Materiell processledning och edition i Pragreglerna - En jämförelse med såväl lagen om skiljeförfarande (1999:116) som IBA-reglerna

Abstract (Swedish)

Skiljeförfarandet är och har länge varit en populär alternativ tvistlösningsmetod. Detta gäller i synnerhet i internationella kommersiella tvister där parterna önskar ett neutralt förfarande utan koppling till endera parts nationella domstolar. Skiljeförfarandet har dock på senare tid börjat kritiseras för att ofta resultera i långdragna och kostsamma processer för parterna. Mot bakgrund av denna kritik presenterades 2018 ett nytt soft law-regelverk, Rules on the Efficient Conduct of Proceedings in International Arbitration, också kallade Pragreglerna. Pragreglerna syftar till att erbjuda ett effektivare förfarande genom att på olika sätt uppmuntra skiljenämnden att ta sig an en mer aktiv roll. Pragreglerna kan sägas till viss del konkurrera med ett annat mer väletablerat soft law-regelverk vid namn IBA Rules on the Taking of Evidence in International Arbitration.

Uppsatsen syftar till att undersöka Pragreglernas förenlighet med svensk skiljemannarätt avseende tre utvalda områden. Dessa utgörs av målets förberedelse, materiell processledning samt editionsinstitutet. Därutöver syftar uppsatsen till att undersöka skillnaderna mellan Pragreglerna och IBA-reglerna avseende samma områden.
Undersökningen visar att Pragreglerna förordar en mer långtgående materiell processledning, en mer omfattande förberedelse och en mer restriktiv edition än vad som gäller enligt IBA-reglerna. Den visar också att parter i ett svenskt internationellt förhållande är fria att avtala om Pragreglernas tillämplighet till följd av principen om partsautonomi. Vissa enskilda artiklar i Pragreglerna riskerar dock att leda till ett förfarande som strider mot tvingande bestämmelser i lagen om skiljeförfarande(1999:116), vilket ökar risken för klander. Om parterna själva valt att avtala om Pragreglerna är dock möjligheten att nå framgång med en klandertalan troligtvis liten. Om skiljenämnden däremot väljer att vägledas av Pragreglerna utan att parterna har gett instruktioner om detta är möjligheten att föra en framgångsrik klandertalan betydligt större. Det kan sammanfattningsvis inte sägas att reglerna per se ska anses oförenliga med regleringen i lagen om skiljeförfarande avseende de utvalda områdena utan det blir istället en fråga om en bedömning i varje enskild tvist.

Abstract

Arbitration is, and has been for long, a popular alternative dispute resolution. This is particularly true for international commercial disputes where the parties wish to have their case tried in a neutral setting. However, arbitration has in recent times received a lot of criticism for being slow and costly. In light of this criticism a new soft law-tool was presented in 2018 called the Rules on the Efficient Conduct of Proceedings in International Arbitration, also known as the Prague Rules. The Prague Rules aim to offer a more efficient proceeding by encouraging the tribunal to take on a more active role. The Prague Rules is in some ways a competitor to another more well-established soft law-framework called the IBA Rules on the Taking of Evidence in International Arbitration.

This essay aims to examine how compatible the Prague Rules are with the Swedish regulations surrounding arbitration with regards to three main areas. These are the preparation of the case, the substantive case management and document production. The essay also aims to examine the differences between the Prague Rules and the IBA-rules relating to said areas.

The examination shows that the Prague Rules stipulate a more advanced substantive case management and preparation of the case together with a more limited document production compared to the IBA-rules. The examination also shows that parties in a Swedish international arbitration proceeding are free to decide upon the use of the Prague Rules due to the principle of party autonomy. Some individual articles in the Prague Rules may however increase the risk of resulting in a proceeding which contravenes with mandatory provisions in the Swedish Arbitration Act (1999:116). As a result, the risk of awards being set aside could increase. If the parties themselves have agreed on the application of the Prague Rules the chances of being successful with a claim aiming to set aside the award are probably slim. If the tribunal itself chooses to draw inspiration from the Prague Rules without instructions to do so from the parties, the chances of being able to set aside the award are considerably bigger. In summary, it cannot be said that the Prague Rules per se are incompatible with the Swedish Arbitration Act concerning the chosen areas. It is rather a question of whether or not they result in a compatible proceeding in each individual case.

• author: Jönsson, Sara
• supervisor: Lotta Maunsbach
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Substantive case management and document production in the Prague Rules - A comparison with the Swedish Arbitration Act (1999:116) and the IBA-rules
• course: JURM02 20211
• year: 2021
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Civilrätt, Processrätt, Skiljeförfarande
• language: Swedish
• id: 9046346
• date added to LUP: 2021-06-16 16:34:38
• date last changed: 2021-06-16 16:34:38