Hedersmotiv - En försvårande omständighet vid straffvärdering?

Abstract

Violence in the name of honour has been a problem in Sweden for more than twenty years. Recently the issue has received attention in the field of criminal law. A topical aspect is how the penal value should be affected by the fact that a crime is committed in the name of honour. The purpose of this paper is to answer the question of whether crimes of honour should be an aggravating circumstance in Chapter 29 of the Penal Code.

Crimes of honour are based on the idea that the reputation of a family is dependent on the sexuality of its female members. There are two different ways to explain violence in the name of honour. The feminist perspective states that honour-based violence is not a separate category of violence, but is part of men’s violence against women in general. The cultural perspective assumes that violence in the name of honour occurs in certain cultures. Unlike the feminist model, it is of no concern that ethnic minorities risk being stigmatised. At present, motives related to honour can affect the penal value in two different ways. According to the first paragraph in Chapter 29 of the Penal Code, the motive of crimes influence the penal value, including motives related to honour. Common aggravating circumstances are listed in the second paragraph in Chapter 29 of the Penal Code. Many of these circumstances occur frequently in honour-based crimes, and thereby affect the penal value.

There are many arguments and counter-arguments to make crimes of honour an aggravating circumstance. On the one hand, there is a risk that the provision only affects an ethnic minority, that Chapter 29 of the Penal Code decrease in importance and finally, it can be argued that it is unnecessary to introduce a new aggravating circumstance. On the other hand, the problem would be drawn to the attention, predictability would increase, and authorities would be able to work more effectively against violence in the name of honour. The conclusion is that the benefits of introducing a new aggravating circumstance outweigh the disadvantages. Mainly as a result of the fact that more attention will be paid to honour-based violence.

Abstract (Swedish)

Hedersvåld har varit ett problem i Sverige i över 20 år och på senaste tiden har ämnet uppmärksammats mer och mer inom straffrätten. En aktuell aspekt av frågan är hur straffvärderingen ska påverkas av att ett brott är relaterat till hedersnormer. Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida det bör införas en egen straffskärpande grund för brott med hedersmotiv i 29 kap. 2 § BrB.

Hedersvåld har sin utgångspunkt i en föreställning om att en släkts eller familjs heder och rykte är beroende av de kvinnliga medlemmarnas sexuella beteende. För att förstå hedersvåld appliceras två olika förklaringsmodeller på fenomenet. Den ena är en feministisk förklaringsmodell som menar att hedersvåld inte är en egen kategori av våld, utan ingår i den större kategorin av mäns våld mot kvinnor. Den andra är en kulturell förklaringsmodell som utgår ifrån att hedersvåld uppkommer i vissa specifika kulturer och till skillnad från den feministiska modellen ses det inte som ett problem att etniska minoriteter riskerar att stigmatiseras. I dagsläget kan hedersmotiv beaktas vid straffvärdering genom två olika bestämmelser. Enligt 29 kap. 1 § andra stycket BrB ska motivet till ett brott göras gällande vid straffvärdering, vilket inkluderar hedersmotiv. Det kan även tas hänsyn till hedersmotiv genom 29 kap. 2 § BrB där vanliga omständigheter som särskilt ska beaktas vid straffvärdering listas. Många av dessa omständigheter är sådana som ofta förekommer vid hedersbrott.

Nackdelar med att införa en straffskärpande grund för brott med hedersmotiv är att det finns en risk att bestämmelsen endast drabbar en etnisk minoritet, att det är onödigt att införa en försvårande omständighet för brott med hedersmotiv och att straffvärdesbestämmelserna riskerar att förlora sin dignitet om det lagstadgas om för många försvårande omständigheter. Fördelar är att problemet kommer att uppmärksammas, att mer förutsebarhet skapas och att brottsutredande och brottsförebyggande myndigheter skulle kunna arbeta mer effektiv mot hedersvåld. Slutsatsen är att fördelarna med att införa en straffskärpande grund för hedersbrott väger tyngre än nackdelarna. Framförallt till följd av att hedersvåld kommer att uppmärksammas genom att en ny försvårande omständighet införs i lagen.

• author: Wasteson, Karolina
• supervisor: Sacharias Votinius
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20192
• year: 2019
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt
• language: Swedish
• id: 8999927
• date added to LUP: 2020-04-05 13:33:33
• date last changed: 2020-04-05 13:33:33