Straffrättsligt ansvar för uppmaning att begå självmord - och dess relation till intresse- och skadekriterierna

Abstract (Swedish)

Intresse- respektive skadekriteriet är beståndsdelar i två centrala principer vid kriminalisering. Deras funktion inom strafflagstiftningsarbetet är att verka begränsande, så att lagförslag som inte uppfyller kraven som de föreskriver, ej förverkligas.

Den 14 juni 2018 beslutade regeringen att ge i uppdrag åt en särskild utredare att överväga ett straffrättsligt ansvar för uppmaning eller annan psykisk påverkan att begå självmord. I denna uppsats tar jag avstamp i den SOU som utarbetats där förslaget att kriminalisera uppmaning till självmord framkommer. Mitt syfte är att sammanföra teoribildningen avseende intresse- respektive skadekriteriet, med lagförslaget för att se dess överensstämmelse. För att möjliggöra denna sammanföring har jag även studerat suicid som fenomen. Detta eftersom betydelsen av intresse och skada särskiljer sig åt, begreppens innebörd måste preciseras med innehåll utifrån sakförhållanden i enskilda fall.

Intresset är vad som genom visst straffbud får ”skydd” och brukar av denna anledning kallas för skyddsintresse. Skyddsintresse har ingen på förhand bestämd innebörd, bland annat eftersom kriminalisering fungerar som en spegling av det aktuella samhället men kan sägas utgöras utav positivt värderade: saker, företeelser, förhållande eller dylikt. Skada innehar en mängd olika definitioner inom strafflagstiftningen. Skadebegreppen saknar gemensamma nämnare utöver att det ska handla om någon typ av negativt värderad förändring hos ett objekt. För att sammanlänka skada med tidigare redogjort begrepp intresse, kan man förenklat säga att det utgör gärningstypens negativa påverkan på intresset som önskas skyddas. På detta sätt råder ett förhållande mellan intresse och skada.

I min analys ligger betoningen på de delar som är relevanta i förevarande
fall för att uppnå uppsatsens syfte, detta innebär att jag utelämnar vissa delar av teoribildningen avseende intresse- respektive skadebegreppet. Min slutsats mynnar ut i att kriterierna om intresse och skada är genomgående vaga och tänjbara vilket skapar stort svängrum att argumentera för deras applicerbarhet i de flesta fall. Gällande lagförslaget om uppmaning till självmord, kommer jag bland annat fram till att det utpekade skyddsintresset: liv, inte nödvändigtvis är närmast identifierat intresse, utan att tilltänkta kriminalisering snarare tillvaratar skyddsintresset avseende en persons frid.

Abstract

The criteria of interest and harm are components in two central principles in criminalization. Their function in criminal law is to act restrictively, so that legislative proposals that do not meet the requirements they prescribe are not enacted.

On June 14, 2018, the Swedish government decided to commission a special investigation to consider criminal liability for incitement of, or other psychological influences to commit suicide. In this paper I use the prepared SOU – where proposals for a criminalization of the incitement of suicide appear – as a springboard. My aim is to bring together the theory regarding the criterion of interest and of harm, with the commission´s proposal. For this purpose, I have also studied suicide as a phenomenon. This is because the actual meanings of interest and of harm varies, the material content of the concepts must therefore be clarified based on the facts of each case.

“The interest” is what, through a certain penalty, gets "protection" and is for this reason usually called a protected interest. Protected interest has no predetermined meaning, partly because criminalization functions as a reflection of the society in question but can be said to be positively valued: things, phenomena, relationships or the like. Harm holds a variety of definitions in criminal law. The concept of harm has no common denominator besides that it concerns some type of negatively valued change in an object. In order to link harm with the previously reported concept of interest, one can simply say that it is the negative effect of the type of act on the interest that is desired to be protected. In this way, there is a relationship between interest and harm.

In my analysis, I omit certain parts of the theory regarding the concepts of interest and of harm, the emphasis being on the parts that are relevant in the present case to achieve the purpose of the essay. My conclusion is that the criteria for interest and harm are consistently vague and flexible, which creates much room to argue for their applicability in most cases. When it comes to criminal liability for incitement of, or other psychological influences to commit suicide, I for instance conclude that the designated protected interest: life, is not necessarily the most closely identified, rather the protected interest at hand is a person's peace.

• author: Pettersson, Pär
• supervisor: Christoffer Wong
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: JURM02 20192
• year: 2019
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt, Juridik
• language: Swedish
• id: 9000028
• date added to LUP: 2020-01-31 12:52:39
• date last changed: 2020-01-31 12:52:39