“Ett rättighetstänkande som löpt amok” - Argumentationsanalys av debatten i svensk media om surrogatmödraskap år 2019
(2020) MRSG31 20192Human Rights Studies
- Abstract (Swedish)
- Uppsatsens ämnar att svara på huruvida de olika argumenten kring surrogatmödraskap avspeglar maktstrukturer i svensk medial debatt år 2019. Uppsatsen syftar även att problematisera argument som försöker legitimera en praktik som potentiellt kan exploatera sociala grupper. Utifrån mediala artiklar publicerade i fem svenska kvälls- och dagstidningar under 2019 har en argumentationsanalys utförts och vanligt förekommande argument för och emot surrogatmödraskap har identifierats. Argumenten som framträtt problematiseras med hjälp av intersektionalitet för att kunna synliggöra maktrelationers samverkan och potentiella upprätthållande av ojämlika maktstrukturer som sker genom surrogatmödraskap. Iris Marion Youngs teoretiska modell Five Faces of... (More)
- Uppsatsens ämnar att svara på huruvida de olika argumenten kring surrogatmödraskap avspeglar maktstrukturer i svensk medial debatt år 2019. Uppsatsen syftar även att problematisera argument som försöker legitimera en praktik som potentiellt kan exploatera sociala grupper. Utifrån mediala artiklar publicerade i fem svenska kvälls- och dagstidningar under 2019 har en argumentationsanalys utförts och vanligt förekommande argument för och emot surrogatmödraskap har identifierats. Argumenten som framträtt problematiseras med hjälp av intersektionalitet för att kunna synliggöra maktrelationers samverkan och potentiella upprätthållande av ojämlika maktstrukturer som sker genom surrogatmödraskap. Iris Marion Youngs teoretiska modell Five Faces of Oppression används för att belysa social orättvisa och förtryck genom surrogatmödraskap. Argumentationsanalysen redogör för fyra proargument och fyra contraargument som var genomgående i debatten relevanta till huvudtesen Sverige bör legalisera (altruistiskt) surrogatmödraskap.
Slutsatsen är att proargumenten inte använder ett intersektionellt perspektiv i sin argumentation, vilket osynliggör hur surrogatmödraskap upprätthåller flertalet maktstrukturer.
Contraargumenten erkänner att fler maktstrukturer än könsmaktsordningen, som ras och klass, påverkas av surrogatmödraskap. Dock befäster contraargumenten även vissa maktstrukturer. Utifrån Youngs teori är altruistiska surrogatmödra förtryckta genom exploatering, medan det är oklart huruvida kommersiella surrogatmödrar är det genom exploatering. Huruvida surrogatmödrar är utsatta för förtryck genom maktlöshet och våld kan inte besvaras genom denna uppsats utan det behöver undersökas utifrån surrogatmödrars erfarenheter och perspektiv. Uppsatsen redogör för en kontroversiell och komplex debatt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9000728
- author
- Magnusson, Josefin LU
- supervisor
- organization
- course
- MRSG31 20192
- year
- 2020
- type
- L2 - 2nd term paper (old degree order)
- subject
- keywords
- Nyckelord:Surrogatmödraskap, Argumentationsanalys, Svensk media, Debatt, Intersektionalitet, Mänskliga Rättigheter, Social rättvisa. Keywords:Surrogacymotherhood, Argumentationanalysis, Swedish media, Debate, Intersectionality, Human Rights, Social justice.
- language
- Swedish
- id
- 9000728
- date added to LUP
- 2020-03-04 08:04:14
- date last changed
- 2020-03-04 08:04:14
@misc{9000728, abstract = {{Uppsatsens ämnar att svara på huruvida de olika argumenten kring surrogatmödraskap avspeglar maktstrukturer i svensk medial debatt år 2019. Uppsatsen syftar även att problematisera argument som försöker legitimera en praktik som potentiellt kan exploatera sociala grupper. Utifrån mediala artiklar publicerade i fem svenska kvälls- och dagstidningar under 2019 har en argumentationsanalys utförts och vanligt förekommande argument för och emot surrogatmödraskap har identifierats. Argumenten som framträtt problematiseras med hjälp av intersektionalitet för att kunna synliggöra maktrelationers samverkan och potentiella upprätthållande av ojämlika maktstrukturer som sker genom surrogatmödraskap. Iris Marion Youngs teoretiska modell Five Faces of Oppression används för att belysa social orättvisa och förtryck genom surrogatmödraskap. Argumentationsanalysen redogör för fyra proargument och fyra contraargument som var genomgående i debatten relevanta till huvudtesen Sverige bör legalisera (altruistiskt) surrogatmödraskap. Slutsatsen är att proargumenten inte använder ett intersektionellt perspektiv i sin argumentation, vilket osynliggör hur surrogatmödraskap upprätthåller flertalet maktstrukturer. Contraargumenten erkänner att fler maktstrukturer än könsmaktsordningen, som ras och klass, påverkas av surrogatmödraskap. Dock befäster contraargumenten även vissa maktstrukturer. Utifrån Youngs teori är altruistiska surrogatmödra förtryckta genom exploatering, medan det är oklart huruvida kommersiella surrogatmödrar är det genom exploatering. Huruvida surrogatmödrar är utsatta för förtryck genom maktlöshet och våld kan inte besvaras genom denna uppsats utan det behöver undersökas utifrån surrogatmödrars erfarenheter och perspektiv. Uppsatsen redogör för en kontroversiell och komplex debatt.}}, author = {{Magnusson, Josefin}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{“Ett rättighetstänkande som löpt amok” - Argumentationsanalys av debatten i svensk media om surrogatmödraskap år 2019}}, year = {{2020}}, }