En tredje identitet?
(2019) SOCK04 20191Department of Sociology
Sociology
- Abstract (Swedish)
- Syftet med denna uppsats är att undersöka samt belysa hur andra generationens invandrare upplever sin identitet i ett mångkulturellt samhälle. Fem andra generationens invandrare intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att berätta hur de upplevde sin identitet. Intervjuerna grundades på tre huvudområden som berörde de externa faktorerna såsom familjens och samhällets påverkan på identiteten, samt de interna faktorerna som är tillhörighetskänslan och språket. Tre teman användes för att analysera resultaten: Den tredje identiteten, omgivningens påverkan på identiteten samt språkets betydelse.
Baserat på det empiriska materialet, konstaterar analysen att andra generationens invandrare upplever att omgivningen har en... (More) - Syftet med denna uppsats är att undersöka samt belysa hur andra generationens invandrare upplever sin identitet i ett mångkulturellt samhälle. Fem andra generationens invandrare intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att berätta hur de upplevde sin identitet. Intervjuerna grundades på tre huvudområden som berörde de externa faktorerna såsom familjens och samhällets påverkan på identiteten, samt de interna faktorerna som är tillhörighetskänslan och språket. Tre teman användes för att analysera resultaten: Den tredje identiteten, omgivningens påverkan på identiteten samt språkets betydelse.
Baserat på det empiriska materialet, konstaterar analysen att andra generationens invandrare upplever att omgivningen har en stor påverkan på identitetuppbyggnaden. Utseendet samt den kulturella närheten till majoritetssamhället var avgörande för identitetsformandet. Intervjupersoner med ett utseende och en kultur som påminner om den svenska kulturen kände mer tillhörighet samt anpassade sig lättare till samhället, och får därmed en sammanhållen identitet. Medan intervjupersoner med utseende och kultur som skiljer sig från det svenska blir konstant ifrågasatta om sitt ursprung, vilket bidrar till en känsla av utanförskap och därmed förstärktes deras etniska identitetstillhörighet. Familjen spelade en stor roll i den etniska tillhörighetskänsla hos intervjupersonerna med kulturer som skiljer sig från majoritetssamhället. Genom att familjen håller fast vid ursprungskulturens traditioner och seder stärker det den etniska identiteten hos dessa personer. Språket har en central roll i identitetsutformningen hos intervjupersonerna, där den uppfattades som en styrka eftersom de kunde förmedla mellan de olika kulturerna. Men den uppfattades även som en svaghet när språket inte kunde behärskas till fullo. Genom den upplevda känslan av att vara mellan två kulturer, kunna tala minst två språk, känna tillhörighet till flera miljöer samt att kunna kodväxla mellan olika kulturella referensramar, skapade dessa intervjupersonerna en hybrid av identiteter som kan övergå till en tredje identitet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8982716
- author
- Aizi, David LU
- supervisor
-
- Bo Isenberg LU
- organization
- course
- SOCK04 20191
- year
- 2019
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Andra generationens invandrare, tredje identitet, etnicitet, utseende, tillhörighet, kultur, språk.
- language
- Swedish
- id
- 8982716
- date added to LUP
- 2019-06-13 10:03:19
- date last changed
- 2019-06-13 10:03:19
@misc{8982716,
abstract = {{Syftet med denna uppsats är att undersöka samt belysa hur andra generationens invandrare upplever sin identitet i ett mångkulturellt samhälle. Fem andra generationens invandrare intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att berätta hur de upplevde sin identitet. Intervjuerna grundades på tre huvudområden som berörde de externa faktorerna såsom familjens och samhällets påverkan på identiteten, samt de interna faktorerna som är tillhörighetskänslan och språket. Tre teman användes för att analysera resultaten: Den tredje identiteten, omgivningens påverkan på identiteten samt språkets betydelse.
Baserat på det empiriska materialet, konstaterar analysen att andra generationens invandrare upplever att omgivningen har en stor påverkan på identitetuppbyggnaden. Utseendet samt den kulturella närheten till majoritetssamhället var avgörande för identitetsformandet. Intervjupersoner med ett utseende och en kultur som påminner om den svenska kulturen kände mer tillhörighet samt anpassade sig lättare till samhället, och får därmed en sammanhållen identitet. Medan intervjupersoner med utseende och kultur som skiljer sig från det svenska blir konstant ifrågasatta om sitt ursprung, vilket bidrar till en känsla av utanförskap och därmed förstärktes deras etniska identitetstillhörighet. Familjen spelade en stor roll i den etniska tillhörighetskänsla hos intervjupersonerna med kulturer som skiljer sig från majoritetssamhället. Genom att familjen håller fast vid ursprungskulturens traditioner och seder stärker det den etniska identiteten hos dessa personer. Språket har en central roll i identitetsutformningen hos intervjupersonerna, där den uppfattades som en styrka eftersom de kunde förmedla mellan de olika kulturerna. Men den uppfattades även som en svaghet när språket inte kunde behärskas till fullo. Genom den upplevda känslan av att vara mellan två kulturer, kunna tala minst två språk, känna tillhörighet till flera miljöer samt att kunna kodväxla mellan olika kulturella referensramar, skapade dessa intervjupersonerna en hybrid av identiteter som kan övergå till en tredje identitet.}},
author = {{Aizi, David}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{En tredje identitet?}},
year = {{2019}},
}