Den insiktsfulle huvudmannen - En undersökning av tillitsfullmaktens insiktsrekvisit och dess skadeståndsrättsliga följder
(2021) JURM02 20211Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Högsta domstolen har i sitt avgörande NJA 2014 s. 684 etablerat en fullmaktstyp som ibland går under benämningen ”tillitsfullmakt”. Fullmakt – rätten att företräda annan med bindande verkan för denne – kan enligt denna praxis grundas på befogad tillit som alternativ till viljeförklaring. I mångt och mycket kan avgörandet ses som en vidareutveckling av tidigare praxis på området. Det har dock tillförts ett krav på att huvudmannen måste ha insett risken för tredje mans befogade tillit för att bli bunden. I brist på sådan insikt är tanken att allmänna skadeståndsrättsliga regler ska inträda som alternativ till bundenhet. Införandet av nämnda rekvisit har varit kontroversiellt.
I denna uppsats undersöker jag insiktsrekvisitet och eventuella... (More) - Högsta domstolen har i sitt avgörande NJA 2014 s. 684 etablerat en fullmaktstyp som ibland går under benämningen ”tillitsfullmakt”. Fullmakt – rätten att företräda annan med bindande verkan för denne – kan enligt denna praxis grundas på befogad tillit som alternativ till viljeförklaring. I mångt och mycket kan avgörandet ses som en vidareutveckling av tidigare praxis på området. Det har dock tillförts ett krav på att huvudmannen måste ha insett risken för tredje mans befogade tillit för att bli bunden. I brist på sådan insikt är tanken att allmänna skadeståndsrättsliga regler ska inträda som alternativ till bundenhet. Införandet av nämnda rekvisit har varit kontroversiellt.
I denna uppsats undersöker jag insiktsrekvisitet och eventuella skadeståndsföljder utifrån gällande rätt. Min slutsats är att insiktsrekvisitet saknar adekvat rättsligt stöd och utgör ett principiellt avsteg från gällande avtalsrätt. Jag anför att huvudmannens skadeståndsskyldighet mot tredje man förutsätter mer kvalificerande omständigheter än att han enbart av oaktsamhet har orsakat dennes tillit. Jag konstaterar också att rättsläget kring mellanmannens skadeståndsskyldighet enligt falsus procurator-ansvaret är oklart. (Less) - Popular Abstract
- In case number NJA 2014 s. 684, The Supreme Court of Sweden has established a form of power of attorney that is sometimes referred to as trust-based. According to said case law, power of attorney – the right to represent someone else with legal effect – can be based on founded trust instead of a declared will. To a large extent, the court ruling can be considered a continuation of previous relevant case law. However, a condition has been added that the principal must have realized the possibility of a third party’s well founded trust in order to be bound by the power of attorney. In the absence of such, one must alternatively turn to tort law. The addition of said condition has been a controversial one.
In this thesis, I examine the... (More) - In case number NJA 2014 s. 684, The Supreme Court of Sweden has established a form of power of attorney that is sometimes referred to as trust-based. According to said case law, power of attorney – the right to represent someone else with legal effect – can be based on founded trust instead of a declared will. To a large extent, the court ruling can be considered a continuation of previous relevant case law. However, a condition has been added that the principal must have realized the possibility of a third party’s well founded trust in order to be bound by the power of attorney. In the absence of such, one must alternatively turn to tort law. The addition of said condition has been a controversial one.
In this thesis, I examine the condition of the principal’s realization and potential consequences of damages in light of Swedish law. I conclude that said condition is legally unfounded and constitutes a departure from principles of contract law. As for the principal compensating the third party for damages, such would require further qualifiation beyond negligence. I also deem the legal situation in regards to the representative’s responsibility as a falsus procurator to be ambiguous. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9046534
- author
- Högborn, Eric LU
- supervisor
-
- Ola Svensson LU
- organization
- alternative title
- The Insightful Principal
- course
- JURM02 20211
- year
- 2021
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- civilrätt, civil law
- language
- Swedish
- id
- 9046534
- date added to LUP
- 2021-06-22 19:15:13
- date last changed
- 2021-06-22 19:15:13
@misc{9046534, abstract = {{Högsta domstolen har i sitt avgörande NJA 2014 s. 684 etablerat en fullmaktstyp som ibland går under benämningen ”tillitsfullmakt”. Fullmakt – rätten att företräda annan med bindande verkan för denne – kan enligt denna praxis grundas på befogad tillit som alternativ till viljeförklaring. I mångt och mycket kan avgörandet ses som en vidareutveckling av tidigare praxis på området. Det har dock tillförts ett krav på att huvudmannen måste ha insett risken för tredje mans befogade tillit för att bli bunden. I brist på sådan insikt är tanken att allmänna skadeståndsrättsliga regler ska inträda som alternativ till bundenhet. Införandet av nämnda rekvisit har varit kontroversiellt. I denna uppsats undersöker jag insiktsrekvisitet och eventuella skadeståndsföljder utifrån gällande rätt. Min slutsats är att insiktsrekvisitet saknar adekvat rättsligt stöd och utgör ett principiellt avsteg från gällande avtalsrätt. Jag anför att huvudmannens skadeståndsskyldighet mot tredje man förutsätter mer kvalificerande omständigheter än att han enbart av oaktsamhet har orsakat dennes tillit. Jag konstaterar också att rättsläget kring mellanmannens skadeståndsskyldighet enligt falsus procurator-ansvaret är oklart.}}, author = {{Högborn, Eric}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Den insiktsfulle huvudmannen - En undersökning av tillitsfullmaktens insiktsrekvisit och dess skadeståndsrättsliga följder}}, year = {{2021}}, }