Exploring Collaborative Mobile Storage Units in the Humanitarian Supply Chain

Abstract

This thesis is an explorative single case study on the United Nations Logistics Cluster with the purpose to explore the usage of collaborative Mobile Storage Unit (MSU) warehouses in terms of determining their activities’ and decisions’ connection to the disaster management cycle, as well as their challenges’ connection to the contextual factors of the humanitarian supply chain (HSC). It attempts to answer questions (1) What are the collaborative MSU activities and decisions throughout the phases of the disaster management cycle? and (2) How do humanitarian contextual factors influence challenges to collaborative MSU activities and decisions in humanitarian logistics?.
Data was collected mainly through semi-structured interviews with practitioners from two different Logistics Cluster operations, and field observations at the Logistics Sector operations in the Kutupalong refugee camp, Cox’s Bazar, Bangladesh. This was compared to literature on warehousing, the humanitarian context and the disaster management life cycle.
General collaborative MSU activities and decisions were presented, along with descriptions for the first and parameters for the second. Activities were categorized to cycle-stages and decisions were, through using the disaster management life cycle, categorized in decision points, which both were visualised with the proposal of the collaborative MSU cycle. Challenges connected to these activities and decisions are found and presented, and their influence from humanitarian contextual factors was investigated.
The thesis concludes that the collaborative MSU is a public warehouse with a distribution purpose and activities similar to a conventional commercial low tech warehouse, except in erection, dismantling and foundation, as well as those when the MSU is in stock. It distinguishes five unique features of the MSU warehouse: flexibility, temporarity, moveability, modularity and reusability. Furthermore, concluding that some contextual factors influence challenges a lot more than others. Together internal factors, poor operating conditions and high uncertainties influence the vast majority of challenges; values and principles, and stakeholder complexity very few.
This thesis opens up for several interesting discussions on how the MSU is used in the HSC and during the phases of the disaster management cycle, both concerning practice and research.

Popular Abstract (Swedish)

När din logistik är permanent temporär behövs temporärt permanenta lösningar. För lager innebär det ofta tält. Hur används dessa tält och vilka utmaningar finns? Det försöker vi lista ut!

Antalet humanitära katastrofer i världen ökar ständigt. Orsaker varierar från människa till natur, men en aspekt av konsekvenserna är ofta densamma: utsatta människor. Det internationella engagemanget för att komma till sina medmänniskors undsättning är stort och inkluderar hundratals aktörer, från bidragsgivande stater till små lokala fristående hjälporganisationer. Och arbetet är stort. Katastrofområdet kartläggs och planeras, förnödenheter transporteras, livräddande sjukvård mobiliseras. Logistiken i samband med katastrofsituationerna utgör inte bara en stor utmaning för de humanitära hjälporganisationerna, men en välfungerande logistik har visat sig vara helt avgörande för hjälpen kvalité och effektivitet.

Med dessa svåra förutsättningar använder många humanitära hjälporganisationer tält, så kallade mobila förvaringsenheter som lager i sina försörjningskedjor. Dessa tält har en vital roll i den humanitära logistiken, men har tidigare inte varit subjekt för akademisk belysning. Eftersom det ofta finns många organisation verksamma vid en katastrof är det också helt avgörande att dessa organisationer samarbetar. Vår studie är utförd i ett sammanhang där tält används som lager för flera samarbetande organisationer. Vår studie undersöker hur dessa tält används genom att beskriva och kategorisera aktiviteter och beslut. Med hjälp av denna kategorisering kan vi även redovisa vilka utmaningar som är kopplade till användningen av tälten.

Genom ett tiotal intervjuer samt observationer under en fältstudie i Bangladesh har vi undersökt användningen av de mobila förvaringsenheterna. Genom uttömmande intervjuer med de människor som fattar beslut om och driver lagren samlade vi in och strukturerade data som vi använde till att skapa en bättre förståelse för tältanvändandet. Med fältstudien och våra egna observationer kunde vi komplettera datan från intervjuerna genom att kontrastera eventuell partiskhet i svaren.

Vi konstaterar att lagertälten karaktäriseras av att vara flexibla, temporära, flyttbara, modulära och återanvändningsbara; fem områden som kan utnyttjas för att använda tälten bättre i olika delar av den humanitära katastrofen. Vi kopplar även tältens användande till kontextuella faktorer som särskiljer humanitär logistik. Genom att koppla ihop användandet till forskning och skapa en större förståelse för hur lagerhantering bedrivs i temporära lager, banar vi vägen för framtida forskning inom förvaring i den humanitära försörjningskedjan - oavsett om den genomförs temporärt eller ej eller om den involverar ett större antal aktörer eller ej.

• author: Karlsson, Jacob and Sanders, Björn
• supervisor: Lina Nord
• organization: Engineering Logistics
• course: MTTM05 20191
• year: 2019
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Humanitarian Logistics, Humanitarian Supply Chain Management, Logistics, Warehouse, Mobile Storage Units, Disaster Management Cycle, Public Warehouse, Bangladesh, Syria
• report number: 5900
• language: English
• id: 8989598
• date added to LUP: 2019-07-04 10:31:58
• date last changed: 2019-07-04 10:31:58