Hemma bra men borta bäst? - Tvångsomhändertagande av barn och intresseavvägningar vid vårdens upphörande

Abstract (Swedish)

Varje år tvångsomhändertas tusentals barn av socialnämnden och placeras för vård enligt LVU i ett familjehem. Att tvångsvårda ett barn är mycket ingripande, men vad innebär egentligen ett sådant omhändertagande? Vad kan barnets familj göra och vad har socialnämnden för skyldigheter för att möjliggöra ett upphörande av vården? Ställs barnkonventionen mot EKMR i någon del av processen och vad innebär detta? Utgångspunkten är att vård av barn ska bedrivas i enlighet med principen om barnets bästa och återföreningsprincipen, men vad innebär dessa principer och vad händer när de inte stämmer överens?

Frågeställningarna ovan har besvarats i ett led att uppfylla uppsatsens två syften. Det första syftet med uppsatsen var att klargöra gällande rätt rörande vård enligt LVU och vårdens upphörande. Uppsatsens andra syfte var att redogöra för den intressekonflikt som kan uppstå mellan de två vägledande principerna på området och vad socialnämnden kan besluta i sådana situationer. Den traditionella rättsdogmatiska metoden användes parallellt med den rättsanalytiska metoden. I analysen anlades ett internationellt perspektiv. För att göra uppsatsen sammanhållen gjordes ett flertal avgränsningar, varav en var att endast behandla vård i familjehem. Uppsatsen disponerades med ändamålet att underlätta för läsaren att följa processen; från att en orosanmälan inkommer till vårdens upphörande och barnets eventuella hemflytt.

Processen inleds av att socialnämnden, vanligtvis genom en orosanmälan, uppmärksammas på ett barn som riskerar att fara illa. Socialnämnden har en rad skyldigheter under processen, varav barnavårdsutredningen är bland de första. Visar barnavårdsutredningen att barnet är i behov av vård enligt LVU ska en vårdplan upprättas och vård ansökas om hos förvaltningsrätten. Utgångspunkten för att ett barn ska kunna tvångsomhändertas är att barnet har ett vårdbehov som inte kan tillgodoses frivilligt i det egna hemmet. Vårdbehovet kan grundas i ett miljöfall eller ett beteendefall. När barnet har placerats för vård i ett familjehem ska socialnämnden regelbundet följa vården och tillse att den inte bedrivs längre än nödvändigt. Alla beslut som tas rörande barn ska tas med beaktande av principen om barnets bästa. Vård av barn som sker utanför hemmet ska utöver principen om barnets bästa, bedrivas med utgångspunkt i återföreningsprincipen.

När vården inte längre behövs ska den upphöra. I syfte att tillgodose denna regel har socialnämnden en skyldighet att överväga eller ompröva vården var sjätte månad. Med hänsyn till återföreningsprincipen ska barnet som huvudregel kunna flytta hem till föräldrarna när vården upphör; under förutsättning att principen om barnets bästa och återföreningsprincipen samspelar.

När principen om barnets bästa och återföreningsprincipen inte samspelar ställs socialnämnden inför svåra beslut och bär ansvaret att styra barnets framtid. Intressekonflikten kan resultera i två utfall: socialnämnden kan ansöka om ett flyttningsförbud eller en vårdnadsöverflyttning. Ett flyttningsförbud kan bli aktuellt när det finns möjlighet för barnet att flytta hem i framtiden, men då föräldrarna behöver ytterligare förberedelse. En vårdnadsöverflyttning kan bli aktuell när det inte är troligt att barnet någon gång kommer flytta hem till föräldrarna.

Slutsatsen som har dragits av uppsatsens syften och frågeställningar, är att vägen från en orosanmälan till ett ställningstagande rörande vårdens upphörande, aktualiserar flera komplicerade moment. Socialnämnden ska genomgående verka för att principen om barnets bästa och barnkonventionens tredje artikel tillgodoses i alla beslut. Återföreningsprincipen och EKMR, får därför ge vika vid fall av en intressekonflikt när fråga är om vården kan upphöra och om barnet kan flytta hem.

Vem vet, hemma kan vara bra, men ibland kanske borta är bäst?

Abstract

Each year, the social service forcibly places thousands of children for care within LVU in a foster home. To forcibly place a child for care is a very intrusive measure, but what does this placement really mean? What can the child’s family do and what obligations do the social service have for the care to cease? Is the convention on the rights of the child put against ECHR at any moment and what does this mean? The outset is that care of children shall be conducted in accordance to the principle of the best interest of the child and the reunification principle, but what do these principles mean and what happens when they do not coincide?

The questions above have been answered as means to fulfil the essay’s two purposes. The first purpose of the essay was to clarify current law regarding care within LVU and the cessation of the care. The essay’s second purpose was to account for the possible conflict between the two guiding principles and what the social service can do in those situations. The traditional legal dogmatic method was used parallelly to the legal analytical method. An international perspective was applied to the analysis. To make the essay more cohesive, several delimitations were made, one being to only deal with compulsory care in foster homes. The essay was dispositioned with the purpose of making it easier for the reader to follow the process; from the report concerning worry of a child, to the care’s cessation and the child’s possible move back home.

The process is initiated when the social service, usually through a report concerning worry of a child, gets notice of a child possibly in danger. The social service has several obligations throughout the process, whereof the child protection investigation is among the first. If the investigation shows that the child is in need of care within LVU a care plan is to be created and care is to be applied for with the administrative court. The prerequisite for being able to forcibly place a child for care, is that the child has a need of care, that cannot be voluntarily catered for within the home. The need of care can be due to an environmental reason or a behavioral reason. When the child has been placed for care in a foster home the social service shall regularly follow the care and make sure it does not carry on longer than necessary. All decisions taken regarding children shall be taken with consideration to the principle of the best interest of the child. Care of a child away from its own home shall, besides the principle of the best interest of the child, be carried out with consideration to the reunification principle.

When the care is no longer needed, it shall cease. With the purpose of pleasing this rule, the social service is obliged to consider or reappraise the care every sixth months. With regards to the reunification principle, as a main rule, the child shall be able to move back to its parents when the care ceases; provided the principle of the best interest of the child and the reunification principle coincide.

When the principle of the best interest of the child and the reunification principle do not coincide, the social service is faced with difficult decisions and carries the responsibility of controlling the child’s future. The conflict of interest can result in two ways: the social service can apply for a moving prohibition or a transfer of custody. A moving prohibition may be relevant for situations where there is a possibility for the child to move back home in the future, but where the parents need more preparation. A transfer of custody may be relevant in situations where it is unlikely that the child at any point will move back home with its parents.

The conclusion drawn from the essay’s purposes and questions is that the road from a report concerning worry of a child to a decision regarding the cessation of the care, raises several complex decisions. The social service shall through the whole process work to account for the principle of the best interest of the child and the convention on the rights of the child, in all decisions. The reunification principle, and ECHR, therefore gives way in situations of a conflict of interests when the question is if the care can cease and if the child can move back home. Who knows, sometimes perhaps there is a better place than home?

• author: Rådelius, Cecilia
• supervisor: Eva Ryrstedt
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Some place better than home? - Compulsory care of children and balancing interests when the care ceases
• course: JURM02 20192
• year: 2019
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: socialrätt, social and welfare law, förvaltningsrätt, administrative law
• language: Swedish
• id: 9000100
• date added to LUP: 2020-01-31 12:52:02
• date last changed: 2020-01-31 12:52:02