Effective communication on urban water conservation begins by understanding citizens' prerequisites for behavior change

Abstract

Climate change will likely cause future water crises in many parts of the world, making it crucial for humanity to adapt to a life in which sustainable water use behaviors are key. To achieve this, organizations managing drinking water need increased knowledge on how to communicate conservation messages that will lead to behavior changes.

This study used the framework the Behavior Change Wheel (BCW) which is grounded on three different prerequisites for change (dimensions) that influence behavior: Capability, Opportunity, and Motivation. One high water use neighborhood (230 LPCD) and one low water use neighborhood (145 LPCD) in Malmö, Sweden, were studied and differences in prerequisites within and between groups were assessed. The participants (N = 38; mean age = 47.8 years; SD = 17.4) completed an online questionnaire and the results were used to develop ten ways for the local drinking water producer, Sydvatten, to streamline their water conservation message.

No significant differences in dimensions were found between the neighborhoods, contradicting the idea that targeted messages for high- and low use neighborhoods would be suitable. However, the subdimensions Physical Capability and Automatic Motivation were slightly lower in both groups compared to other subdimensions, meaning that Sydvatten could focus on strengthening these to achieve a higher degree of water conservation in urban households.

Future research could apply the BCW on other Swedish cities to create a much-needed basis of knowledge with which to determine what interventions to adopt in countries with high average water consumption and good access to freshwater resources.

Popular Abstract (Swedish)

Hur ofta reflekterar du över varifrån ditt dricksvatten kommer, vad det kostar och vad som krävs för att det ska nå hem till just dig?

Det enkla svaret är: förmodligen nästan aldrig.

Att förändra invanda beteendemönster är svårt. Framför allt när det inte tycks finnas tillräckligt med incitament för det. Men det finns faktiskt flertalet viktiga anledningar att vi bör bli bättre på att hushålla med just dricksvatten, även i Sverige. En är att det går åt mycket energi för att producera dricksvatten och rena avloppsvatten. Det säger ju sig självt att ju mer vi förbrukar, desto mer energi går åt för detta ändamål och därmed bidrar vi till klimatförändringarna på ett sätt vi kanske inte ens är medvetna om. Att hantera vattenfrågan blir dessutom särskilt aktuellt när faktumet att världens framtida vattentillgång kommer att förändras på grund av klimatförändringarna framkommer. Det är därför av stor vikt att detta mångfacetterade problem tillrättaläggs och att vår påverkan på samhället och världen synliggörs.

Den här studien gjordes i Malmö och tog avstamp i bostadsrättsägares uppfattning om deras egna vattenvanor och vad som hindrar och möjliggör för dem att använda mindre. Ekonomiska incitament, kunskap och mer feedback kring ens konsumtion var några viktiga möjliggörare medan flera ansåg att brist på dessa försämrade förutsättningar för att spara. En särskilt intressant aspekt som kom fram var det faktum att flertalet deltagare var osäkra på vilket system för mätning och debitering av vattenanvändning var på plats i den egna föreningen. Detta signalerar att det finns vissa fundamentala kunskapsglapp som måste adresseras för att svenskarna ska kunna påverka sitt vattenanvändningsbeteende i rätt riktning.

Resultatet från studien användes för att ta fram tio olika förslag för hur Sydvatten (den kommunägda organisation som ansvarar för att producera dricksvatten för stora delar av Skåne) kan förbättra sin kommunikation till invånarna så att den leder till faktisk beteendeförändring. Även andra typer av VA-organisationer kan dra nytta av resultaten från den här studien för att fördjupa sin förståelse för hur svenskarnas förutsättningar för att påverka sitt klimatpåverkande beteende kan förbättras.

Sydvatten, precis som flera andra liknande organisationer, har sedan ett par år tillbaka blivit mer aktiva i att kommunicera nyttan av att spara vatten genom informationskampanjer, reklamfilmer med mera. Samtidigt är det svårt att bedöma hur stor genomslagskraft denna typ av kommunikation har och mer forskning på dess faktiska effekt behövs för att ännu fler förslag på hur kommunikationen kan förbättras kan tas fram.

Generellt behöver svenskarna bli bättre på att hushålla med vatten för att kunna motverka och anpassa sig till de effekter som klimatförändringarna kommer bära med sig i framtiden och VA-organisationer spelar en stor roll i denna omställning. De hanterar inte bara vattenrening och produktion av dricksvatten som är livsviktigt för svenskarna utan sitter även på en enorm mängd information som kan vara avgörande för vår framtid om den förmedlas till allmänheten på rätt sätt.

• author: Eidrup Dahlberg, Josefin
• supervisor: Torleif Bramryd
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEM30 20211
• year: 2021
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: climate change, water consumption, water use, behavior change, water conservation, behavior change wheel, COM-B, communication strategies.
• language: English
• id: 9052890
• date added to LUP: 2021-06-21 08:31:04
• date last changed: 2021-06-21 08:31:04