Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Kräsna koncerner eller ett juridiskt misslyckande? – En studie om koncerngemensamma visselblåsarfunktioner

Thörn, Alva LU (2022) JURM02 20221
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Den 17 december 2021 trädde en ny visselblåsarlag i kraft i Sverige, som ett genomförande av EU:s visselblåsardirektiv. Lagen innehöll bland annat nya regler om interna visselblåsarfunktioner, inbegripet regler om att verksamhetsutövare med 50 till 249 arbetstagare tillåts dela sådana funktioner och vissa uppföljningsförfaranden med varandra. Lagen har mötts av skarp kritik, främst från företrädare för verksamhetsutövare som driver privat verksamhet med fler än 249 arbetstagare och större koncerner, som menar att lagen försvårar för framförallt multinationella koncerner att komma till rätta med missförhållanden och efterleva lagkrav, men också att ordningen undergräver visselblåsarens skydd.

En rättsdogmatisk metod har tillämpats i... (More)
Den 17 december 2021 trädde en ny visselblåsarlag i kraft i Sverige, som ett genomförande av EU:s visselblåsardirektiv. Lagen innehöll bland annat nya regler om interna visselblåsarfunktioner, inbegripet regler om att verksamhetsutövare med 50 till 249 arbetstagare tillåts dela sådana funktioner och vissa uppföljningsförfaranden med varandra. Lagen har mötts av skarp kritik, främst från företrädare för verksamhetsutövare som driver privat verksamhet med fler än 249 arbetstagare och större koncerner, som menar att lagen försvårar för framförallt multinationella koncerner att komma till rätta med missförhållanden och efterleva lagkrav, men också att ordningen undergräver visselblåsarens skydd.

En rättsdogmatisk metod har tillämpats i undersökningen, vilken också har inslag av rättsanalys samt rättspolitisk argumentation. Ämnet, med sin bakgrund i EU-rätten, har också föranlett en tillämpning av en EU-rättlig metod i relevanta delar. Genom dessa metoder ska tre frågeställningar besvaras vilka handlar om dels visselblåsarlagens effekt på visselblåsare och ovan nämnda koncerner, dels alternativa lösningar som koncerner skulle kunna nyttja för att åstadkomma en koncerngemensam visselblåsarfunktion, dels om en ändring av visselblåsarlagen därav behöver göras.

I kapitel tre och fyra görs analyser löpande, men den avslutande analysen och diskussionen återfinns i kapitel fem där frågeställningarna besvaras. Uppsatsen leder till följande slutsatser. Det går inte att tydligt fastställa de reella effekterna av visselblåsarlagen, dels mot bakgrund av att den är så pass ny, dels för att effekterna sannolikt till stor del beror på hur visselblåsarfunktionerna faktiskt utformas i respektive koncern eller koncernbolag. Av de effekter som är möjliga att fastställa, går det samtidigt att konstatera att det främst finns fördelar med en koncerngemensam funktion. Den andra frågeställningen besvaras med att det finns möjliga alternativa lösningar för att åstadkomma en koncerngemensam funktion. Slutsatsen är dock också att dessa inte kan genomföras helt utan risk på grund av att alternativen på ett eller annat sätt riskerar vara i strid med direktivet eller lagen. Slutligen bedöms att det kan behöva göras en ändring i visselblåsarlagen, för att åstadkomma en ordning som tillåter koncerngemensamma visselblåsarfunktioner i någon mån. I den avslutande kommentaren konstateras att visselblåsardirektivet genomgående är otydligt, särskilt med avseende på vissa begrepp och ord som inte definieras. Konsekvenserna av direktivets otydlighet är att det blir svårt för medlemsländerna att implementera direktivet på bästa sätt, när det inte otvetydigt går att fastställa vare sig dess innebörd av eller avsikten med reglerna. (Less)
Popular Abstract
On December 17th 2021 a new whistleblower law entered into force in Sweden, as an implementation of the EU Whistleblower Directive. The law contained, among other things, new rules on internal whistleblower functions, including rules that legal entities in the private sector with 50 to 249 workers are allowed to share such functions and certain follow-up procedures with each other. The law has been met with sharp criticism, mainly from representatives of companies with more than 249 workers and larger groups. These representatives believe that the law makes it difficult for, in particular, multinational groups to prevent and deter breaches and comply with legal requirements, but also that the law undermines the whistleblower's protection.
... (More)
On December 17th 2021 a new whistleblower law entered into force in Sweden, as an implementation of the EU Whistleblower Directive. The law contained, among other things, new rules on internal whistleblower functions, including rules that legal entities in the private sector with 50 to 249 workers are allowed to share such functions and certain follow-up procedures with each other. The law has been met with sharp criticism, mainly from representatives of companies with more than 249 workers and larger groups. These representatives believe that the law makes it difficult for, in particular, multinational groups to prevent and deter breaches and comply with legal requirements, but also that the law undermines the whistleblower's protection.

A legal dogmatic method has been applied which also has elements of legal analysis and legal political argumentation. Also, an EU legal method has been used in applicable parts. Through these methods three questions are answered. These address the effect the Whistleblower Act has on whistleblowers and the above-mentioned groups, as well as alternative solutions that groups could use to achieve a group-wide whistleblower function, and if an amendment to the Whistleblower Act thereof needs to be made.

An analysis is carried out continuously in chapters three and four, and the final analysis and discussion can be found in chapter five where the main questions of the thesis are answered. The thesis leads to the following conclusions. It is not possible to determine the real effects of the Whistleblower Act with clarity, partly because it has just recently entered into force, and partly because the effects probably largely depend on how the whistleblower functions are designed in each group or group company. At the same time, an effect that can in fact be determined is that there are mainly advantages of a group-wide function. Regarding the second question there are possible alternative solutions for achieving a group-wide function. However, it is also concluded that these cannot be implemented completely without risk since the alternatives in one way or another risk conflicting with the Whistleblowing Directive or the Whistleblowing Act. Finally, it is considered that an amendment may need to be made to the Whistleblower Act, in order to achieve an arrangement that allows group-wide whistleblower functions to some extent. The concluding comment states that the Whistleblower Directive is consistently unclear, especially regarding certain concepts and words that are not clearly defined. The ambiguity makes it difficult for the Member States to implement the directive with precision, since it is not possible to unambiguously determine either its meaning nor the intention with the rules. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Thörn, Alva LU
supervisor
organization
alternative title
Picky groups or a legal failure? – A study on group-wide whistleblower functions
course
JURM02 20221
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Arbetsrätt, labour law, whistleblowing, whistleblower, visselblås, visselblåsare, koncerner, koncerngemensam, koncerngemensamma funktioner, koncerngemensamma visselblåsarfunktioner, koncerngemensamma rapporteringskanaler, koncerngemensam rapporteringskanal, koncerngemensam funktion, koncerngemensam visselblåsarfunktion, rapporteringskanal, rapporteringskanaler
language
Swedish
id
9080606
date added to LUP
2022-06-09 12:28:26
date last changed
2022-06-09 12:28:26
@misc{9080606,
  abstract     = {{Den 17 december 2021 trädde en ny visselblåsarlag i kraft i Sverige, som ett genomförande av EU:s visselblåsardirektiv. Lagen innehöll bland annat nya regler om interna visselblåsarfunktioner, inbegripet regler om att verksamhetsutövare med 50 till 249 arbetstagare tillåts dela sådana funktioner och vissa uppföljningsförfaranden med varandra. Lagen har mötts av skarp kritik, främst från företrädare för verksamhetsutövare som driver privat verksamhet med fler än 249 arbetstagare och större koncerner, som menar att lagen försvårar för framförallt multinationella koncerner att komma till rätta med missförhållanden och efterleva lagkrav, men också att ordningen undergräver visselblåsarens skydd. 

En rättsdogmatisk metod har tillämpats i undersökningen, vilken också har inslag av rättsanalys samt rättspolitisk argumentation. Ämnet, med sin bakgrund i EU-rätten, har också föranlett en tillämpning av en EU-rättlig metod i relevanta delar. Genom dessa metoder ska tre frågeställningar besvaras vilka handlar om dels visselblåsarlagens effekt på visselblåsare och ovan nämnda koncerner, dels alternativa lösningar som koncerner skulle kunna nyttja för att åstadkomma en koncerngemensam visselblåsarfunktion, dels om en ändring av visselblåsarlagen därav behöver göras. 

I kapitel tre och fyra görs analyser löpande, men den avslutande analysen och diskussionen återfinns i kapitel fem där frågeställningarna besvaras. Uppsatsen leder till följande slutsatser. Det går inte att tydligt fastställa de reella effekterna av visselblåsarlagen, dels mot bakgrund av att den är så pass ny, dels för att effekterna sannolikt till stor del beror på hur visselblåsarfunktionerna faktiskt utformas i respektive koncern eller koncernbolag. Av de effekter som är möjliga att fastställa, går det samtidigt att konstatera att det främst finns fördelar med en koncerngemensam funktion. Den andra frågeställningen besvaras med att det finns möjliga alternativa lösningar för att åstadkomma en koncerngemensam funktion. Slutsatsen är dock också att dessa inte kan genomföras helt utan risk på grund av att alternativen på ett eller annat sätt riskerar vara i strid med direktivet eller lagen. Slutligen bedöms att det kan behöva göras en ändring i visselblåsarlagen, för att åstadkomma en ordning som tillåter koncerngemensamma visselblåsarfunktioner i någon mån. I den avslutande kommentaren konstateras att visselblåsardirektivet genomgående är otydligt, särskilt med avseende på vissa begrepp och ord som inte definieras. Konsekvenserna av direktivets otydlighet är att det blir svårt för medlemsländerna att implementera direktivet på bästa sätt, när det inte otvetydigt går att fastställa vare sig dess innebörd av eller avsikten med reglerna.}},
  author       = {{Thörn, Alva}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Kräsna koncerner eller ett juridiskt misslyckande? – En studie om koncerngemensamma visselblåsarfunktioner}},
  year         = {{2022}},
}