#Metoo, förtal & försvarlighet - En granskning av vilket rättsligt utrymme som finns för andra bedömningar i förtalsdomarna kopplade till metoo-rörelsen
(2022) JURM02 20221Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Hösten år 2017 spreds metoo-rörelsen, ett uppror mot sexuellt våld, över hela världen. Efter att vissa kvinnor i sina inlägg om utsatthet för sexuellt våld publicerat namn eller andra detaljer om sina påstådda förövare i sociala medier anmäldes och sedermera dömdes flera av dem för förtal.
Denna uppsats granskar dessa förtalsdomar med kopplingar till metoo-rörelsen. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket utrymme som finns i gällande rätt för andra bedömningar i förtalsdomarna med kopplingar till metoo-rörelsen utifrån ett genusrättsvetenskapligt perspektiv. Särskilt fokus i uppsatsen ligger på förtalsbestämmelsens försvarlighetsbedömning.
I uppsatsen har gällande rätt på området undersökts och en rättsfallsanalys har... (More) - Hösten år 2017 spreds metoo-rörelsen, ett uppror mot sexuellt våld, över hela världen. Efter att vissa kvinnor i sina inlägg om utsatthet för sexuellt våld publicerat namn eller andra detaljer om sina påstådda förövare i sociala medier anmäldes och sedermera dömdes flera av dem för förtal.
Denna uppsats granskar dessa förtalsdomar med kopplingar till metoo-rörelsen. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket utrymme som finns i gällande rätt för andra bedömningar i förtalsdomarna med kopplingar till metoo-rörelsen utifrån ett genusrättsvetenskapligt perspektiv. Särskilt fokus i uppsatsen ligger på förtalsbestämmelsens försvarlighetsbedömning.
I uppsatsen har gällande rätt på området undersökts och en rättsfallsanalys har genomförts med fjorton förtalsdomar med kopplingar till metoo-rörelsen. Koppling till metoo-rörelsen innebär att uppgifterna har publicerats i sociala medier, att uppgifterna har berört egenupplevd utsatthet för någon typ av sexuellt våld och att inlägget på något sätt har pekat ut en påstådd förövare.
Framställningen visar att det finns ett rättsligt utrymme för andra bedömningar i förtalsdomarna med kopplingar till metoo-rörelsen. Jag anser att det finns flera aspekter som domstolarna hade kunnat bedöma tala för att inläggen i sociala medier var försvarliga. Bland annat genom att se kvinnornas inlägg som en del av en politisk och samhällelig diskussion kring sexuellt våld och som offentliggörande av missförhållanden samt även genom att beakta männens offentliga positioner, forskningen kring sexuellt våld och syftet med inläggen på ett annorlunda sätt. (Less) - Abstract
- The metoo movement, a revolt against sexual violence, spread throughout the world during the autumn of 2017. Some women were reported and later convicted of defamation after posting about being victims of sexual violence and thereby publishing names or other details about their alleged perpetrators on social media.
This thesis examines the defamation judgments with connections to the metoo movement. The purpose of the thesis is to investigate what space there is in established law for other assessments in defamation judgments with connections to the metoo movement from a gender perspective. A special focus in the thesis is on the defamation provision’s justifiability assessment.
Established law has in the thesis been examined and a... (More) - The metoo movement, a revolt against sexual violence, spread throughout the world during the autumn of 2017. Some women were reported and later convicted of defamation after posting about being victims of sexual violence and thereby publishing names or other details about their alleged perpetrators on social media.
This thesis examines the defamation judgments with connections to the metoo movement. The purpose of the thesis is to investigate what space there is in established law for other assessments in defamation judgments with connections to the metoo movement from a gender perspective. A special focus in the thesis is on the defamation provision’s justifiability assessment.
Established law has in the thesis been examined and a case analysis has been carried out with fourteen defamation judgments with connections to the metoo movement. Connection to the metoo movement means that the statements have been published on social media, that the statements have been from victims of sexual violence and that the posts in some ways have pointed out an alleged perpetrator.
The conclusion of the thesis is that there is a legal space for other assessments in the defamation judgments with connections to the metoo movement. My opinion is that there are several aspects that the courts could have considered to indicate that the posts on social media were justifiable. For instance, by considering the women’s posts as part of a political and societal discussion about sexual violence and as making bad conditions public, and also by considering the men’s public positions, research on sexual violence and the purpose of the posts in a different way. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9080628
- author
- Hansson Catenot, Alicia LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- #Metoo, defamation & justifiability - An examination of what legal space there is for other assessments in the defamation judgments connected to the metoo movement
- course
- JURM02 20221
- year
- 2022
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- straffrätt, förtal, försvarlighet, metoo-rörelsen, metoo, genusrättsvetenskap, sexuellt våld, criminal law, defamation, metoo movement
- language
- Swedish
- id
- 9080628
- date added to LUP
- 2022-06-13 10:18:32
- date last changed
- 2022-06-13 10:18:32
@misc{9080628,
abstract = {{The metoo movement, a revolt against sexual violence, spread throughout the world during the autumn of 2017. Some women were reported and later convicted of defamation after posting about being victims of sexual violence and thereby publishing names or other details about their alleged perpetrators on social media.
This thesis examines the defamation judgments with connections to the metoo movement. The purpose of the thesis is to investigate what space there is in established law for other assessments in defamation judgments with connections to the metoo movement from a gender perspective. A special focus in the thesis is on the defamation provision’s justifiability assessment.
Established law has in the thesis been examined and a case analysis has been carried out with fourteen defamation judgments with connections to the metoo movement. Connection to the metoo movement means that the statements have been published on social media, that the statements have been from victims of sexual violence and that the posts in some ways have pointed out an alleged perpetrator.
The conclusion of the thesis is that there is a legal space for other assessments in the defamation judgments with connections to the metoo movement. My opinion is that there are several aspects that the courts could have considered to indicate that the posts on social media were justifiable. For instance, by considering the women’s posts as part of a political and societal discussion about sexual violence and as making bad conditions public, and also by considering the men’s public positions, research on sexual violence and the purpose of the posts in a different way.}},
author = {{Hansson Catenot, Alicia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{#Metoo, förtal & försvarlighet - En granskning av vilket rättsligt utrymme som finns för andra bedömningar i förtalsdomarna kopplade till metoo-rörelsen}},
year = {{2022}},
}