När den personliga assistenten tystnar - Den personliga assistentens och assistansanvändarens folkrättsliga rättigheter i uppsägningssituationer

Abstract

In this thesis I examine legal considerations concerning the balance between employment protection for personal assistants and self-determination for the service user, i.e. the person with a disability. Personal assistance as a profession entails a close relationship between the service user and the personal assistant. In many cases, a healthy relationship is a condition for the wellbeing of the personal assistant as well as the service user. If the service user is unsatisfied with the personal assistant it can raise the question of whether or not the employment contract can be terminated.

A ground premise is that a termination is legal only if the employer can provide a valid ground for dismissal. In this assessment, the personal assistant’s interest of employment security must be balanced against the interest the employer (e.g. the service user) has in dismissing the assistant. The thesis focuses on this assessment and the rights in public international law that may be affected. The treaties I examine are CRPD, ICCPR, ECHR, the revised European Social Charter and ILO Convention C158.

Regarding the rights of the service user, my conclusion is that article 15 of the revised European social charter provides an effective right for persons with disabilities to enjoy independence and social integration in the community. It is not sufficient that a state provides support to the service user – the support must also be inclusive and respect the preference and will of the service user. By examining state reports from the European Social Committee, I conclude, however, that the Committee focuses more on whether or not the nature of the support is inclusive – rather than what opportunities the support actually gives the individual. However, the right to independent living in article 19 of CRPD focuses more on the influence of individuals. Thereto, article 12 of CRPD provides that persons with disabilities enjoy legal capacity on an equal basis with others. By reading article 19 of CRPD together with article 12 of CRPD I conclude that CRPD provides that persons with disabilities have an effective right to have control over every aspect of their lives. The committee of persons with disabilities explicitly highlights personal assistance as an example where personal autonomy and self-determination are prerequisites for independent living.

On the other hand, article 24 of the European Social Charter and article 4 of the ILO Convention C158 protect workers against unfair dismissals. By examining state reports I find, however, that the protection against unfair dismissals is weak and leaves the balancing between different interests to be determined by national legislation. The main protection workers have in international law is instead through the prohibition against discrimination in article 26 of ICCPR. My conclusion is that article 26 of ICCPR provides that national law cannot treat persons different if they are equal in the circumstances of judicial relevance. Therefore, even if article 26 of ICCPR is the most important right for personal assistants, the protection is still dependent on the national protection of workers in similar situations.

I conclude that the rights examined allow national legislations that give workers a weak protection against unfair dismissals, as long as the domestic rules treat workers that are equal in the circumstances of judicial relevance in the same way. This does not mean that personal assistants have a poor employment protection in practice, but international law delegates much of the detail regulation to the states. In comparison, the rights concerning service users are of more strict character and give individual states a narrow margin of appreciation regarding how to interpret the rights.

The questions I discuss in this thesis are complex and there is no easy legal solution. I therefore encourage others to continue the discussion about the issues highlighted in the thesis, because these are questions that require a variety of perspectives and approaches.

Abstract (Swedish)

I uppsatsen undersöker jag juridiska överväganden kopplade till balansen mellan en personlig assistents anställningsskydd och rätten till självbestämmande för assistansanvändaren, dvs. personen med funktionsnedsättning. Yrket som personlig assistent innebär ett nära samspel mellan assistansanvändaren och den personliga assistenten. I många fall är en hälsosam yrkesrelation en förutsättning för såväl den personliga assistentens som assistansanvändarens välmående. Om assistansanvändaren är missnöjd med den personliga assistenten kan det väcka frågan om huruvida assistansanvändaren kan säga upp den personliga assistenten.

En grundläggande förutsättning för att en uppsägning ska vara laglig är att arbetsgivaren kan visa en saklig grund för uppsägningen. I bedömningen av saklig grund måste den personliga assistentens intresse av anställningsskydd vägas mot arbetsgivarens (i praktiken assistansanvändarens) intresse av att säga upp assistenten. Den här uppsatsen fokuserar på den avvägningen och de folkrättsliga rättigheterna som kan påverkas i avvägningen. De traktat jag undersöker är CRPD, ICCPR, EKMR, den reviderade europeiska sociala stadgan och ILO- konvention nr 158.

När det gäller assistansanvändarens rättigheter är min slutsats att artikel 15 i den reviderade europeiska sociala stadgan ger en effektiv rätt för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta självständighet och social integrering i samhället. Det är inte tillräckligt att staten tillhandahåller stöd till assistansanvändarna, utan stödet måste också vara inkluderande och respektera personens vilja och preferenser. Genom att analysera den europeiska sociala kommitténs granskning av enskilda stater är min slutsats att kommittén dock fokuserar främst på huruvida stödets karaktär är inkluderande – snarare än vilka möjligheter stödet faktiskt ger individen. Däremot fokuserar rätten att leva självständigt i artikel 19 CRPD mer på individens inflytande. Därtill slår artikel 12 CRPD fast att personer med funktionsnedsättning åtnjuter rättskapacitet på lika villkor som andra. Den slutsats jag drar genom att läsa artikel 19 CRPD tillsammans med artikel 12 CRPD är att CRPD ger personer med funktionsnedsättning en effektiv rätt till kontroll över alla aspekter av livet. Funktionsrättskommittén lyfter uttryckligen personlig assistans som ett exempel där personlig autonomi och självbestämmande är förutsättningar för ett självständigt liv.

Samtidigt skyddar artikel 24 i den europeiska sociala stadgan och artikel 4 i ILO-konvention nr 158 arbetstagare mot osakliga uppsägningar. Genom att analysera granskningar av enskilda stater drar jag dock slutsatsen att skyddet mot osakliga uppsägningar är svagt och överlåter en stor del av ansvaret för intresseavvägningen till enskilda stater. Det huvudsakliga folkrättsliga skydd arbetstagare åtnjuter är istället det skydd som följer av diskrimineringsförbudet i artikel 26 ICCPR. Min slutsats är att artikel 26 ICCPR kräver att nationell rätt inte behandlar personer som är lika i de juridiskt relevanta hänseendena på olika sätt. Det innebär att även om artikel 26 ICCPR är den viktigaste rättigheten för personliga assistenter är skyddet beroende av hur nationell rätt behandlar arbetstagare i liknande situationer.

Min slutsats är att rättigheterna jag granskar tillåter en nationell lagstiftning som ger arbetstagarna ett svagt skydd mot osakliga uppsägningar, så länge de nationella reglerna behandlar personer som är lika i de juridiskt relevanta hänseendena på samma sätt. Det innebär inte att personliga assistenter behöver ha ett svagt anställningsskydd i praktiken, men folkrätten överlåter en stor del av ansvaret för att reglera frågorna i detalj till staterna. Det går att jämföra med rättigheterna för assistansanvändarna som är av mer strikt karaktär och där de enskilda staternas utrymme att tolka rättigheterna är litet.

Frågorna jag diskuterar i uppsatsen är komplexa och det finns ingen enkel juri- disk lösning. Jag uppmuntrar därför till en fortsatt diskussion angående de frågor jag belyser, för det är frågor som kräver en mängd olika perspektiv och infallsvinklar.

• author: Svahn Rolesen, Josefine
• supervisor: Yana Litins'ka
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: The silence of the personal assistant
• course: JURM02 20211
• year: 2021
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Personlig assistent, personlig assistans, CRPD, den europeiska sociala stadgan, självbestämmande, saklig grund, ILO-konvention nr 158, EKMR, ICCPR, funktionsrätt, folkrätt.
• language: Swedish
• id: 9046402
• date added to LUP: 2021-06-27 10:54:28
• date last changed: 2021-06-27 10:54:28