En (o)tänkbar förövare? - En studie av hur kvinnor som åtalas för sexualbrott mot barn konstrueras som gärningspersoner i rättstillämpningen
(2018) JURM02 20182Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Kvinnor som förövare har historiskt sett varit ett relativt outforskat ämne. Den kriminologiska forskningen har utgått från studier på män samt utveck-lat teorier baserade på män. Kriminellt beteende har setts som avvikande från normativa föreställningar kring det kvinnliga könet och femininiteter. Ett specifikt kriminellt beteende som kan sägas än mer avvika från norma-tiva femininiteter är då kvinnor begår sexualbrott mot barn. Dessa kvinnor inryms varken i de traditionella föreställningarna kring femininiteter eller i samhällets bild av typiska sexualbrottslingar.
Dessa kvinnor kan följaktligen ses som avvikande och främmande i rollen som förövare utifrån ett genusperspektiv. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur kvinnor... (More) - Kvinnor som förövare har historiskt sett varit ett relativt outforskat ämne. Den kriminologiska forskningen har utgått från studier på män samt utveck-lat teorier baserade på män. Kriminellt beteende har setts som avvikande från normativa föreställningar kring det kvinnliga könet och femininiteter. Ett specifikt kriminellt beteende som kan sägas än mer avvika från norma-tiva femininiteter är då kvinnor begår sexualbrott mot barn. Dessa kvinnor inryms varken i de traditionella föreställningarna kring femininiteter eller i samhällets bild av typiska sexualbrottslingar.
Dessa kvinnor kan följaktligen ses som avvikande och främmande i rollen som förövare utifrån ett genusperspektiv. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur kvinnor som åtalas för sexualbrott mot barn konstrueras som gärningspersoner i rättstillämpningen. Dessa konstruktioner jämförs sedan med kriminologisk forskning och teorier på området för att utreda om det finns särskilda tendenser i domstolarnas resonemang. Tendenser som sär-skilt kan sägas ge uttryck för föreställningar kring gärningspersonens kön och som i sin tur eventuellt kan påverka domstolarnas bedömning i skuld-frågan.
Genom den rättsfallsstudie som gjorts inom ramen för denna uppsats har tre huvuddiskurser återfunnits i domstolarnas resonemang. Resultatet av studien visar på att de åtalade kvinnorna kan beskrivas som både sårbara och som ansvariga inför sina handlingar. Bilden av kvinnorna kan dock även påver-kas av hur en medtilltalad eller målsägande av manligt kön beskrivs. Inom både den kriminologiska litteraturen och domstolarnas resonemang tycks det finnas tendenser att framställa kvinnor som gärningspersoner ur ett offerper-spektiv. Resultatet från denna undersökning visar dock att ovannämnda framställning inte hindrar domstolarna från att döma kvinnorna till ansvar. (Less) - Popular Abstract
- Women as perpetrators have historically been overlooked as a subject. The criminological research and its theories are based on men. Criminal behav-ior has been considered as deviant in relation to normative views of the fe-male sex and femininities. A specific criminal behavior that could be con-sidered even more deviant is the one where women sexually abuse children. These women fit neither the traditional ideas of femininities nor society’s concept of a typical sex offender.
From a gender perspective, women can therefore be considered as deviant and alien in the perpetrator role. The purpose of this thesis is therefore to examine how women, who are charged with sexual offences against chil-dren, are constructed as perpetrators within... (More) - Women as perpetrators have historically been overlooked as a subject. The criminological research and its theories are based on men. Criminal behav-ior has been considered as deviant in relation to normative views of the fe-male sex and femininities. A specific criminal behavior that could be con-sidered even more deviant is the one where women sexually abuse children. These women fit neither the traditional ideas of femininities nor society’s concept of a typical sex offender.
From a gender perspective, women can therefore be considered as deviant and alien in the perpetrator role. The purpose of this thesis is therefore to examine how women, who are charged with sexual offences against chil-dren, are constructed as perpetrators within the adjudication process. These constructions are then to be compared with criminological research and the-ories in order to investigate if there might be tendencies within the argumen-tation of the courts; more precisely tendencies that could be viewed as ex-pressions of ideas concerning the sex of the perpetrator. Such tendencies could in turn possibly affect the judgment of the courts regarding the ques-tion of guilt.
Three main discourses have been found in the argumentation of the courts by means of a case study. The result of the study shows that the prosecuted women are described as both vulnerable and accountable for their actions. The representation of the women can however be affected by how a male co-defendant or a male injured party are described. It appears to exist tendencies to depict women as offenders from a victim’s perspective, both within the criminological literature and the argumentation of the courts. However, the result of this thesis is that this portrayal does not hinder the courts from sentencing the women. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8965436
- author
- Robertson Hållenius, Elin LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- An (un)imaginable perpetrator? - A study of how women who are charged with sexual offences against children are constructed as perpetrators within the adjudication process
- course
- JURM02 20182
- year
- 2018
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Straffrätt, Sexualbrott, Sexualbrott mot barn, Kvinnor som gärningspersoner
- language
- Swedish
- id
- 8965436
- date added to LUP
- 2019-01-31 13:11:26
- date last changed
- 2019-01-31 13:11:26
@misc{8965436,
abstract = {{Kvinnor som förövare har historiskt sett varit ett relativt outforskat ämne. Den kriminologiska forskningen har utgått från studier på män samt utveck-lat teorier baserade på män. Kriminellt beteende har setts som avvikande från normativa föreställningar kring det kvinnliga könet och femininiteter. Ett specifikt kriminellt beteende som kan sägas än mer avvika från norma-tiva femininiteter är då kvinnor begår sexualbrott mot barn. Dessa kvinnor inryms varken i de traditionella föreställningarna kring femininiteter eller i samhällets bild av typiska sexualbrottslingar.
Dessa kvinnor kan följaktligen ses som avvikande och främmande i rollen som förövare utifrån ett genusperspektiv. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur kvinnor som åtalas för sexualbrott mot barn konstrueras som gärningspersoner i rättstillämpningen. Dessa konstruktioner jämförs sedan med kriminologisk forskning och teorier på området för att utreda om det finns särskilda tendenser i domstolarnas resonemang. Tendenser som sär-skilt kan sägas ge uttryck för föreställningar kring gärningspersonens kön och som i sin tur eventuellt kan påverka domstolarnas bedömning i skuld-frågan.
Genom den rättsfallsstudie som gjorts inom ramen för denna uppsats har tre huvuddiskurser återfunnits i domstolarnas resonemang. Resultatet av studien visar på att de åtalade kvinnorna kan beskrivas som både sårbara och som ansvariga inför sina handlingar. Bilden av kvinnorna kan dock även påver-kas av hur en medtilltalad eller målsägande av manligt kön beskrivs. Inom både den kriminologiska litteraturen och domstolarnas resonemang tycks det finnas tendenser att framställa kvinnor som gärningspersoner ur ett offerper-spektiv. Resultatet från denna undersökning visar dock att ovannämnda framställning inte hindrar domstolarna från att döma kvinnorna till ansvar.}},
author = {{Robertson Hållenius, Elin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{En (o)tänkbar förövare? - En studie av hur kvinnor som åtalas för sexualbrott mot barn konstrueras som gärningspersoner i rättstillämpningen}},
year = {{2018}},
}