Gymnasieelevers uppfattning av skolans sex- och samlevnadsundervisning - En enkätstudie med fokus på reproduktiv och prekonceptionell hälsa
(2022) SBMM53 20221Department of Health Sciences
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: tidigare forskning har visat att unga i Sverige ofta har kunskapsbrister inom områdena fertilitet och reproduktion, samtidigt som de uttryckt missnöje med skolans sex- och samlevnadsundervisning. Syfte: syftet med studien var att kartlägga gymnasieelevers uppfattning om skolans sex- och samlevnadsundervisning samt deras kunskaper inom reproduktiv och prekonceptionell hälsa, utifrån juridiskt kön och gymnasieinriktning. Metod: kvantitativ webbenkätundersökning bland 189 elever i gymnasieskolor i Skåne. Resultat:
det fanns ingen signifikant skillnad i hur sex- och samlevnadsundervisningen avseende ämnesområdena uppfattats som tillräcklig mellan gymnasieungdomar på praktisk jämfört med teoretisk gymnasieinriktning. Det fanns heller... (More) - Bakgrund: tidigare forskning har visat att unga i Sverige ofta har kunskapsbrister inom områdena fertilitet och reproduktion, samtidigt som de uttryckt missnöje med skolans sex- och samlevnadsundervisning. Syfte: syftet med studien var att kartlägga gymnasieelevers uppfattning om skolans sex- och samlevnadsundervisning samt deras kunskaper inom reproduktiv och prekonceptionell hälsa, utifrån juridiskt kön och gymnasieinriktning. Metod: kvantitativ webbenkätundersökning bland 189 elever i gymnasieskolor i Skåne. Resultat:
det fanns ingen signifikant skillnad i hur sex- och samlevnadsundervisningen avseende ämnesområdena uppfattats som tillräcklig mellan gymnasieungdomar på praktisk jämfört med teoretisk gymnasieinriktning. Det fanns heller ingen signifikant skillnad i kunskapsnivå avseende reproduktiv hälsa mellan inriktningarna. Däremot sågs en signifikant skillnad i kunskapsnivå inom prekonceptionell hälsa där ungdomar på teoretiska program hade högre kunskap jämfört med de på praktiska program. I jämförelse mellan kvinnor och män sågs en signifikant skillnad i hur ämnesområdena uppfattades som tillräckliga avseende fertilitet, sädesvätska, kvinnliga könsorganet, pubertet och föräldraskap, där männen ansåg informationen tillräcklig i högre utsträckning. Resterande fyra områden var inte signifikanta. Det sågs även en signifikant skillnad i kunskapsnivå inom reproduktiv hälsa, där kvinnorna hade högre kunskap jämfört med männen. Inom prekonceptionell hälsa var skillnaden inte signifikant. Konklusion: sammantaget visar resultatet att ungdomar generellt uppfattat sex- och samlevnadsundervisningen otillräcklig inom reproduktiv och prekonceptionell hälsa, kvinnor i högre utsträckning än män. Kvinnorna visade sig däremot kunskapsmässigt starkare. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9082428
- author
- Sigesgård, Pernilla LU and Yman, Anna LU
- supervisor
- organization
- course
- SBMM53 20221
- year
- 2022
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Prekonceptionell hälsa, sex- och samlevnadsundervisning, ungdomar, Skåne, gymnasieskolor
- language
- Swedish
- id
- 9082428
- date added to LUP
- 2022-06-01 13:58:27
- date last changed
- 2022-06-01 13:58:27
@misc{9082428, abstract = {{Bakgrund: tidigare forskning har visat att unga i Sverige ofta har kunskapsbrister inom områdena fertilitet och reproduktion, samtidigt som de uttryckt missnöje med skolans sex- och samlevnadsundervisning. Syfte: syftet med studien var att kartlägga gymnasieelevers uppfattning om skolans sex- och samlevnadsundervisning samt deras kunskaper inom reproduktiv och prekonceptionell hälsa, utifrån juridiskt kön och gymnasieinriktning. Metod: kvantitativ webbenkätundersökning bland 189 elever i gymnasieskolor i Skåne. Resultat: det fanns ingen signifikant skillnad i hur sex- och samlevnadsundervisningen avseende ämnesområdena uppfattats som tillräcklig mellan gymnasieungdomar på praktisk jämfört med teoretisk gymnasieinriktning. Det fanns heller ingen signifikant skillnad i kunskapsnivå avseende reproduktiv hälsa mellan inriktningarna. Däremot sågs en signifikant skillnad i kunskapsnivå inom prekonceptionell hälsa där ungdomar på teoretiska program hade högre kunskap jämfört med de på praktiska program. I jämförelse mellan kvinnor och män sågs en signifikant skillnad i hur ämnesområdena uppfattades som tillräckliga avseende fertilitet, sädesvätska, kvinnliga könsorganet, pubertet och föräldraskap, där männen ansåg informationen tillräcklig i högre utsträckning. Resterande fyra områden var inte signifikanta. Det sågs även en signifikant skillnad i kunskapsnivå inom reproduktiv hälsa, där kvinnorna hade högre kunskap jämfört med männen. Inom prekonceptionell hälsa var skillnaden inte signifikant. Konklusion: sammantaget visar resultatet att ungdomar generellt uppfattat sex- och samlevnadsundervisningen otillräcklig inom reproduktiv och prekonceptionell hälsa, kvinnor i högre utsträckning än män. Kvinnorna visade sig däremot kunskapsmässigt starkare.}}, author = {{Sigesgård, Pernilla and Yman, Anna}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Gymnasieelevers uppfattning av skolans sex- och samlevnadsundervisning - En enkätstudie med fokus på reproduktiv och prekonceptionell hälsa}}, year = {{2022}}, }