Hållbart företagande för börsnoterade bolag - Hur hållbara är hållbarhetskraven?

Abstract

In January 2022, the Taxonomy Regulation entered into force. The regulation is part of the sustainability initiative, The European Green Deal, which is currently progressed within the EU to comply with the requirements of the UN Agenda 2030 and the Paris Agreement. The Taxonomy introduces a classification system, which establishes a list of environmentally sustainable economic activities. The Taxanomy is to be supplemented by two additional directives - Corporate Sustainability Reporting and Corporate Sustainability Due Diligence. If the directives enter into force together with the regulation, large listed companies, which play an important role in the transition to a green economy, will face far-reaching requirements regarding sustainable business.

According to the current Swedish corporate law, large companies must report sustainability in connection with the annual report. The report shall, inter alia, contain information about the company's impact on the environment and policy documents that are attributable to sustainability. In other respects, the board of listed companies is required to have sufficient knowledge of sustainability to be able to evaluate the consequences and risks of the business in relation to the environment. If the proposed directives are adopted, the requirements for the annual sustainability report will increase. The report shall include a description of how the company is to ensure that the business model and business strategy are compatible with the Paris Agreement and to limit global warming to 1.5 ° C. If the proposal for a directive on due diligence for companies on sustainability enters into force, large listed companies will need to integrate due diligence into all policies and identify risks to the environment and prevent or put a stop to said risks. To ensure compliance with the directive, the directive will have both sanctions and civil liability. The EU sustainability reform will directly affect listed companies in Sweden. There is a tradition of over 150 years that the company must have a business purpose to make a profit. It is debated whether it is permissible within the scope of the business purpose to consider other interests, such as sustainability. The purpose of profit has long been characterized by a norm of short-term profit maximization, even though there is no explicit rule on the time aspect of profit. Based on a reasoning that profit maximization can be allowed over a longer period and that a measure can be justified for financial purposes, other interests can also be aligned with the purpose of generating profit.

Abstract (Swedish)

I januari 2022 trädde taxanomiförordningen i kraft. Förordningen är en del av en hållbarhetssatsning, den gröna given, som just nu pågår inom EU för att efterleva kraven i FN:s Agenda 2030 och Parisavtalet. Genom taxanomiförordningen införs ett klassificeringssystem, vilket definierar om en verksamhet är att betrakta som miljömässigt hållbar. Förordningen föreslås kompletteras av två ytterligare direktiv – ett direktiv om hållbarhetsredovisning och ett annat direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag om hållbarhet. Träder direktiven i kraft tillsammans med taxanomiförordningen kommer stora börsnoterade aktiebolag, vilka spelar en viktig roll i omställningen till grön ekonomi, behöva uppfylla mer långtgående krav avseende hållbart företagande.

Enligt gällande rätt måste stora företag hållbarhetsrapportera i samband med den årliga årsredovisningen. Rapporten ska bland annat innehålla information om företagets påverkan på miljö samt de policydokument som finns hänförliga till hållbarhet. I övrigt ställs det krav på att styrelsen i börsnoterade bolag ska ha tillräcklig kunskap om hållbarhet för att kunna utvärdera konsekvenser och risker med verksamheten i förhållande till miljö och hållbarhet. Om förslagen till direktiv går igenom kommer kraven på den årliga hållbarhetsrapporten att öka. Rapporten ska bland annat innehålla beskrivning av hur företaget ska säkerställa att affärsmodellen och affärsstrategin är förenlig med Parisavtalet och att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Om förslaget på direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag om hållbarhet träder i kraft kommer stora börsnoterade bolag att behöva integrera tillbörlig aktsamhet i alla policyer och identifiera risker för miljön och förebygga eller sätta stopp för detta. För att säkerställa direktivets efterlevnad kommer direktivet ha både sanktioner och skadestånd.

Hållbarhetsreformen från EU kommer ha direkt påverkan på börsnoterade bolag i Sverige. Svensk bolagsrätt har över 150 år lång tradition av att verksamhetssyftet med aktiebolaget är maximerad till vinst som ska fördelas mellan aktieägarna. Om det är tillåtet inom ramen för verksamhetssyftet att beakta andra intressen, som hållbarhet, är högst omdiskuterat. Vinstsyftet har länge präglats av en norm av kortsiktig vinstmaximering, trots att det inte finns någon uttrycklig regel om tidsaspekten för vinst. Utifrån ett resonemang om att vinstmaximering kan tillåtas över en längre tid samt att en åtgärd kan motiveras ur ekonomiskt syfte, kan även andra intressen utrymmas inom verksamhetssyftet.

• author: Holmqvist, Evelina
• supervisor: Niklas Selberg
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Sustainability for publicly listed companies
• course: JURM02 20221
• year: 2022
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Associationsrätt, EU-rätt
• language: Swedish
• id: 9080478
• date added to LUP: 2022-06-15 08:40:49
• date last changed: 2022-06-15 08:40:49