Prövningsramen i upphandlingsmål - En analys av officialprincipen och en eventuell åberopsbörda i upphandlingsmål

Abstract

The thesis aims to determine if a burden of proof exists in public procurement cases. Further, the aim is to investigate how a possible burden of proof interacts with the ex officio inquiry principle . By using a legal dogmatic method, the thesis will answer two questions. How do the rules in FPL and Swedish case law compare to the burden of proof in the Swedish Code of Judicial Procedure (RB)? How are the parties’ responsibilities concerning determining the court’s examination of the case affected by a careful application of the ex officio inquiry principle?

In 2018, the value of Swedish public procurement was around 18.3% of the GDP. Many of the suppliers are smaller companies with few employees. Should a supplier consider itself to have been harmed, or risks being harmed, the administrative court can review the public procurement. The court can rule the procurement to be either recommenced or corrected. Since there are no procedural rules in the Swedish Public Procurement Act (LOU), the procedural rules in FPL regulate the conduction of the court’s review.

The adversarial principle, in which the disposition principle and the ex officio inquiry principle dominate, characterizes civil proceedings. Due to a burden of proof in RB chapter 17 section 3, the court may not take notice of any other operative facts than those referred to by the parties. The burden of proof stems directly from the disposition principle.

The ex officio inquiry principle is dominant within the administrative procedure. FPL stipulates that the court’s judgment shall base on everything that has emerged in the case. There is no burden of proof. However, the Swedish Supreme Administrative Court (HFD) has developed something similar in public procurement cases: an assertion requirement. The motivation has been that these cases share similarities to civil proceeding cases where the disposition principle is dominant.

In RÅ 2009 ref. 69, HFD did not reference RB chapter 17 section 3 and the burden of proof. It is unclear to what extent the assertion requirement should be applied. Furthermore, it is unclear what circumstances should be asserted by the parties. The assertion requirement is therefore not the same as a burden of proof. However, the parties will most likely act as though it is a burden of proof.

There are different opinions regarding whether the disposition principle and the ex officio inquiry principle co-exist in the administrative procedure or not. The author believes that RÅ 2009 ref. 69, and following case law, show that the disposition principle is applicable in public procurement cases. At the same time, there is case law indicating that the ex officio inquiry principle also should be applied. The ex officio inquiry principle is not left abandoned due to the introduction of the assertion requirement.

One important conclusion of this thesis is that this type of research is dependent on strict and uniform terminology. In this area of law, there is little coherent use of the terminology relevant to the study. Furthermore, different authors seem to hold different opinions and premises regarding how procedural principles should apply.

Abstract (Swedish)

I upphandlingsmål ska officialprincipen tillämpas på ett försiktigt sätt. Syftet med uppsatsen är att söka klarhet i om det införts en åberopsbörda i upphandlingsmål likt den som finns för dispositiva tvistemål samt hur en eventuell åberopsbörda samspelar med officialprincipen. Uppsatsen ämnar besvara två frågeställningar: hur kan vi förstå förvaltningsprocessens regler i FPL samt praxis i förhållande till regleringen av åberopsbörda för dispositiva tvistemål i RB? Hur påverkas parternas ansvar för målets yttre prövningsram av att officialprincipen tillämpas på ett försiktigt sätt? För att besvara frågeställningarna används den rättsdogmatiska metoden. Materialet som används är främst doktrin och praxis.

Offentlig upphandling utgör en stor del av svensk ekonomi, motsvarande 18,3 % av BNP till baspris år 2018. Många av anbudsgivarna är mindre företag med få anställda. En upphandling kan överprövas av en anbudsgivare som lidit eller riskerar att lida skada. Upphandlingen kan då komma att göras om eller rättas. Eftersom processuella regler saknas i LOU är det FPL som gäller för förfarandet.

Den allmänna processen präglas av ett kontradiktoriskt förfarande där förhandlings- och officialprincipen styr. För dispositiva tvistemål finns en lagstadgad åberopsbörda i 17 kap. 3 § andra meningen RB. Domstolen får inte lägga andra omständigheter, rättsfakta, till grund för sitt avgörande än de som parterna åberopat. Åberopsbördan är ett direkt uttryck för förhandlingsprincipen.

Inom förvaltningsprocessen är officialprincipen generellt sett dominerande. Huvudregeln inom FPL är att domstolens avgörande ska grundas på allt som förekommit i målet, det finns ingen lagstadgad åberopsbörda. I praxis har HFD dock kommit att utveckla något som kan kallas ett angivelsekrav i upphandlingsmål. Motiveringen har varit att måltypen är mer lik mål i den allmänna processen där förhandlingsprincipen tillämpas.

HFD gjorde ingen koppling till åberopsbördan i 17 kap. 3 § RB i RÅ 2009 ref. 69. I kombination med att det är oklart hur långt angivelsekravet sträcker sig samt vad det är som måste anges drar jag slutsatsen att det inte går att hävda att angivelsekravet är detsamma som åberopsbördan. För parter i upphandlingsmål torde dock effekten bli att man agerar som om angivelsekravet vore en åberopsbörda.

Det råder delade meningar kring hur förhandlings- och officialprincipen förhåller sig till varandra i förvaltningsprocessen. Jag menar att RÅ 2009 ref. 69 och efterföljande rättsfall visar att förhandlingsprincipen har kommit till uttryck i upphandlingsmålen. Samtidigt finns praxis som visar att officialprincipen gäller parallellt. Angivelsekravet har inte inneburit att officialprincipen övergivits; tvärtom gäller officialprincipen fortfarande för vissa delar av processen.

En viktig slutsats att dra är att det är avgörande att fastslå en enhetlig och stringent terminologi för att bedriva en sådan här utredning. På det här området finns ingen enhetlig användning av begreppen och därutöver har olika författare olika utgångspunkter och åsikter kring hur processrättsliga principer ska appliceras i verkligheten.

• author: Skoglund, Erica
• supervisor: Martina Axmin
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: The court's examintaion of the case in public procurement cases - An analysis of the ex officio inquiry principle and a possible burden of proof in public procurement cases
• course: JURM02 20212
• year: 2021
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: förvaltningsrätt, administrative law, förvaltningsprocess, administrative procedure, åberopsbörda, burden of proof, RÅ 2009 ref. 69, officialprincipen, offentlig upphandling, LOU, public procurement
• language: Swedish
• id: 9069906
• date added to LUP: 2022-01-23 16:50:25
• date last changed: 2022-01-23 16:50:25