Kan standardisering göra vår nya pensel mer användbar? – En analys av standardisering som hypotetisk reglering av AI-verktyg i skapandeprocessen för upphovsrättsligt skyddade verk

Abstract

Artificial intelligence has become part of many people’s everyday lives. This development contributes to the fourth industrial revolution, with a rapid technological advancement that brings an endless stream of possibilities and challenges. Within copyright law, this is the case when it comes to AI as a contributor to the creative process of copyright protected works. Based on legal doctrine and case-law, there are several factors limiting a non-human creator from enjoying the rights conferred within the framework of copyright law. As a result, a need to clarify which requirements are relevant to consider when using AI in a creative process to ensure that copyright protection can be obtained has been identified. In the strive for a way to successfully encounter the challenges, the focus is moved towards harmonized standards. This thesis is based on the following issues: To which extent can AI be used in the process of creating a work protectable by copyright; What is the relation between harmonized standards and the autonomous EU legal order and the rule of law; Can the use of harmonized standards to regulate the use of AI in the process of creating copyright protected works contribute to the creation of a stronger incentive to further development and innovation?

The challenge within copyright law is strongly connected to the requirement of the work to reach a certain level of originality. This requirement has a historically strong connection to a physical person based on the wording and the content of the legislation and case-law. To meet the requirement, the creator must make free and creative choices in the process of creation, and these choices must result in a work that bears the personal mark of the author. Assessing this is necessary to determine if a work is AI-assisted or AI-generated. In other words, should the AI-system be assessed as a tool or as a creator? The conclusion is that it is legally possible to use AI to create a copyright protected work, but the limits as to how far the AI-system can be used need clarification.

Harmonized standards are a type of standardization used within the European union to complement binding legislation with necessary technical details. These standards are not binding but hold a unique position in the EU legal order as they are being created at the request of the European Commission and undergo a specific statutory development procedure. Through harmonized standards, a proposed way to comply with the relevant legislation is proposed. This creates a certain level of predictability and clarification, which is important to provide a platform that attracts innovation, development, and investment. Consequently, this will also have a positive effect of the rule of law. However, some questions have been raised regarding the role of harmonized standards in the EU legal order following case-law on the topic. There are several grounds for arguing that harmonized standards must be seen as a part of EU-law.

The EU has clearly communicated that standardization is expected to become a more important tool within the union in order to create a wider flexibility and increased productivity to facilitate the digital development. From a rule of law perspective, it is important to ensure that harmonized standards do not become a regulating instrument of a binding nature, but that it remains a complement to the binding legislation.

Using standards to clarify when a work is to consider as AI-assisted instead of AI-generated would provide a stronger incentive to further development and innovation. However, difficulties emerge when trying to translate copyright requirements into technical specifications. It is not mainly the technical structure of the AI-system that is relevant for the copyright assessments, but how the system is being used. Technical specifications can have the desired effect if some level of generalization and margin of error is accepted.

Abstract (Swedish)

Artificiell intelligens är idag ett vanligt förekommande inslag i många människors vardag. Utvecklingen är en del av den fjärde industriella revolutionen, vars snabba tekniska utveckling kommer med en mängd möjligheter, men också flera utmaningar. Inom upphovsrätten har detta bland annat lett till att AI kan användas i skapandeprocessen. Det framgår dock av praxis och doktrin att det finns begränsningar vad gäller icke-mänskliga skapares möjlighet att inta rollen som rättssubjekt och åtnjuta upphovsrättsligt skydd. Det föreligger därför ett behov av att identifiera och analysera vilka rekvisit och gränsdragningar som är centrala vid användande av AI i skapandeprocessen, för att skydd ska kunna erhållas. Harmoniserade standarder är ett möjligt instrument som kan användas för att hantera utmaningen. Uppsatsen besvarar följande frågeställningar: Vilket utrymme finns för användande av AI i skapandet av upphovsrättsligt skyddade verk; hur förhåller sig harmoniserade standarder till EU:s rättssystem och rättssäkerhet och kan användningen av harmoniserade standarder som reglering av AI-verktyg i skapandet av upphovsrättsligt skyddade verk bidra till starkare incitament för fortsatt utveckling och innovation?

Utmaningen inom upphovsrätten är starkt kopplad till originalitetskravet som, både i formulering och innehåll, historisk har haft en tydlig utgångspunkt i en fysisk person. För att leva upp till originalitetskravet måste upphovsmannen enligt praxis gjort fria och kreativa val i skapandeprocessen och dessa val ska i sin tur ha resulterat i att verket fått upphovsmannens personliga prägel. Bedömningen av originalitetskravet blir central för att avgöra om verket är AI-assisterat eller AI-genererat, med andra ord om AI-systemet är att betrakta som ett verktyg eller en skapare. Slutsatsen är att det finns visst utrymme för användningen av AI i skapandeprocessen av upphovsrättsligt skyddade verk, men att gränsdragning för hur långtgående denna användning får vara behöver förtydligas.

Harmoniserade standarder används inom EU för att komplettera bindande lagstiftning med nödvändiga tekniska detaljer. Dessa standarder är inte bindande till sin natur, men innehar en särskild ställning i rättsordningen då de tas fram på begäran av kommissionen och genomgår ett särskilt lagstadgat framtagningsförfarande. Genom harmoniserade standarder presenteras en lösning för att efterleva relevant bindande lagstiftning. Genom dessa standarder skapas således viss förutsebarhet och förtydligande, vilket i sin tur är viktigt för att ge förutsättningar för innovation, utveckling och investering. Vidare skapar dessa även en ökad rättssäkerhet. Av praxis framgår dock att viss osäkerhet föreligger gällande harmoniserade standarders förhållande till EU:s rättsordning.

Flera omständigheter stödjer uppfattningen att harmoniserade standarder numera måste ses som en del av EU-rätten. Därtill har EU tydligt kommunicerat att standarder förväntas inta en allt viktigare roll inom unionen för att möjliggöra större flexibilitet och produktivitet i förhållande till den digitala utvecklingen. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det viktigt att harmoniserade standarder inte övergår till att bli ett regleringsinstrument utan att det även framöver används som ett komplement till lagstiftningen.

Användningen av standarder för att förtydliga gränsdragningen av när ett verk är att anse som AI-assisterat i stället för AI-genererat skulle ge förutsättningar för fortsatt utveckling och innovation. I praktiken uppkommer dock flera svårigheter när det kommer till att översätta de upphovsrättsliga kraven till tekniska specifikationer. Till stor del är det inte främst utformningen av AI-systemet som är avgörande utan snarare hur AI-systemet används. Tekniska standarder kan få önskad effekt, men då med accepterande av viss procents felmarginal och generaliserande.

• author: Persson, Emmy
• supervisor: Ulrika Wennersten
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Could standardisation make our new paintbrush more useful? – An analysis of standardisation as a hypothetical regulation of the AI tool in the creation of copyright protected works.
• course: JURM02 20221
• year: 2022
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: EU-rätt, immaterialrätt, artificiell intelligens, standardisering, harmoniserade standarder
• language: Swedish
• id: 9080654
• date added to LUP: 2022-06-21 12:38:20
• date last changed: 2022-06-21 12:38:20