Arbetsgivarens ansvar för den fysiska arbetsmiljön vid hemarbete

Abstract

The corona pandemic has affected the society in many ways. Not least the labour market where workplaces have moved from offices to employees’ homes. Many people believe that working from home is here to stay even after the pandemic. Who is responsible for the working environment and how is going to be ensured when the work is moving from the employer´s premises to the home of the employees? The aim of this essay is to critically analyze the employer´s responsibility of the workplace when working from home.
The legal analytical method has been used to clarify applicable law and at the same time critically analyze the same. The essay has demarcated to only concern the physical work environment. The essay is mainly based on the occupational safety and health act and the Swedish Environment Authority´s regulations AFS 2001:1 and AFS 2012:2. The occupational safety and health act is as a starting point applicable even when working from home. The occupational safety and health act in turn is concretized by the Swedish Environment Authority´s regulations that are also applicable when working from home unless otherwise stated.
The employer is responsible for the physical work environment when working from home. It means that the employer may be forced to provide office equipment furniture that the employee in turn can bring home. The employer is also forced to control the working environment. That work is made more difficult when working from home because there is no opportunity to control the working environment at the employee’s home. The employee’s responsibility of collaboration is even more important when working from home.
Beyond mentioned problem article 8 European Convention on Human Rights put an end to the employer´s capacity to achieve an appropriate place of work when working from home. The employer can´t force the employee to receive office furniture’s to achieve an appropriate place of work. Such a demand would probably have been in violation with article 8 European Convention on Human Rights. Not either do the employer have a statutory duty to offer workrooms. It´s unclear what applies when place of work when working from home is not suitable and the employer can´t offer another place of work. It seems like current legislation do not solve the problem and it may therefore be a risk that employee´s must work in an inappropriate working environment.

Abstract (Swedish)

Coronapandemin har påverkat samhället på många olika sätt. Inte minst arbetsmarknaden där arbetsplatser har flyttats från kontoren till arbetstagarna egna hem. Många tror dessutom att hemarbetet är här för att stanna även efter pandemins slut. Vem ansvarar för arbetsmiljön och hur ska arbetsmiljön säkerställas när arbetet flyttar från arbetsgivarens lokaler till arbetstagarens egna hem? Syftet med denna uppsats är kritiskt granska arbetsgivarens ansvar för arbetsplatsen vid hemarbete.
Den rättsanalytiska metoden har använts för att klargöra den gällande rätten och samtidigt kritiskt analysera densamma. Uppsatsen har avgränsats till att endast beröra den fysiska arbetsmiljön. Uppsatsen baseras främst på arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:1 samt AFS 2012:2. Som utgångspunkt är arbetsmiljölagen tillämplig även vid hemarbete. Arbetsmiljölagen konkretiseras i sin tur av Arbetsmiljöverkets föreskrifter som även dessa är tillämpliga vid hemarbete om inget annat framgår av föreskriften.
Vid hemarbete är arbetsgivaren ansvarig för den fysiska arbetsmiljön. Det innebär att arbetsgivaren kan vara tvungen att tillhandahålla kontorsmöbler som arbetstagaren i sin tur kan ta med hem. Arbetsgivaren är dessutom tvungen att kontrollera arbetsmiljön. Det arbetet försvåras vid hemarbete då den inte har möjlighet att åka hem till arbetstagaren för att kontrollera arbetsmiljön. Arbetstagarens samverkansansvar blir då än mer viktigt vid hemarbete.
Utöver nämnda problem kan artikel 8 europakonventionen för mänskliga rättigheter sätta stopp för arbetsgivarens möjlighet att uppnå en lämplig arbetsplats i arbetstagarens hem. Arbetsgivaren kan inte tvinga arbetstagaren till att ta emot kontorsmöbler för att på så sätt uppfylla en lämplig arbetsplats. Ett sådant krav hade troligtvis varit i strid med artikel 8 europakonventionen för mänsklig rättigheterna. Arbetsgivaren har heller ingen lagstadgad skyldighet att erbjuda arbetslokaler. Det är oklart vad som gäller då arbetsplatsen vid hemarbete inte är lämplig och arbetsgivaren inte heller kan erbjuda annan arbetsplats. Gällande lagstiftning tycks inte lösa den problematiken och det finns därför risk att arbetstagare riskerar att arbeta i olämpliga arbetsmiljöer.

• author: Schultz, Ludvig
• supervisor: Niklas Selberg
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20211
• year: 2021
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: arbetsrätt, arbetsmiljö, hemarbete, distansarbete, belastningsergonomi
• language: Swedish
• id: 9045797
• date added to LUP: 2021-06-29 16:36:07
• date last changed: 2021-06-29 16:36:07