När våldet blir vardag - En kvalitativ undersökning av polis- och åklagarmyndighetens operativa arbete med våld i nära relation
(2020) SOCK04 20201Department of Sociology
Sociology
- Abstract (Swedish)
- Uppsatsen baseras på en undersökning av hur Polis- och Åklagarmyndigheten i Sverige arbetar operativt med våld i nära relation i utredningsprocessen av dessa brott. Med bakgrund i mäns våld mot kvinnor som ett samhällsproblem och den särskilda struktur som våld i nära relation utgör, fokuserar uppsatsen på att förstå hur fenomenet hanteras i en rättslig kontext, utifrån frågeställningarna; På vilket sätt avser Åklagarmyndigheten i Sverige att hantera våld i nära relation i en rättslig kontext? Och hur beskriver utredare från polisen det operativa arbetet med våld i nära relation? För att svara på frågorna har en analys av åklagarmyndighetens metodstöd Handläggning av brott i nära relationer (2017) utförts tillsammans med intervjuer med... (More)
- Uppsatsen baseras på en undersökning av hur Polis- och Åklagarmyndigheten i Sverige arbetar operativt med våld i nära relation i utredningsprocessen av dessa brott. Med bakgrund i mäns våld mot kvinnor som ett samhällsproblem och den särskilda struktur som våld i nära relation utgör, fokuserar uppsatsen på att förstå hur fenomenet hanteras i en rättslig kontext, utifrån frågeställningarna; På vilket sätt avser Åklagarmyndigheten i Sverige att hantera våld i nära relation i en rättslig kontext? Och hur beskriver utredare från polisen det operativa arbetet med våld i nära relation? För att svara på frågorna har en analys av åklagarmyndighetens metodstöd Handläggning av brott i nära relationer (2017) utförts tillsammans med intervjuer med fyra utredare som arbetar med våld i nära relation hos polismyndigheten i Södra Sverige.
De empiriska resultaten redogör för några återkommande omständigheter vilka är att målsäganden inte alltid förmår att medverka i brottsutredningen, framgångsfaktorer i utredningen vilka utgörs av att brottet som anmälan avser är en händelse som ägt rum i nära tid, och att det finns en mängd stödbevisning att tillgå. Slutligen visar det sig att straffrättsliga skydd som lagen grov kvinnofridskränkning är den enda lag som beaktar den komplexa struktur som våld i nära relation utgör, och att det råder vissa svårigheter i tillämpningen av denna. Omständigheterna förklaras genom det teoretiska begreppet normaliseringsprocess och mäns våld mot kvinnor ur ett samhällsperspektiv vilka blir centrala i förståelsen av våld i nära relation och hur det hanteras i en rättslig kontext. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9023333
- author
- Vestergren, Anna Maria LU
- supervisor
-
- Mona Hemmaty LU
- organization
- course
- SOCK04 20201
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor, rättsväsendet, grov kvinnofridskränkning.
- language
- Swedish
- id
- 9023333
- date added to LUP
- 2020-07-13 12:26:41
- date last changed
- 2020-07-13 12:26:41
@misc{9023333,
abstract = {{Uppsatsen baseras på en undersökning av hur Polis- och Åklagarmyndigheten i Sverige arbetar operativt med våld i nära relation i utredningsprocessen av dessa brott. Med bakgrund i mäns våld mot kvinnor som ett samhällsproblem och den särskilda struktur som våld i nära relation utgör, fokuserar uppsatsen på att förstå hur fenomenet hanteras i en rättslig kontext, utifrån frågeställningarna; På vilket sätt avser Åklagarmyndigheten i Sverige att hantera våld i nära relation i en rättslig kontext? Och hur beskriver utredare från polisen det operativa arbetet med våld i nära relation? För att svara på frågorna har en analys av åklagarmyndighetens metodstöd Handläggning av brott i nära relationer (2017) utförts tillsammans med intervjuer med fyra utredare som arbetar med våld i nära relation hos polismyndigheten i Södra Sverige.
De empiriska resultaten redogör för några återkommande omständigheter vilka är att målsäganden inte alltid förmår att medverka i brottsutredningen, framgångsfaktorer i utredningen vilka utgörs av att brottet som anmälan avser är en händelse som ägt rum i nära tid, och att det finns en mängd stödbevisning att tillgå. Slutligen visar det sig att straffrättsliga skydd som lagen grov kvinnofridskränkning är den enda lag som beaktar den komplexa struktur som våld i nära relation utgör, och att det råder vissa svårigheter i tillämpningen av denna. Omständigheterna förklaras genom det teoretiska begreppet normaliseringsprocess och mäns våld mot kvinnor ur ett samhällsperspektiv vilka blir centrala i förståelsen av våld i nära relation och hur det hanteras i en rättslig kontext.}},
author = {{Vestergren, Anna Maria}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{När våldet blir vardag - En kvalitativ undersökning av polis- och åklagarmyndighetens operativa arbete med våld i nära relation}},
year = {{2020}},
}