Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Att skapa en “klimatflykting” - En postkolonial studie av den svenska miljö- och klimatflyktingdiskursen utifrån kammarens protokoll 1990-2019.

Malmberg, Sanne LU (2020) MRSK62 20192
Human Rights Studies
Abstract (Swedish)
I denna kandidatuppsats görs en postkolonial granskning av hur miljö- och klimatflyktingar konstrueras inom en svensk politisk kontext, specifikt utifrån riksdagens protokoll mellan åren 1990 till 2019. Syftet med studien är att bidra med en mer nyanserad bild av hur miljö- och klimatflyktingar diskursivt konstrueras inom den svenska politiken. Detta för att undersöka huruvida ett postkolonialt narrativ går att identifiera specifikt inom migrations- och biståndsdiskursen, två framträdande diskurser som identifierats med hjälp av en diskursanalys. Utifrån dessa diskurser har begreppen miljö- och klimatflykting studerats. Begreppet miljöflykting förekommer främst i protokoll under 90-talet och beskrivs ofta som ett fenomen i öst medan... (More)
I denna kandidatuppsats görs en postkolonial granskning av hur miljö- och klimatflyktingar konstrueras inom en svensk politisk kontext, specifikt utifrån riksdagens protokoll mellan åren 1990 till 2019. Syftet med studien är att bidra med en mer nyanserad bild av hur miljö- och klimatflyktingar diskursivt konstrueras inom den svenska politiken. Detta för att undersöka huruvida ett postkolonialt narrativ går att identifiera specifikt inom migrations- och biståndsdiskursen, två framträdande diskurser som identifierats med hjälp av en diskursanalys. Utifrån dessa diskurser har begreppen miljö- och klimatflykting studerats. Begreppet miljöflykting förekommer främst i protokoll under 90-talet och beskrivs ofta som ett fenomen i öst medan klimatflyktingar först nämns 2004 och ofta beskrivs som ett fenomen i globala syd. Begreppen kommer studeras var för sig, miljöflyktingar mellan åren 1990-2000 och klimatflyktingar mellan åren 2004-2019. Miljö- och klimatflyktingdiskursen kantas av eurocentrism och dikotomin vi och dem. I samband med granskningen av migrations- och biståndsdiskursen träder två diskursiva figurer fram, den ena som ett hot mot väst och globala nord och den andra som ett offer för miljöförstöring eller klimatförändringarna. I samband med konstruktionen av miljö- och klimatflyktingar går det att se en närvaro av ett postkolonialt narrativ där väst och globala nord överordnas öst och globala syd. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Malmberg, Sanne LU
supervisor
organization
course
MRSK62 20192
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Miljöflykting, klimatflykting, kammarens protokoll, diskursiv figur, migrationsdiskurs, biståndsdiskurs, Michel Foucault, postkolonialism, Gayatri Spivak, eurocentrism. Environmental refugee, climate refugee, records of proceeding in the Chamber, discursive figure, migration discourse, aid discourse, postcolonialism, Eurocentrism
language
Swedish
id
9000833
date added to LUP
2020-03-04 09:03:28
date last changed
2020-03-04 09:03:28
@misc{9000833,
  abstract     = {{I denna kandidatuppsats görs en postkolonial granskning av hur miljö- och klimatflyktingar konstrueras inom en svensk politisk kontext, specifikt utifrån riksdagens protokoll mellan åren 1990 till 2019. Syftet med studien är att bidra med en mer nyanserad bild av hur miljö- och klimatflyktingar diskursivt konstrueras inom den svenska politiken. Detta för att undersöka huruvida ett postkolonialt narrativ går att identifiera specifikt inom migrations- och biståndsdiskursen, två framträdande diskurser som identifierats med hjälp av en diskursanalys. Utifrån dessa diskurser har begreppen miljö- och klimatflykting studerats. Begreppet miljöflykting förekommer främst i protokoll under 90-talet och beskrivs ofta som ett fenomen i öst medan klimatflyktingar först nämns 2004 och ofta beskrivs som ett fenomen i globala syd. Begreppen kommer studeras var för sig, miljöflyktingar mellan åren 1990-2000 och klimatflyktingar mellan åren 2004-2019. Miljö- och klimatflyktingdiskursen kantas av eurocentrism och dikotomin vi och dem. I samband med granskningen av migrations- och biståndsdiskursen träder två diskursiva figurer fram, den ena som ett hot mot väst och globala nord och den andra som ett offer för miljöförstöring eller klimatförändringarna. I samband med konstruktionen av miljö- och klimatflyktingar går det att se en närvaro av ett postkolonialt narrativ där väst och globala nord överordnas öst och globala syd.}},
  author       = {{Malmberg, Sanne}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Att skapa en “klimatflykting” - En postkolonial studie av den svenska miljö- och klimatflyktingdiskursen utifrån kammarens protokoll 1990-2019.}},
  year         = {{2020}},
}