Kontinuitetsprincipen - Dess betydelse för vårdnads- och boendefrågan

Abstract (Swedish)

Vid domstolens avgörande av vårdnads- och boendefrågan kan beslut fattas antingen om att vårdnaden ska anförtros föräldrarna gemensamt eller en av föräldrarna samt om barnet ska bo växelvis hos båda föräldrarna eller stadigvarande hos en av dem. Bedömning ska alltid göras i varje enskilt fall och avgörande är vad som är barnets bästa, vilket stadgas i portalparagrafen i 6 kap. 2 a § föräldrabalken (1949:381). I bedömningen om vad som är barnets bästa ska barnets rättigheter och behov som anges i 6 kap. 1 och 2 §§ FB tillgodoses och viss vägledning ges i bestämmelsen om barnets bästa. Lagstiftaren har velat fästa särskild uppmärksamhet på vissa omständigheter som inte ska glömmas bort vid bedömningen. Vid bedömningen ska avseende fästas särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa samt barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn ska vidare tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.
En annan aspekt av barnets bästa är kontinuitetsprincipen, en presumtion som utvecklats genom praxis. Kontinuitetsprincipen grundar sig i barnets behov av stabilitet och kontinuitet och är en viktig aspekt vid bedömningen om vad som är barnets bästa. Den innebär en ovilja hos domstolen att utan särskilda skäl flytta på barnet eller att utsätta barnet för onödiga omställningar i tillvaron. Principen kan dels betraktas ur en miljöförankrad aspekt och dels en relationsbaserad. Att tvångsmässigt rycka upp barnet från en invand miljö eller att utsätta barnet för stora omställningar innebär påfrestningar och risker för barnets hälsa och utveckling, vilket ska undvikas. I vissa fall kan dock påfrestningen som en omställning innebär vara ett pris värt att betala för att i uppnå barnets bästa i ett längre perspektiv.
Kontinuitetsprincipens betydelse och i vilka fall principen kan komma att tillmätas större betydelse än andra aspekter av barnets bästa, har visat sig variera. Ifråga om vårdnadsformen tycks kontinuitetsprincipen ha mindre betydelse både vad gäller i gällande rätt som i tingsrätten och i utredningar. Däremot kan principen ha viss betydelse ifråga om boendeformen för barn under tre år och som har en stark anknytning till en av föräldrarna eller har ett stort behov av stabilitet. I tingsrätten och i vårdnadsutredningar tycks kontinuitetsprincipen ha liknande betydelse där principen främst får betydelse för de minsta barnen. Vad gäller vem av föräldrarna som ska anförtros vårdnads- och boendeansvaret har kontinuitetsprincipen stor betydelse i gällande rätt beroende på vilken annan aspekt av barnets bästa den ställs mot. I förhållande till kontaktprincipen kan kontinuitetsprincipen tillmätas större betydelse, men betydelsen kan ev. vara beroende av om kontakt föreligger mellan barnet och den förälder som kontinuitetsprincipen talar emot ska förordnas vårdnaden. I förhållande till barnets vilja kan kontinuitetsprincipen tillmätas större betydelse om barnet är yngre, viljan
3
inte bedöms vara tillräckligt tydlig eller anses vara påverkad av föräldrarna. Däremot tillmäts kontinuitetsprincipen mindre betydelse i förhållande till risken att barnet kan fara illa om risken kan anses belagd. Även i tingsrätten och i utredningar tycks kontinuitetsprincipens betydelse för avgörandet av vem av föräldrarna som ska förordnas vårdnads- och boendeansvaret ha stor betydelse, särskilt för barn upp till tre år i anknytningsprocessen förutsatt att ingen belagd risk för att barnet kan fara illa föreligger. Ifråga om vem av föräldrarna barnet ska bo med kan principen ha särskild betydelse även för något äldre barn som har hunnit börja skolan, skaffat sig fritidsaktiviteter eller vänner och förhållandena har ansetts fungera bra.

Popular Abstract

In the court’s judgement in matters of custody and residency of a child, decisions can be made to either entrust custody to both parents or one of the parents, and whether the child is to live alternately with both parents or permanently with one of them. The assessment is always to be made in each separate case with the best interest of the child, which is stipulated in chapter 6, section 2 a of the Swedish Parental Code (1949:381), conclusive for the decision. In the assessment of the best interest of the child, the child’s rights and needs, which are specified in chapter 6 section 1 and 2 of the Swedish Parental Code, are met and some guidance is given in the regulation of the best interest of the child. The legislature wants to pay special attention to certain circumstances that should not be forgotten in the assessment. In the assessment, particular consideration must be given to the risk of the child or someone else in the family being subjected to abuse, of the child being retained or otherwise harmed and the child's need for a close and good relationship with both parents. Consideration should also be given to the view of the child, taking into account the child's age and maturity.
Another aspect of the best interests of the child is the principle of continuity, a presumption developed by established practice. The principle of continuity is based on the child's need for stability and continuity and is an important aspect in the assessment of the best interest of the child. The principle causes an unwillingness by the court to move the child without special reasons, or to subject the child to unnecessary changes. The principle can be interpreted as both environmental-related and relationship-based. To force the child out of a habitual environment or to expose the child to major changes causes stress and risks for the child's health and development, which should be avoided. In some cases, however, the stress caused by a readjustment may be a price worth paying to achieve the best interest of the child in a long-term perspective.
The significance of the principle of continuity and in which cases the principle may be more important than other aspects of the best interest of the child, has been shown to vary. In terms of the form of custody, the principle of continuity seems to be of less significance both in the established law and in district courts and custody enquiries. However, the principle may have some significance in terms of the type of residence for children under three years who are strongly attached to one of the parents or have a great need for stability. In district courts and in custody enquiries, the principle of continuity seems to have similar significance, primarily for the youngest children. As for which one of the parents who should be entrusted custody and the residential responsibility of the child, the principle of continuity is of great significance in the established law depending on what other aspect of the child's best interest it is weighted against. In comparison to the child’s need for a close and good relationship with both parents, the principle of continuity can be given greater significance, but the effect may
1
depend on whether there is any contact between the child and the parent whom, according to the principle of continuity, should not be entrusted custody. In comparison to a child’s view, the principle of continuity may be of more significance if the child is younger, if the view is not considered to be sufficiently clear or is believed to be influenced by the parents. However, the principle of continuity is of less significance in comparison to the risk of the child being harmed, if the existence of the risk can be proven. Even in district courts and in custody enquiries, the principle of continuity seems to be significant in the determining of which parent should be entrusted custody and residential responsibility of a child. This seems to be the case primarily regarding children up to three years who are in the process of attachment to a parent, but also in matters of residency of older children who has started school, obtained leisure activities or friends and are otherwise considered to be living in good conditions.

• author: Huynh, Linda
• supervisor: Eva Ryrstedt
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: The principle of continuity - Its significance in matters of custody and residency of children
• course: JURM02 20181
• year: 2018
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: familjerätt
• language: Swedish
• id: 8956574
• date added to LUP: 2018-09-07 14:21:43
• date last changed: 2018-09-07 14:21:43