Att utöva våld på fritiden – En undersökning om arbetstagares anställningsskydd vid begångna vålds- och sexualbrott utom tjänsten

Abstract

The purpose of this essay is to examine how the employment protection, according to the Employment Protection Act, relates to an employee who committed or allegedly committed a crime of violence or sexual offence outside of the employment. To determine the applicable law, the court practice and legislative history will be the main sources. This essay is limited to employees with permanent contracts working in the private sector and will not give a full description of summary dismissals.
The Employment Protection Act’s main purpose is to protect the employee from arbitrary treatment by their employer. Due to that, in order to justify an ordinary dismissal the employer must show that the dismissal was based on objective grounds. What counts as objective grounds depends on the individual situation but some factors seem to have a greater impact on the Labour Court’s judgement than others. For example the employee's position, the nature of the crime and the employee’s interest in keeping their employment. On the contrary, the employer’s risk of losing face if keeping the employee is often considered by the court to be an exaggerated factor.
Regarding evidence in a dispute concerning ordinary dismissal, the burden of proof rests on the employer. Moreover, the employer cannot base their claim on suspicions only. If there is a legally binding criminal judgement, the judgement has significant evidence. But the Labour Court has in some cases reconsidered legally binding criminal judgements and reached the opposite conclusion. This might be problematic and creates an uncertainty for the employer.
In conclusion, the employment protection stands solid. When summarising the practice of the Labour Court, concerning ordinary dismissals and the employee’s criminal activity outside of the employment, the employee’s interest in keeping their employment is the most important factor. Also discussed in this essay is if other factors, such as other employees working environment, should have a bigger impact on the courts judgement.

Abstract (Swedish)

Denna uppsats har till syfte att undersöka hur anställningsskyddet, enligt LAS, förhåller sig till att en arbetstagare begått eller påstås ha begått vålds- och sexualbrott utan koppling till tjänsten.
Uppsatsen utgår endast från anställningsformen tillsvidareanställning och behandlar enbart arbetstagare inom privat sektor samt vissa offentliga tjänstemän som kan likställas med privatanställda. Då uppsatsens syfte är att undersöka gällande rätt har den rättsdogmatiska metoden valts. Således används de traditionella rättskällorna för att utreda, systematisera och tolka gällande rätt.
LAS är en skyddslagstiftning vars huvudsakliga syfte är att skydda arbetstagaren från godtycklig behandling av arbetsgivaren. Begreppet saklig grund vid uppsägning av personliga skäl utgör grundstommen i lagen. Vilka faktorer som påverkar domstolens bedömning om saklig grund förelegat skiljer sig åt från fall till fall. Några faktorer som ofta tycks påverka bedömningen är emellertid arbetstagarens ställning, brottets beskaffenhet och arbetstagarens intresse av att få behålla sin anställning. Risken att arbetsgivarens anseende utåt kan komma att skadas om arbetstagaren får behålla sin anställning bör enligt domstolen inte överdrivas.
Vad gäller bevisning i uppsägningsmål har arbetsgivaren för det första bevisbördan för att uppsägningen var sakligt grundad. För det andra kan inte enbart misstankar om brott föranleda uppsägning utan det krävs att brottet kan styrkas. Om en lagakraftvunnen brottmålsdom finns till handa har den enligt AD betydande bevisverkan men inte mer. Arbetsdomstolen har i några rättsfall materiellt omprövat brottmålsdomen och kommit till en annan slutsats än de allmänna domstolarna. Vilket kan problematiseras.
Således kan konstateras att arbetstagaren har ett starkt anställningsskydd och att arbetstagarens intresse av att få behålla sitt arbete väger tungt vid Arbetsdomstolens samlade bedömning. Därav diskuteras även i uppsatsen om övriga anställdas arbetsmiljö borde ha en större inverkan på domstolens saklig-grundprövning, mot bakgrund av bland annat diskrimineringslagen.

• author: Blomberg, Frida
• supervisor: Niklas Selberg
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20191
• year: 2019
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: arbetsrätt
• language: Swedish
• id: 8976959
• date added to LUP: 2019-09-16 10:37:37
• date last changed: 2019-09-16 10:37:37