Kyrkorna och staten i det ryska området 1917–1940: Ett liv på samma mark, men inte under samma tak
(2021) KRMK10 20202Centre for Theology and Religious Studies
- Abstract (Swedish)
- Ryssland är känd bland annat för den mäktiga symbiosen mellan kyrkan och staten. Ortodoxin som blomstrar och står sida vid sida med det ståtliga kejsardömet och därefter med federationen. Den ryska ortodoxin utgör majoritet av kristenheten i Ryssland, men verkligen inte hela kristenheten. På samma mark som ortodoxin lever även de så kallade frikyrkorna – olika kristna rörelser med olika bakgrund. Hur mycket vet vi om dem egentligen? Mycket lite. I denna avhandling rekonstruerar jag historien från de empiriska källor jag har tillgång till. Som hjälpmedel använder jag också sekundärlitteratur skriven av forskare som har arbetat med detta ämne. Under rekonstruktionen undersöker jag också hur historieskrivningen varit subjektiv. Detta görs... (More)
- Ryssland är känd bland annat för den mäktiga symbiosen mellan kyrkan och staten. Ortodoxin som blomstrar och står sida vid sida med det ståtliga kejsardömet och därefter med federationen. Den ryska ortodoxin utgör majoritet av kristenheten i Ryssland, men verkligen inte hela kristenheten. På samma mark som ortodoxin lever även de så kallade frikyrkorna – olika kristna rörelser med olika bakgrund. Hur mycket vet vi om dem egentligen? Mycket lite. I denna avhandling rekonstruerar jag historien från de empiriska källor jag har tillgång till. Som hjälpmedel använder jag också sekundärlitteratur skriven av forskare som har arbetat med detta ämne. Under rekonstruktionen undersöker jag också hur historieskrivningen varit subjektiv. Detta görs genom tillämpning av teorier om kollektivt minne, och jag tillämpar även begreppet historiebruk. På så sätt får jag en bredare uppfattning om historieskrivningen och bakomliggande motiv. Under arbetets gång undersökte jag den rysk-ortodoxa och den evangelisk-baptistiska kyrkornas historia parallellt för att enklare kunna följa kronologin, men samtidigt inte blanda ihop dem.
Slutsatsen som följer är att historien är inte så enkel som det kan framstå, kan vi ens veta någonting om historien? Jag skulle våga uttrycka mig och säga att vi kan det, men inte den stora objektiva historien, för vad är objektivitet egentligen? En helhet som är bortom vårt subjektiva medvetna. Vad vi kan lära oss istället är gruppernas historiebruk, det vill säga olika gruppers tolkning av historien. Genom att lära oss om så många historiska parter som möjligt kan vi försöka konstruera en bredare och någorlunda historisk uppfattning om historien.
Genom att öppna upp ett nytt perspektiv av den ryska historien kom jag också till förståelsen att hur mycket vi än tror oss veta vet vi egentligen mycket lite. Det är så mycket mer som ligger på djupa botten av det okända och det är så underbart hur många fler upptäckter som väntar på oss. Låt oss därför börja vår resa mot nya upptäckter härifrån. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9036788
- author
- Ahmetova, Leyla LU
- supervisor
- organization
- course
- KRMK10 20202
- year
- 2021
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Ryssland, frikyrkor, evangelisk-baptistiska kyrkan, historiebruk, kollektivt minne, Ryska imperiet, 1917, Kyrkan och staten
- language
- Swedish
- id
- 9036788
- date added to LUP
- 2024-08-30 14:25:04
- date last changed
- 2024-08-30 14:25:04
@misc{9036788,
abstract = {{Ryssland är känd bland annat för den mäktiga symbiosen mellan kyrkan och staten. Ortodoxin som blomstrar och står sida vid sida med det ståtliga kejsardömet och därefter med federationen. Den ryska ortodoxin utgör majoritet av kristenheten i Ryssland, men verkligen inte hela kristenheten. På samma mark som ortodoxin lever även de så kallade frikyrkorna – olika kristna rörelser med olika bakgrund. Hur mycket vet vi om dem egentligen? Mycket lite. I denna avhandling rekonstruerar jag historien från de empiriska källor jag har tillgång till. Som hjälpmedel använder jag också sekundärlitteratur skriven av forskare som har arbetat med detta ämne. Under rekonstruktionen undersöker jag också hur historieskrivningen varit subjektiv. Detta görs genom tillämpning av teorier om kollektivt minne, och jag tillämpar även begreppet historiebruk. På så sätt får jag en bredare uppfattning om historieskrivningen och bakomliggande motiv. Under arbetets gång undersökte jag den rysk-ortodoxa och den evangelisk-baptistiska kyrkornas historia parallellt för att enklare kunna följa kronologin, men samtidigt inte blanda ihop dem.
Slutsatsen som följer är att historien är inte så enkel som det kan framstå, kan vi ens veta någonting om historien? Jag skulle våga uttrycka mig och säga att vi kan det, men inte den stora objektiva historien, för vad är objektivitet egentligen? En helhet som är bortom vårt subjektiva medvetna. Vad vi kan lära oss istället är gruppernas historiebruk, det vill säga olika gruppers tolkning av historien. Genom att lära oss om så många historiska parter som möjligt kan vi försöka konstruera en bredare och någorlunda historisk uppfattning om historien.
Genom att öppna upp ett nytt perspektiv av den ryska historien kom jag också till förståelsen att hur mycket vi än tror oss veta vet vi egentligen mycket lite. Det är så mycket mer som ligger på djupa botten av det okända och det är så underbart hur många fler upptäckter som väntar på oss. Låt oss därför börja vår resa mot nya upptäckter härifrån.}},
author = {{Ahmetova, Leyla}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kyrkorna och staten i det ryska området 1917–1940: Ett liv på samma mark, men inte under samma tak}},
year = {{2021}},
}