Differences in phenotypic plasticity in Mytilus Edulis from Öresund and the Baltic Sea

Popular Abstract (Swedish)

Kan strandkrabbor påverka blåmusslors tillväxt?

Kunskapen om hur organismer anpassar sig till olika miljöer är av stor betydelse för att kunna förstå deras evolutionära historia och för att kunna förutse hur de kan komma att påverkas av ett förändrat klimat. Vissa organismer kan anpassa sig till förändringar i miljön genom att anta en ny fysisk skepnad, något som kallas för fenotypisk plasticitet. Detta innebär att en och samma gen kan uttrycka olika fysiska egenskaper, så kallade fenotyper, för att bäst anpassa organismen till den nya miljön. Den här förmågan kan i många fall fungera som en försvarsmekanism mot exempelvis predatorer och därmed öka en organisms chans av överlevnad.

En organism vars fenotyp förändras genom att de blir större och får tjockare skal är blåmusslan (Mytilus edulis). Man vet sedan tidigare att blåmusslor på Sveriges västkust ofta är större än de på östkusten men hittills har ingen kommit underfund med varför det är så. Eftersom strandkrabbor (Carcinus maenas) är ett vanligt hot för blåmusslor på västkusten, är det möjligt att dessa musslor använder sig av fenotypisk plasticitet för att skydda sig mot strandkrabbor. Detta skulle kunna förklara varför blåmusslorna på västkusten är större. Jag har därför undersökt huruvida blåmusslor från östkusten som vanligtvis inte utsätts för strandkrabbor reagerar med fenotypisk plasticitet när de utsätts för doft från strandkrabba.

I mitt försök samlade jag in blåmusslor från Öresund (västkusten) och norra Östersjön (östkusten). Sedan mätte jag blåmusslornas längd, bredd och höjd och placerade dem i behållare med vatten från strandkrabba eller i behållare med vatten utan doft från strandkrabba. Salthalt och temperatur var den samma i båda. Efter 2 veckor avslutades experimentet och mått togs på blåmusslornas längd, bredd, höjd och krossvikt.

Resultatet från studien visade att det fanns en tendens för blåmusslor som utsattes för doft från strandkrabbor att klara mer vikt/tryck på skalen än de som inte utsattes för strandkrabbor. Detta skulle kunna tyda på att skalen blev tjockare och förstärkt och att förmågan att reagera med fenotypisk plasticitet finns både hos musslor på väst och östkusten. Kanske är det så att genflödet mellan kusterna är tillräckligt stor och att musslorna när de är i sina larvstadier kan förflytta sig mellan kusterna. Detta skulle förklara varför man endast såg skillnad på musslorna när de utsattes för olika behandlingar och inte när de kom från olika geografiska platser. Resultatet visade även att det fanns skillnader i höjd mellan musslorna på väst respektive östkusten redan innan experimentet började, vilket kan ha påverkat resultaten. Några skillnader i längd, bredd och höjdtillväxt efter behandling gick inte att upptäcka hos musslorna. För att kunna dra några avgörande slutsatser om experimentet hade studien behövt pågå några veckor till och mer data hade behövts samlats in.

Examensarbete för kandidatexamen i Biologi 15 hp 2019 Biologiska institutionen, Lunds Universitet

Handledare: Anders Persson & Per Carlsson
Akvatisk ekologi – Lunds Universitet

• author: Johnson, Erica
• supervisor: Anders Persson
• organization: Degree Projects in Biology
• course: BIOK01 20191
• year: 2019
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Biology and Life Sciences
• language: English
• id: 8990436
• date added to LUP: 2019-07-09 12:34:45
• date last changed: 2019-07-09 12:34:45