Vem kan tacka och ta emot? - Om möjligheten att genomföra förtäckta värdeöverföringar till utomstående.
(2018) JURM02 20182Department of Law
Faculty of Law
- Abstract
- A value transfer means that a limited company makes a payment without compensation to someone else. There are different types of value transfers, but the one to be discussed within the scope of this thesis is the covert value transfer. The definition of a covert value transfer is found in chapter 17 section 1 paragraph 1 period 4 of the Swedish Companies Act and is defined as “another business event causing a company’s assets to be reduced and not being of a purely commercial nature for the company”. Such value transfers are unlawful, unless all shareholders have agreed to implement them.
The problem is how the delimitation should be made between, on the one hand, a covert value transfer and on the other hand a bad business deal on the... (More) - A value transfer means that a limited company makes a payment without compensation to someone else. There are different types of value transfers, but the one to be discussed within the scope of this thesis is the covert value transfer. The definition of a covert value transfer is found in chapter 17 section 1 paragraph 1 period 4 of the Swedish Companies Act and is defined as “another business event causing a company’s assets to be reduced and not being of a purely commercial nature for the company”. Such value transfers are unlawful, unless all shareholders have agreed to implement them.
The problem is how the delimitation should be made between, on the one hand, a covert value transfer and on the other hand a bad business deal on the part of the company. The fact that a business deal ex post is revealed to have contained an element which was not of a purely commercial nature does not mean that it should be classified as a value transfer. Therefore one of the key issues this thesis sets out to investigate is whether it is possible to draw a line between what is to be considered a bad business deal and when a covert value transfer is considered to exist.
The other key issue regards who can be the recipient of a covert value transfer, and more specifically the question of whether it is possible to carry out a covert value transfer to someone entirely outside the company. In August of 2018, Erik Nerep, professor in Swedish and International Trade Law at the Stockholm School of Economics, published an essay, in which he argues that covert value transfers are only possible to carry out to recipients who are shareholders in the company or to the shareholders’ related parties. In light of Nerep’s essay, the question of the recipient circle will be investigated.
The conclusion regarding the first question is that it is not possible to draw a clear boundary between when a transaction constitutes a bad business deal and when it is considered a covert value transfer. This is because of the ambiguity of the text of the law and the legislative history. This ambiguity has given rise to different opinions in the jurisprudence. In the end, it will be a matter for the Supreme Court to decide how the problem should be solved.
Regarding who can be the recipient of a covert value transfer, the conclusion is that the law should be interpreted as meaning that anyone, not just shareholders and their related parties should be considered to be included by the scope of the law regarding covert value transfers. This conclusion is reached since it is required by the purpose of the law, which is to protect the company’s creditors. (Less) - Abstract (Swedish)
- En värdeöverföring innebär att ett bolag gör en vederlagsfri utbetalning till någon annan. Det finns olika typer av värdeöverföringar, men den som ligger i fokus för denna uppsats är den förtäckta värdeöverföringen, som finns i 17 kap. 1 § 1 st. 4 p. ABL och definieras som en ”annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget”. Sådana värdeöverföringar är olovliga om inte samtliga aktiebolagets aktieägare har samtyckt till att genomföra dem.
Bekymret är hur gränsdragningen ska göras mellan å ena sidan en förtäckt värdeöverföring och å andra sidan en dålig affär från bolagets sida. Att en affär där det ex post uppdagas att bolagets transaktion innehöll ett moment som... (More) - En värdeöverföring innebär att ett bolag gör en vederlagsfri utbetalning till någon annan. Det finns olika typer av värdeöverföringar, men den som ligger i fokus för denna uppsats är den förtäckta värdeöverföringen, som finns i 17 kap. 1 § 1 st. 4 p. ABL och definieras som en ”annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget”. Sådana värdeöverföringar är olovliga om inte samtliga aktiebolagets aktieägare har samtyckt till att genomföra dem.
Bekymret är hur gränsdragningen ska göras mellan å ena sidan en förtäckt värdeöverföring och å andra sidan en dålig affär från bolagets sida. Att en affär där det ex post uppdagas att bolagets transaktion innehöll ett moment som inte var rent affärsmässigt, innebär inte att den ska klassificeras som en värdeöverföring. Därför är en av de centrala frågorna uppsatsen ämnar utreda om det går att göra en gränsdragning mellan vad som anses utgöra en dålig affär och när en förtäckt värdeöverföring anses föreligga.
Den andra centrala frågan rör vem som kan vara mottagare av en förtäckt värdeöverföring, och då närmare bestämt frågan om det är möjligt att genomföra förtäckta värdeöverföringar till för bolaget helt utomstående personer. I augusti 2018 utkom en uppsats skriven av Erik Nerep, professor i svensk och internationell handelsrätt vid Handelshögskolan i Stockholm. I uppsatsen argumenterar han för att förtäckta värdeöverföringar endast är möjliga att genomföra till mottagare som är aktieägare i bolaget eller till aktieägarnas närstående. Mot bakgrund av Nereps uppsats ska frågan om mottagarkretsen utredas.
Slutsatsen för den första frågan är att det inte går att dra någon tydlig gräns mellan en dålig affär och en förtäckt värdeöverföring eftersom lagtexten och förarbetenas otydlighet har skapat skilda åsikter i doktrinen. Det kommer slutligen bli en fråga för Högsta domstolen att avgöra hur en sådan gränsdragning ska göras.
Vad gäller mottagarkretsen för förtäckta värdeöverföringar blir slutsatsen att gällande rätt bör tolkas så att även utomstående personer ska anses omfattas av värdeöverföringsbestämmelserna eftersom detta är påkallat av värdeöverföringsbestämmelsernas ändamål, att skydda bolagets borgenärer. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8965855
- author
- Aurell, Axel LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Who can accept? - An essay regarding the possibility of carrying out covert value transfers to non-shareholders.
- course
- JURM02 20182
- year
- 2018
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- associationsrätt, värdeöverföringar, utomstående
- language
- Swedish
- id
- 8965855
- date added to LUP
- 2019-01-30 19:03:07
- date last changed
- 2019-01-30 19:03:07
@misc{8965855,
abstract = {{A value transfer means that a limited company makes a payment without compensation to someone else. There are different types of value transfers, but the one to be discussed within the scope of this thesis is the covert value transfer. The definition of a covert value transfer is found in chapter 17 section 1 paragraph 1 period 4 of the Swedish Companies Act and is defined as “another business event causing a company’s assets to be reduced and not being of a purely commercial nature for the company”. Such value transfers are unlawful, unless all shareholders have agreed to implement them.
The problem is how the delimitation should be made between, on the one hand, a covert value transfer and on the other hand a bad business deal on the part of the company. The fact that a business deal ex post is revealed to have contained an element which was not of a purely commercial nature does not mean that it should be classified as a value transfer. Therefore one of the key issues this thesis sets out to investigate is whether it is possible to draw a line between what is to be considered a bad business deal and when a covert value transfer is considered to exist.
The other key issue regards who can be the recipient of a covert value transfer, and more specifically the question of whether it is possible to carry out a covert value transfer to someone entirely outside the company. In August of 2018, Erik Nerep, professor in Swedish and International Trade Law at the Stockholm School of Economics, published an essay, in which he argues that covert value transfers are only possible to carry out to recipients who are shareholders in the company or to the shareholders’ related parties. In light of Nerep’s essay, the question of the recipient circle will be investigated.
The conclusion regarding the first question is that it is not possible to draw a clear boundary between when a transaction constitutes a bad business deal and when it is considered a covert value transfer. This is because of the ambiguity of the text of the law and the legislative history. This ambiguity has given rise to different opinions in the jurisprudence. In the end, it will be a matter for the Supreme Court to decide how the problem should be solved.
Regarding who can be the recipient of a covert value transfer, the conclusion is that the law should be interpreted as meaning that anyone, not just shareholders and their related parties should be considered to be included by the scope of the law regarding covert value transfers. This conclusion is reached since it is required by the purpose of the law, which is to protect the company’s creditors.}},
author = {{Aurell, Axel}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Vem kan tacka och ta emot? - Om möjligheten att genomföra förtäckta värdeöverföringar till utomstående.}},
year = {{2018}},
}