Civil olydnad - En rättsfilosofisk diskussion om legitimitet
(2020) LAGF03 20202Department of Law
Faculty of Law
- Abstract
- This essay examines how civil disobedience can be justified based on an argument of a higher moral law in a representative democracy. The method used to answer this question derives from a discourse analysis method together with a critical perspective on the law. The main part of the essay uses a philosophical theoretical framework of natural law consisting of John Locke’s contract theory and Henry David Thoreau’s argument for civil disobedience. The Swedish legal philosophical discussions on civil disobedience from the 1990’s and onward is discussed in relation to the theoretical framework. To justify the act of breaking a law, a distinction between legality (law) and legitimacy (moral) needs to be invoked. In a representative democracy... (More)
- This essay examines how civil disobedience can be justified based on an argument of a higher moral law in a representative democracy. The method used to answer this question derives from a discourse analysis method together with a critical perspective on the law. The main part of the essay uses a philosophical theoretical framework of natural law consisting of John Locke’s contract theory and Henry David Thoreau’s argument for civil disobedience. The Swedish legal philosophical discussions on civil disobedience from the 1990’s and onward is discussed in relation to the theoretical framework. To justify the act of breaking a law, a distinction between legality (law) and legitimacy (moral) needs to be invoked. In a representative democracy civil disobedience can be viewed as a complementary method to when traditional methods of participation are not available or preferable. A justifiable civilly disobedient act has to live up to both democracy-based and moral reasons such as conscientiousness or achievement of good consequences. In addition, there are high requirements on the civil disobedient to have made a well-balanced assessment of the reasons for and against committing the act of civil disobedience. In the analysis, I highlight in what way the justification arguments build on a democracy concept. From this, I show how it is possible, in the current discourse, to justify civil disobedience using a minority protection argument. Civil disobedience based on solidarity with a person in a weaker position can contribute to a democratic exchange by forcing the advocates for the dominant or majority opinion to defend their position. In this way those who break the law with morally justified civil disobedience can practice responsible citizenship through a controlled outlet for minority protection. (Less)
- Abstract (Swedish)
- Denna uppsats utreder hur civil olydnad kan legitimeras utifrån en argumentation om en högre rätt i en representativ demokrati. Jag har närmat mig frågeställningen utifrån en diskursanalytisk metod och ett kritiskt perspektiv på rätten. Utredningen bygger på ett naturrättsligt filosofiteoretiskt ramverk som utgörs av John Lockes teori om samhällskontraktet och Henry David Thoreaus argument för civil olydnad. Mot bakgrund av detta analyseras hur den svenska rättsfilosofiska diskussionen om civil olydnad har sett ut efter 1990-talet. Grunden för att kunna legitimera civil olydnad baseras på att man gör en distinktion mellan legalitet (lag) och legitimitet (moral). I en representativ demokrati kan civil olydnad ses som en kompletterande metod... (More)
- Denna uppsats utreder hur civil olydnad kan legitimeras utifrån en argumentation om en högre rätt i en representativ demokrati. Jag har närmat mig frågeställningen utifrån en diskursanalytisk metod och ett kritiskt perspektiv på rätten. Utredningen bygger på ett naturrättsligt filosofiteoretiskt ramverk som utgörs av John Lockes teori om samhällskontraktet och Henry David Thoreaus argument för civil olydnad. Mot bakgrund av detta analyseras hur den svenska rättsfilosofiska diskussionen om civil olydnad har sett ut efter 1990-talet. Grunden för att kunna legitimera civil olydnad baseras på att man gör en distinktion mellan legalitet (lag) och legitimitet (moral). I en representativ demokrati kan civil olydnad ses som en kompletterande metod för att påverka samhället när traditionella påverkanssätt inte är tillgängliga. För att en specifik civil olydnadshandling ska kunna rättfärdigas krävs dock att den lever upp till både demokratibaserade och moraliska skäl såsom samvetsbaserade eller ändamålsenliga skäl. Dessutom ställs det höga krav på den enskilde att ha gjort en välbalanserad avvägning mellan skäl för och skäl emot att begå civil olydnad. I analysen lyfter jag fram på vilket sätt de rättfärdigande argumentationerna bygger på ett demokratibegrepp. Utifrån detta visar jag hur det är möjligt att i nuvarande diskurs kunna rättfärdiga civil olydnad utifrån ett minoritetsskyddsargument. En civil olydnadshandling som företas i solidaritet med någon i en svagare ställning kan bidra till ett demokratiskt utbyte genom att tvinga förespråkare av den dominanta åsikten eller majoritetens vilja att försvara sitt synsätt. På så sätt kan de som bryter mot lagen genom rättfärdigad civil olydnad utöva ansvarsfullt medborgarskap genom att agera som en säkerhetsventil för minoritetsskyddet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9034571
- author
- Zaza, Izabell LU
- supervisor
-
- Per Nilsén LU
- organization
- course
- LAGF03 20202
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- allmän rättslära, jurisprudence, rättsvetenskap, law.
- language
- Swedish
- id
- 9034571
- date added to LUP
- 2021-02-09 10:25:11
- date last changed
- 2021-02-09 10:25:11
@misc{9034571,
abstract = {{This essay examines how civil disobedience can be justified based on an argument of a higher moral law in a representative democracy. The method used to answer this question derives from a discourse analysis method together with a critical perspective on the law. The main part of the essay uses a philosophical theoretical framework of natural law consisting of John Locke’s contract theory and Henry David Thoreau’s argument for civil disobedience. The Swedish legal philosophical discussions on civil disobedience from the 1990’s and onward is discussed in relation to the theoretical framework. To justify the act of breaking a law, a distinction between legality (law) and legitimacy (moral) needs to be invoked. In a representative democracy civil disobedience can be viewed as a complementary method to when traditional methods of participation are not available or preferable. A justifiable civilly disobedient act has to live up to both democracy-based and moral reasons such as conscientiousness or achievement of good consequences. In addition, there are high requirements on the civil disobedient to have made a well-balanced assessment of the reasons for and against committing the act of civil disobedience. In the analysis, I highlight in what way the justification arguments build on a democracy concept. From this, I show how it is possible, in the current discourse, to justify civil disobedience using a minority protection argument. Civil disobedience based on solidarity with a person in a weaker position can contribute to a democratic exchange by forcing the advocates for the dominant or majority opinion to defend their position. In this way those who break the law with morally justified civil disobedience can practice responsible citizenship through a controlled outlet for minority protection.}},
author = {{Zaza, Izabell}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Civil olydnad - En rättsfilosofisk diskussion om legitimitet}},
year = {{2020}},
}