Varför slänger vi hela saker? - En studie om människors resonemang kring försäljning, återbruk och slängande
(2018) MVEK02 20181Studies in Environmental Science
- Abstract
- In a circular economy all materials and resources should be used for as long as possible, therefore waste management is a crucial part. This study aims to map the reasons behind how people chose to handle things they no longer want. By con- ducting interviews with 91 respondents at the two recycling centres in Lund; Gastelyckan and Gunnesbo, some general reasons were discovered. By interview- ing people at a second hand store a control group was made to find out if their mind-sets differed significantly.
A substantial share of the respondents said that their things were in such a bad shape that throwing them away was the only option. Among those who threw away things that possibly could have been re-used, a common answer were that they... (More) - In a circular economy all materials and resources should be used for as long as possible, therefore waste management is a crucial part. This study aims to map the reasons behind how people chose to handle things they no longer want. By con- ducting interviews with 91 respondents at the two recycling centres in Lund; Gastelyckan and Gunnesbo, some general reasons were discovered. By interview- ing people at a second hand store a control group was made to find out if their mind-sets differed significantly.
A substantial share of the respondents said that their things were in such a bad shape that throwing them away was the only option. Among those who threw away things that possibly could have been re-used, a common answer were that they were short on time or that they tried to sell it but nobody wanted to buy it. As an answer to the question on why they donated things to charity or second hand most respondents answered that it was “a shame to throw away things that still work” or that it is “good if anyone else can get use of it”. Some also said that they always chose to donate because it is a convenient way to get rid of things.
The answers were categorised and those categories were then analysed with the goal-framing theory, that states that people are responding to a situation based on three different goals: hedonic, gain and normative. People who decides what to do with their things based upon required time has a gain goal-frame as time can be considered a resource. Those who donate things because it is “the right thing to do” are acting on a normative goal-frame while those who chose the most conven- ient way mainly decides based on a hedonic goal-frame. (Less) - Popular Abstract (Swedish)
- Varför slänger vi hela saker?
I en tid där shopping på IKEA är ett stående helgnöje och soffkuddar byts ut med varje ny inredningssäsong växer sig trots allt ett intresse för en mer hållbar ekonomi och en miljövänligare livsstil större. Att skifta dagens resurskrävande och avfallsproducerande ekonomi till vad som brukar kallas en cirkulär ekonomi är en möjlig lösning för att möta den växande populationens efterfrågan.
I en cirkulär ekonomi utnyttjas resurser och produkter maximalt och istället för att bli avfall efter sin användning återförs de till kretsloppet. Trots att en fullskalig cirkulär ekonomi kräver en mer omfattande omställning finns det redan i dagens läge goda möjligheter att ta tillvara på material och produkter som... (More) - Varför slänger vi hela saker?
I en tid där shopping på IKEA är ett stående helgnöje och soffkuddar byts ut med varje ny inredningssäsong växer sig trots allt ett intresse för en mer hållbar ekonomi och en miljövänligare livsstil större. Att skifta dagens resurskrävande och avfallsproducerande ekonomi till vad som brukar kallas en cirkulär ekonomi är en möjlig lösning för att möta den växande populationens efterfrågan.
I en cirkulär ekonomi utnyttjas resurser och produkter maximalt och istället för att bli avfall efter sin användning återförs de till kretsloppet. Trots att en fullskalig cirkulär ekonomi kräver en mer omfattande omställning finns det redan i dagens läge goda möjligheter att ta tillvara på material och produkter som är i bruk. Varför detta inte alltid sker, utan att saker slängs istället, är något som denna studie har försökt att ge ett svar på. Detta har skett genom flertalet korta intervjuer med besökare på Lunds återvinningscentraler samt folk som har donerat gåvor till en second hand-affär.
Svaren från intervjuerna pekar på att många väljer att bli av med sina saker på ett sådant sätt att de själva sparar tid. Det verkar också vara vanligt att se till att saker blir återanvända för att det är ett moraliskt motiverat beslut. Att sälja saker vidare gör folk helst om pengarna från försäljningen innebär att det blir värt den tiden som omständigheterna kring försäljningen kräver.
För att minska mängden avfall som slängs när det egentligen hade kunnat återanvändas skulle information om exempelvis second hand-butiker behöva vara lättillgängligare. Att informera om detta på hemsidan i anslutning till återvinningscentralernas öppettider hade varit en god idé men även att be folk reflektera över sitt avfall innan de åker hemifrån hade kanske hjälpt att minska onödigt slängande. Även om Sverige enligt EU:s avfallsdirektiv är skyldiga att arbeta för att förebygga avfall innan det uppkommer kan en ökning av återanvändning vara ett bra steg på vägen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8945252
@misc{8945252,
abstract = {{In a circular economy all materials and resources should be used for as long as possible, therefore waste management is a crucial part. This study aims to map the reasons behind how people chose to handle things they no longer want. By con- ducting interviews with 91 respondents at the two recycling centres in Lund; Gastelyckan and Gunnesbo, some general reasons were discovered. By interview- ing people at a second hand store a control group was made to find out if their mind-sets differed significantly.
A substantial share of the respondents said that their things were in such a bad shape that throwing them away was the only option. Among those who threw away things that possibly could have been re-used, a common answer were that they were short on time or that they tried to sell it but nobody wanted to buy it. As an answer to the question on why they donated things to charity or second hand most respondents answered that it was “a shame to throw away things that still work” or that it is “good if anyone else can get use of it”. Some also said that they always chose to donate because it is a convenient way to get rid of things.
The answers were categorised and those categories were then analysed with the goal-framing theory, that states that people are responding to a situation based on three different goals: hedonic, gain and normative. People who decides what to do with their things based upon required time has a gain goal-frame as time can be considered a resource. Those who donate things because it is “the right thing to do” are acting on a normative goal-frame while those who chose the most conven- ient way mainly decides based on a hedonic goal-frame.}},
author = {{Thornander, Felicia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Varför slänger vi hela saker? - En studie om människors resonemang kring försäljning, återbruk och slängande}},
year = {{2018}},
}