Staten och kapitalet - en komparativ analys av aktörskap och kapacitet i Sveriges och Frankrikes nationella handlingsplaner om företagande och mänskliga rättigheter
(2021) MRSK62 20202Human Rights Studies
- Abstract (Swedish)
- Länge har man kunnat läsa rapporter om tvångsarbete, barnarbete och andra missförhållanden i produktionskedjor. Den här uppsatsen tar sig därför an ämnet multinationella företags ansvar för mänskliga rättigheter. Materialet som analyseras är Sveriges respektive Frankrikes nationella handlingsplan om företagande och mänskliga rättigheter, genom en komparativ analysmetod. Det görs mot bakgrund av David Jason Karps kapacitetsteori som bygger tesen att företag och icke-statliga aktörer av viss kapacitet innehar aktörskap och därför en plikt att värna mänskliga rättigheter. Det argumenterar för att stater kan lagstifta om människorättsansvar för företag. Begreppet soft law kommer också beaktas i uppsatsen. Frågan som ställs till materialet är... (More)
- Länge har man kunnat läsa rapporter om tvångsarbete, barnarbete och andra missförhållanden i produktionskedjor. Den här uppsatsen tar sig därför an ämnet multinationella företags ansvar för mänskliga rättigheter. Materialet som analyseras är Sveriges respektive Frankrikes nationella handlingsplan om företagande och mänskliga rättigheter, genom en komparativ analysmetod. Det görs mot bakgrund av David Jason Karps kapacitetsteori som bygger tesen att företag och icke-statliga aktörer av viss kapacitet innehar aktörskap och därför en plikt att värna mänskliga rättigheter. Det argumenterar för att stater kan lagstifta om människorättsansvar för företag. Begreppet soft law kommer också beaktas i uppsatsen. Frågan som ställs till materialet är hur aktörskap och kapacitet identifieras i respektive handlingsplan, och om skillnad finns mellan Frankrike och Sverige. Forskning om corporate social responsibility (CSR) är bortvald då det är ett samlingsbegrepp som täcker mer än det jag ämnar undersöka. Det finns begränsat med forskning på området i övrigt. I Frankrike finns en lagstiftning som binder franska företag att respektera mänskliga rättigheter, medan Sverige inte har en jämförlig lag. Resultatet är att kapacitet och aktörskap ges kontinuerligt till andra än staterna i respektive handlingsplan, bland annat till företag, medier och människorättsorganisationer. Frankrike är mer offensiva i sitt sätt att angripa frågan om mänskliga rättigheter och företagande. Sverige påvisar inte lika hög angelägenhet. Båda stater använder sig av soft law-ramverk i större utsträckning än “hard law”. Följaktligen nås slutsatsen att Sverige bör lagstifta på området då det frekvent ges belägg för att företag ska kunna vara förpliktade genom lag att respektera mänskliga rättigheter. Frankrike bör i sin tur fortsätta driva frågan på EU-nivå och åtgärda de svagheter som återfinns i deras lagstiftning. (Less)
- Popular Abstract
- Reports on forced labor, child labor and other misconduct in global production chains have been around for a long time. Therefore the main objective of this essay is the issue of human rights responsibility for multinational corporations. The Swedish and the French National Action Plans on Business and Human Rights, respectively, will be analysed through a comparative method. The essay will take on David Jason Karps capacity theory, who makes the argument that corporations and non-state actors of a certain capacity can be responsible agents for human rights, and hence have a duty to provide and protect human rights in production chains. This suggests that a State could legislate on human rights responsibility for corporations. The essay... (More)
- Reports on forced labor, child labor and other misconduct in global production chains have been around for a long time. Therefore the main objective of this essay is the issue of human rights responsibility for multinational corporations. The Swedish and the French National Action Plans on Business and Human Rights, respectively, will be analysed through a comparative method. The essay will take on David Jason Karps capacity theory, who makes the argument that corporations and non-state actors of a certain capacity can be responsible agents for human rights, and hence have a duty to provide and protect human rights in production chains. This suggests that a State could legislate on human rights responsibility for corporations. The essay also considers the term soft law. The central question to the material is how agency and capacity is identified in each national action plan, and whether there is a difference between France and Sweden in that sense. This essay will not take on research on corporate social responsibility (CSR) specifically, due to the wide scope of that concept. Besides that, there has been limited research in this area. France has a law that obliges some French corporations to respect human rights abuses. Sweden does not have a law that compares. The result is that agency and capacity is frequently declared in both action plans, for example to actors such as corporations, the media and human rights organizations. France is more offensive in its take on business and human rights. Sweden appears more restrained in its approach. However, both countries lean mostly on soft law frameworks rather than hard law. The conclusion is that Sweden should make corporations accountable by law, as there is frequent evidence that corporations have the capacity to be obliged by law to respect human rights. France, in turn, should continue to pursue the issue at EU-level as well as address the weaknesses found in their national legislation. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9039701
- author
- Koch, Clara LU
- supervisor
- organization
- course
- MRSK62 20202
- year
- 2021
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- mänskliga rättigheter, företagsansvar nationella handlingsplaner, utlokalisering, arbetsrättigheter, sverige, frankrike, EU, underbudspolitik, soft law
- language
- Swedish
- id
- 9039701
- date added to LUP
- 2021-02-18 11:08:56
- date last changed
- 2021-02-18 11:08:56
@misc{9039701,
abstract = {{Länge har man kunnat läsa rapporter om tvångsarbete, barnarbete och andra missförhållanden i produktionskedjor. Den här uppsatsen tar sig därför an ämnet multinationella företags ansvar för mänskliga rättigheter. Materialet som analyseras är Sveriges respektive Frankrikes nationella handlingsplan om företagande och mänskliga rättigheter, genom en komparativ analysmetod. Det görs mot bakgrund av David Jason Karps kapacitetsteori som bygger tesen att företag och icke-statliga aktörer av viss kapacitet innehar aktörskap och därför en plikt att värna mänskliga rättigheter. Det argumenterar för att stater kan lagstifta om människorättsansvar för företag. Begreppet soft law kommer också beaktas i uppsatsen. Frågan som ställs till materialet är hur aktörskap och kapacitet identifieras i respektive handlingsplan, och om skillnad finns mellan Frankrike och Sverige. Forskning om corporate social responsibility (CSR) är bortvald då det är ett samlingsbegrepp som täcker mer än det jag ämnar undersöka. Det finns begränsat med forskning på området i övrigt. I Frankrike finns en lagstiftning som binder franska företag att respektera mänskliga rättigheter, medan Sverige inte har en jämförlig lag. Resultatet är att kapacitet och aktörskap ges kontinuerligt till andra än staterna i respektive handlingsplan, bland annat till företag, medier och människorättsorganisationer. Frankrike är mer offensiva i sitt sätt att angripa frågan om mänskliga rättigheter och företagande. Sverige påvisar inte lika hög angelägenhet. Båda stater använder sig av soft law-ramverk i större utsträckning än “hard law”. Följaktligen nås slutsatsen att Sverige bör lagstifta på området då det frekvent ges belägg för att företag ska kunna vara förpliktade genom lag att respektera mänskliga rättigheter. Frankrike bör i sin tur fortsätta driva frågan på EU-nivå och åtgärda de svagheter som återfinns i deras lagstiftning.}},
author = {{Koch, Clara}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Staten och kapitalet - en komparativ analys av aktörskap och kapacitet i Sveriges och Frankrikes nationella handlingsplaner om företagande och mänskliga rättigheter}},
year = {{2021}},
}