Att angripa expertavgöranden - Om möjligheten att angripa expertavgöranden som härrör från värderingsklausuler

Abstract (Swedish)

Det har länge ansetts vara oklart om expertavgöranden som härrör från värderingsklausuler kan angripas och hur det i så fall ska göras. Detta arbete fastställer just detta; när och hur expertavgöranden kan angripas, särskilt expertavgöranden som enligt värderingsklausulen är ”slutliga och bindande”. Resultatet i denna uppsats kan därför vara av stort intresse för kommersiella avtalsparter som är bundna av eller författar värderingsklausuler.

Värderingsklausuler medför flera rättsverkningar. Vad gäller de processuella rättsverkningarna får en värderingsklausul som innehåller terminologin ”slutlig och bindande” inte processhindrande rättsverkan. Det gäller i såväl allmän domstol som skiljedomstol. Värderingsklausulen kan däremot få processuell verkan vid en bevisvärdering om tvistlösningsorganet kommer fram till att den är giltig. Värderingsklausulen kan då utgöra ett exklusivt bevismedel. Primärt får dock värderingsklausulen civilrättsliga rättsverkningar, expertavgörandet utgör avtalsutfyllnad som uttrycker partsviljan. Det faktum att expertavgörandet får civilrättsliga rättsverkningar och tolkas som ett avtal påverkar angripbarheten.

Ett expertavgörande som härrör från värderingsklausuler kan främst angripas genom att värderingen överprövas, det vill säga att den ogiltigförklaras eller jämkas med stöd av avtalslagen eller avtalsrättsliga principer. En ogiltighetsprövning kan göras när expertförfarandet präglas av såväl materiella som formella brister. För att värderingen ska kunna ogiltigförklaras till följd av materiella brister krävs det att värderingen är ”väsentligen felaktig”. Om värdering ska ogiltigförklaras till följd av formella brister kan klanderregeln i 34 § lag om skiljeförfarande ha en vägledande funktion och tillämpas analogt vid ogiltighetsprövningen.

Det är svårt att avgöra vad som är en ”väsentligen felaktig” värdering. I avtalsklausuler kan det stå att det finns grund för angripande om det föreligger ett ”manifest error” (”väsentligt fel”). Vad som utgör ett ”väsentligt fel” i expertförfaranden verkar inte ha fastställts i svensk rätt. Undersökningen visar ändock att ett väsentligt fel föreligger om värderingen är så uppenbart felaktig att även experten kan se felet. Om parterna genom värderingsklausulen ger värderingsmannen stort tolkningsutrymme vad gäller materialet som värderingen ska grunda sig på bär parterna också risken för att värderingsmannen tolkar materialet på ett sätt de inte är nöjda med. När värderingsklausulen författas kan avtalsparterna därför överväga att specificera det material som värderingsmannen ska fastställa beloppet på. Att bevisa ett väsentligt fel kan vara svårt och av den anledningen kan avtalsparterna också överväga att i värderingsklausulen specificera vad som ska utgöra ett väsentligt fel.

Möjligheten att få ett expertavgörande omprövat är nästintill obefintlig. Det är endast om parterna i värderingsklausulen uttryckligen kommer överens om att värderingen kan omprövas som det är möjligt. Värderingen kan bara omprövas i skiljeförfarande, allmän domstol saknar behörighet att agera ”avtalsutfyllare”. Parterna måste därför i värderingsklausulen utse en skiljenämnd vars uppdrag blir att ompröva värderingen i det fall det är missnöjda med den. Avtalsparterna ska dock vara medvetna om att en omprövningsmöjlighet medför att expertavgörandet inte blir ”slutligt och bindande” vilket kan strida mot värderingsklausulens primära syfte, nämligen att binda parterna till värderingen.

Abstract

For a long time, it has been unclear whether expert determinations arising from valuation clauses can be attacked and, if so, how that could be done. This thesis aims to establish this; when and how expert determinations can be attacked, especially expert determinations which, according to the valuation clause, are "final and binding". The result of this thesis’ investigation can therefore be of great interest to commercial contracting parties bound by, or authoring valuation clauses.

Valuation clauses entail several legal effects. Regarding the procedural effects, a valuation clause containing the terminology 'final and binding' does not have procedural effects in the sense that it creates an inadmissibility. This applies in both ordinary courts and arbitration courts. Although the valuation clause may have procedural effects in the assessment of evidence if the Dispute Settlement Body concludes that the valuation clause is valid. The valuation clause may then constitute an exclusive means of proof. However, the valuation clause primarily has civil law effects since the expert determination constitutes a binding agreement between the parties which indirectly expresses their will. Therefore, the expert determination can be challenged like any other contract.

An expert determination deriving from valuation clauses may be challenged primarily by reviewing the valuation, i.e., having it annulled or adjusted based on Swedish contract law or contract law principles. Annulment or adjustment is possible when the expert determination is characterized by either material or formal deficiencies. For the valuation to be invalidated because of material defects, it is necessary that the valuation shows a 'manifest error'. If the valuation is to be invalidated because of formal deficiencies, the complaint rule in Section 34 of the Swedish Arbitration Act may have a guiding function and could be applied by analogy in the examination of invalidity.

It is difficult to assess whether a 'manifest error' exists. Contractual clauses may state that an expert determination can be attacked if there is a 'manifest error'. What constitutes a 'manifest error' in expert proceedings does not appear to have been established in Swedish law. However, this thesis shows that a manifest error exists if the valuation is so obviously incorrect that even the expert can see the error. If, through the valuation clause, the parties give the valuer a margin of interpretation regarding the material on which the valuation is to be based, the parties also bear the risk that the valuer will interpret the material in a way they are not satisfied with. Therefore, when drafting the valuation clause, the parties to the contract may consider specifying the material on which the valuer is to determine the amount. Proving a manifest error can be difficult and for this reason the contracting parties may also, in the valuation clause, consider specifying what is to constitute manifest error.

The possibility of having an expert decision re-examined is almost non- existent. It is only if the parties to the valuation clause expressly agree that the valuation can be re-examined that it is possible. The valuation can only be re-examined in arbitration since the Swedish ordinary court lacks the authority to act as a 'contract filler'. The parties must therefore appoint an arbitrator in the valuation clause, whose task will be to reconsider the valuation if they are dissatisfied with it. However, the parties to the contract must be aware that a possibility of re-examination means that the expert determination does not become 'final and binding', which may be contrary to the primary purpose of the valuation clause, namely binding the parties to the valuation.

• author: Tamm, Alexandra
• supervisor: Lotta Maunsbach
• organization: Faculty of Law; Department of Law
• alternative title: Attacking Expert Determinations - About the possibility of attacking expert determinations arising from valuation clauses
• course: JURM02 20221
• year: 2022
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Avtalsrätt, Processrätt, Aktiebolagsrätt, Civilprocess, Skiljemannarätt, Expertavgöranden, Värderingsklausuler, Processavtal, Företagsförvärv, Företagsöverlåtelseavtal, Aktieägaravtal, Angripa Expertavgöranden.
• language: Swedish
• id: 9080558
• date added to LUP: 2022-06-14 09:29:46
• date last changed: 2022-06-14 09:29:46