Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Delad yta är dubbel yta

Holmberg, Matilda LU and Sandin, Emma LU (2021) VFTM01 20211
Real Estate Science
Abstract (Swedish)
Boende baserat på delningsekonomi har blivit ett allt vanligare inslag både internationellt och på den svenska bostadsmarknaden. Tidiga former av delningsekonomi på bostadsmarknaden är Couchsurfing och AirBnB som skapat möjligheter för privatpersoner att hyra ut sina boenden när de står tomma. Idag är två mer permanenta exempel co-living och co-housing där hyresgäster utan tidigare relation till varandra delar på stora gemensamma ytor men har egna privata rum eller lägenheter. Koncepten har växt fram av flera anledningar men främst som en reaktion på höga bostadspriser i storstadsregionerna och en ökad medvetenhet för hållbarhetsfrågor. Koncepten kopplas både till social hållbarhet, för att möta problem med ensamhet, och ekologisk... (More)
Boende baserat på delningsekonomi har blivit ett allt vanligare inslag både internationellt och på den svenska bostadsmarknaden. Tidiga former av delningsekonomi på bostadsmarknaden är Couchsurfing och AirBnB som skapat möjligheter för privatpersoner att hyra ut sina boenden när de står tomma. Idag är två mer permanenta exempel co-living och co-housing där hyresgäster utan tidigare relation till varandra delar på stora gemensamma ytor men har egna privata rum eller lägenheter. Koncepten har växt fram av flera anledningar men främst som en reaktion på höga bostadspriser i storstadsregionerna och en ökad medvetenhet för hållbarhetsfrågor. Koncepten kopplas både till social hållbarhet, för att möta problem med ensamhet, och ekologisk hållbarhet genom implementeringen av en mer cirkulär ekonomi.

Syftet med studien är att undersöka hur väl boende baserat på delningsekonomi förhåller sig till den svenska lagstiftningen och vilka svårigheter som finns vid implementeringen av boendeformen. Detta med fokus på Boverkets byggregler och Hyreslagen. Motivationen till att studien görs är att undersöka om det finns några hinder i lagstiftningen som gör det svårare att utveckla boende baserat på delningsekonomi. Utöver det undersöks även vilka incitament fastighetsaktörer har för att utveckla boendeformen. Studien genomförs med mål att besvara följande frågeställningar:

• Vilka utmaningar finns inom det svenska regelverket vid byggande och upplåtelse av boende baserat på delningsekonomi?
• Vilka är incitamenten för aktörer på den svenska bostadsmarknaden att utveckla boende baserat på delningsekonomi?

Examensarbetet baseras på en kvalitativ metod med tyngdpunkt i en litteraturstudie och en fallstudie. Fallstudien baseras på intervjuer med sex fastighetsbolag som har koncept inom delningsekonomi på den svenska bostadsmarknaden. En intervju genomförs även med en kommun som nyligen givit bygglov för ett koncept inom delningsekonomi. 

Resultatet av studien är att Boverkets byggregler är oklara och användningen av reglerna tolkas olika av olika aktörer, särskilt vid anpassning av reglerna om tillgänglighet för rörelsehindrade. Vidare visar studien även på problem med hyreslagen, 12 kap. JB (SFS 1970:994). Idag saknas det förutsättningar för att hyra ut boende på ett sätt som gör det förenligt med delningsekonomi. Slutsatsen av studien är att det vore fördelaktigt att skapa nya sätt att hyra ut delningslägenheter genom att skapa möjligheter att inte bara hyra det privata rummet utan hyra en andel av hela lägenheten. En annan slutsats är att det, i Boverkets byggregler, behövs en definition för boende baserat på delningsekonomi som baseras på hur branschen vill att boendeformen utformas.

Slutligen har studien även tagit fasta på de incitament som anges som de största orsakerna till att boende baserat på delningsekonomi växer fram. Detta är kopplat till ekonomiska incitament både för hyresgäster och hyresvärdar. Det finns även stora ekologiska incitament kopplade till hållbarhet då det finns en ökad medvetenhet om att leva mer ekologiskt hållbart. Utöver detta är en stor bidragande faktor social hållbarhet och att minska den utbredda ensamhet som verkar finnas i samhället, då många hyresgäster flyttar till delade boenden av sociala skäl. (Less)
Popular Abstract
Sharing economy in housing is becoming more and more common both internationally and on the Swedish housing market. Examples of sharing economy in housing include co-living and co-housing, where tenants with no previous relationship to each other have their private rooms or apartments but share large common areas. These concepts have likely emerged due to high rental prices in city centres, social loneliness and a higher sustainability awareness from both consumers and property developers. 

The aim of this thesis is to outline which difficulties exist, connected to the Swedish legislation, when implementing a sharing economy on the Swedish housing market. The thesis has its main focus on the Swedish Land and Cadastral Legislation and... (More)
Sharing economy in housing is becoming more and more common both internationally and on the Swedish housing market. Examples of sharing economy in housing include co-living and co-housing, where tenants with no previous relationship to each other have their private rooms or apartments but share large common areas. These concepts have likely emerged due to high rental prices in city centres, social loneliness and a higher sustainability awareness from both consumers and property developers. 

The aim of this thesis is to outline which difficulties exist, connected to the Swedish legislation, when implementing a sharing economy on the Swedish housing market. The thesis has its main focus on the Swedish Land and Cadastral Legislation and the Swedish Building Regulations, Boverkets byggregler. The study also aims to examine which underlying motivations and incentives there are for players on the Swedish housing market to implement sharing economy in housing. In order to achieve its purpose, the study aims to answer the following two research questions (RQs):

RQ1: Which challenges are there when developing shared housing in Sweden associated with the Swedish legislation?
RQ2: Which incentives are there for players on the Swedish housing market to develop shared housing?

The thesis has been conducted using a qualitative approach and constructed around a literature study and case study method. The case study includes interviews with six players on the Swedish housing market that are developing or have developed housing concepts based on the sharing economy. An interview was also held with a municipality where a building permit for shared housing was recently approved. 

The outcome of the study is that the Swedish Building Regulations are unclear and different players on the market have different views on how the legislation should be interpreted, mainly when adapting the regulations connected to accessibility for the disabled. Furthermore, the study shows problems connected to the Swedish Land and Cadastral Legislation. Today there is no ideal way to rent out housing based on the sharing economy under this framework. The conclusion of the study is that a new way of leasing shared apartments through partial leases where the inhabitant not only has a lease to the private room, but to a share of the apartment would be preferred. The study also argues that the Swedish Building Regulations need to be updated with a clearer definition on sharing economy in housing to create industry-wide standards. Additionally, the study finds that the main incentives for developing shared housing on the Swedish housing market are economic incentives, ecological incentives, as well as social sustainability and loneliness in today’s society. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Holmberg, Matilda LU and Sandin, Emma LU
supervisor
organization
alternative title
Sharing space equals double space
course
VFTM01 20211
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Delningsekonomi, bostäder, fastighetsutveckling, Boverkets byggregler, Hyreslagen, co-living, co-housing, cirkulär ekonomi
other publication id
LUTVDG/TVLM 21/5486SE
language
Swedish
id
9060468
date added to LUP
2021-07-02 12:11:23
date last changed
2021-07-02 12:11:23
@misc{9060468,
  abstract     = {{Boende baserat på delningsekonomi har blivit ett allt vanligare inslag både internationellt och på den svenska bostadsmarknaden. Tidiga former av delningsekonomi på bostadsmarknaden är Couchsurfing och AirBnB som skapat möjligheter för privatpersoner att hyra ut sina boenden när de står tomma. Idag är två mer permanenta exempel co-living och co-housing där hyresgäster utan tidigare relation till varandra delar på stora gemensamma ytor men har egna privata rum eller lägenheter. Koncepten har växt fram av flera anledningar men främst som en reaktion på höga bostadspriser i storstadsregionerna och en ökad medvetenhet för hållbarhetsfrågor. Koncepten kopplas både till social hållbarhet, för att möta problem med ensamhet, och ekologisk hållbarhet genom implementeringen av en mer cirkulär ekonomi.

Syftet med studien är att undersöka hur väl boende baserat på delningsekonomi förhåller sig till den svenska lagstiftningen och vilka svårigheter som finns vid implementeringen av boendeformen. Detta med fokus på Boverkets byggregler och Hyreslagen. Motivationen till att studien görs är att undersöka om det finns några hinder i lagstiftningen som gör det svårare att utveckla boende baserat på delningsekonomi. Utöver det undersöks även vilka incitament fastighetsaktörer har för att utveckla boendeformen. Studien genomförs med mål att besvara följande frågeställningar:

• Vilka utmaningar finns inom det svenska regelverket vid byggande och upplåtelse av boende baserat på delningsekonomi?
• Vilka är incitamenten för aktörer på den svenska bostadsmarknaden att utveckla boende baserat på delningsekonomi?

Examensarbetet baseras på en kvalitativ metod med tyngdpunkt i en litteraturstudie och en fallstudie. Fallstudien baseras på intervjuer med sex fastighetsbolag som har koncept inom delningsekonomi på den svenska bostadsmarknaden. En intervju genomförs även med en kommun som nyligen givit bygglov för ett koncept inom delningsekonomi. 

Resultatet av studien är att Boverkets byggregler är oklara och användningen av reglerna tolkas olika av olika aktörer, särskilt vid anpassning av reglerna om tillgänglighet för rörelsehindrade. Vidare visar studien även på problem med hyreslagen, 12 kap. JB (SFS 1970:994). Idag saknas det förutsättningar för att hyra ut boende på ett sätt som gör det förenligt med delningsekonomi. Slutsatsen av studien är att det vore fördelaktigt att skapa nya sätt att hyra ut delningslägenheter genom att skapa möjligheter att inte bara hyra det privata rummet utan hyra en andel av hela lägenheten. En annan slutsats är att det, i Boverkets byggregler, behövs en definition för boende baserat på delningsekonomi som baseras på hur branschen vill att boendeformen utformas.

Slutligen har studien även tagit fasta på de incitament som anges som de största orsakerna till att boende baserat på delningsekonomi växer fram. Detta är kopplat till ekonomiska incitament både för hyresgäster och hyresvärdar. Det finns även stora ekologiska incitament kopplade till hållbarhet då det finns en ökad medvetenhet om att leva mer ekologiskt hållbart. Utöver detta är en stor bidragande faktor social hållbarhet och att minska den utbredda ensamhet som verkar finnas i samhället, då många hyresgäster flyttar till delade boenden av sociala skäl.}},
  author       = {{Holmberg, Matilda and Sandin, Emma}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Delad yta är dubbel yta}},
  year         = {{2021}},
}