{8942553, abstract = {{Denna uppsatsen undersöker begreppet statslöshet i en världsstruktur där fokus ligger på att erhållande av nationalitet är essentiellt vid infriande av mänskliga rättigheter. Efter andra världskriget blev många statslösa och därför undersöker jag i denna uppsats begreppet statslöshets innebörd i dokumenten från International Law Commission under 1952-1954. Jag jämför begreppets innebörd från ovanstående dokument med begreppets innebörd i dokument från United Nations High Commissioner of Refugees under 2014-2015 ca 60 år senare. Vad har förändrats i begreppets innebörd och speglar det några politiska förändringar? Syftet med uppsatsen är att erhålla en förståelse kring varför begreppet har fått den innebörden det har fått i dokumenten publicerade av organ grundade av FN. Med begreppshistoria och de metodologiska verktygen som erbjuds samt det teoretiska ramverket kosmopolitism och kritik gentemot en internationell statsordning som användes i analysen; "Cosmopolitan Feminism and Human Rights" och The Origins of Totalitarianism av Niamh Reilly respektive Hannah Arendt besvaras studiens frågeställning som är hur begreppets statslöshet har förändring i tid. Analysen visar att statslöshet som begrepp inte inkluderas utan det är dess motsats som behandlas i dokumenten. Statslösas rättigheter exkluderas i dokumenten 1952-1954 och i dokumenten från 2014-2015. Dock så har denna exkludering förändrats från att innebära att statslösa är nationslösa, rättighetslösa med extra utsatthet för kvinnor till att innebära att statslösa är nationslösa, medborgarlösa, rättighetslösa med extra utsatthet för minoriteter och kvinnor. Slutsatsen som härleddes från dessa resultat var att mänskliga rättigheter inte är universella eftersom statslösa exkluderas och medborgarskap blir avgörande för att infria rättigheter. Det blir snarare medborgerliga rättigheter än mänskliga rättigheter och detta har bestått i tid gällande 1952-1954 och 2014-2015.}}, author = {{Hassan, Mariam}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Statslöshet i internationell rätt : en begreppshistorisk analys av begreppet statslöshet i dokument från International Law Commission år 1952-54 och UNHCR år 2014-2015}}, year = {{2018}}, }