Att balansera ekosystemtjänster vid nybyggnation – en studie av värdering av ekosystemtjänster i byggbranschen

Abstract

Urbanisation is increasing the pressure to exploit green and blue spaces in the city. To preserve these spaces and the ecosystem services they provide, there is a need to change the way we plan and build cities. One way of doing this is to include valuation of ecosystem services in the planning process. Many different tools with the purpose to do this have been developed.
The purpose of this study was to evaluate a tool that value the provisioning of ecosystem services before and after house constructions. A major part of the tool is that it provides examples of measures that can be taken to preserve, improve or compensate for ecosystem services, like constructing green roofs or planting trees.
In this study, 16 courtyards in total were visited, 8 courtyards where the tool had been used and 8 courtyards where it had not been used. At the courtyards where the tool had been used, it was estimated if the measures planned with the tool had been performed or not. For all the courtyards, the area of sealed surfaces, surfaces with vegetation and several other factors was measured. Biotope Area Factor (BAF) was then calculated for all the courtyards and compared between the courtyards where the tool had been used and the courtyards where it had not been used.
The study shows that most of the measures planned with the tool was performed. Furthermore, the study suggests that there is no significant difference in BAF between courtyards where the tool has been used and courtyards where the tool has not been used.
The conclusion is that to make the tool easier to evaluate the description of the measures could be developed and the level of detail increased. For some of the measures, the connection to an ecosystem service is unclear. Further research is needed on tools that value ecosystem services and their effect.

Popular Abstract (Swedish)

Värdering av ekosystemtjänster i byggbranschen – har det någon effekt?

I takt med att byggandet ökar blir de gröna ytorna i staden mindre och mindre. I Sverige har en rad olika initiativ tagits för att kompensera för förlorad natur i samband med bebyggelse. Men vilken effekt har dessa initiativ? I denna studie undersöks ett verktyg utvecklat för att bevara, stärka eller kompensera för ekosystemtjänster vid nybygge.

Grönytor i staden är väldigt viktiga för oss människor. Gröna ytor bidrar med utrymme för lek och fritidsaktiviteter, träd och växtlighet renar vår luft och bidrar med kylande skugga en varm dag. Naturens gratistjänster brukar kallas för ekosystemtjänster.

Men för att bevara stadens ekosystemtjänster måste vi ändra på sättet vi bygger, så att vi inte bygger bort de gröna ytorna. I Sverige ställer vissa kommuner ett krav på att när det byggs bort natur i staden ska den kompenseras, men det finns också frivilliga initiativ. Ett företag som bygger bostäder använder sig sen några år tillbaka av ett verktyg som värderar ekosystemtjänster på plats och ger förslag på åtgärder som kan bevara, stärka eller kompensera för förlorade ekosystemtjänster där de bygger.

I denna studie har verktyget och dess effekter på färdiga bostadshus med tillhörande utemiljö undersökts. Har verktyget fungerat som det var tänkt och blev det grönare efter användning av verktyget? Det korta svaret är både ja och nej. I studien undersöktes 16 bostadshus i olika delar av Sverige, 8 där verktyget använts och 8 där det inte använts. Det undersöktes om de åtgärder som planerats för att bevara, stärka eller kompensera för ekosystemtjänster utförts och i vilken omfattning. Sen beräknades grönytefaktor* för alla de olika fastigheterna, för att se om det var någon skillnad mellan de ställen där verktyget använts och där verktyget inte använts.

Det visade sig att majoriteten av de åtgärder som planerats med hjälp av verktyget genomförts, men att det inte var någon skillnad i grönytefaktor mellan de fastigheter där verktyget använts och de fastigheter det inte använts. Att det inte blev någon skillnad i grönytefaktor kan tänkas bero på många olika saker. Kanske har grönytefaktor inte varit ett bra sätt att mäta verktygets effekt på, eller så har andra faktorer än användning av verktyget påverkat utemiljöns utformning. Kanske var företaget från början redan så bra på att kompensera för förlorade ekosystemtjänster så att verktyget inte gjort någon skillnad?

Det är viktigt att bevara gröna ytor i staden. Men det är också viktigt att utvärdera de metoder vi använder för att nå detta mål, för att se om de fungerar som de ska och om de på något sätt kan förbättras. Företagets verktyg är en god bit på väg och adresserar en viktig fråga. Hur ska det gå med de urbana ekosystemtjänsterna i framtiden?

*Grönytefaktor = en kvot mellan ett områdes ekoeffektiva yta och dess totala yta. Ekoeffektiv yta innebär grönyta, vattenyta och genomsläpplig yta med möjlighet till infiltration, såsom grusyta. Ibland räknas även träd och annan växtlighet med i den ekoeffektiva ytan.

• author: Villemoes, Frida
• supervisor: Helena Hanson
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEK02 20181
• year: 2018
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Ekosystemtjänster, Urbana ekosystemtjänster, Grönytefaktor
• language: Swedish
• id: 8945728
• date added to LUP: 2022-05-11 08:53:49
• date last changed: 2022-05-11 08:53:49