Corporate Tax Abuse on the Business and Human Rights Agenda

Abstract

Corporate tax evasion, tax avoidance, and aggressive tax planning undermine states’ ability to protect, respect and fulfill human rights since states are deprived of necessary resources to realize economic, social and cultural rights as well as civil and political rights. Corporate tax has previously been called the elephant in the room within the United Nations’ (‘UN’) framework of Business and Human Rights; however, now it is recognized as a key issue for the next decade.

The thesis’ overarching aim is to examine the potential of integrating corporate tax abuse into the UN’s soft law framework of Business and Human Rights that is being hardened into law by the European Union (‘EU’). The United Nations Guiding Principles on Business and Human Rights (‘UNGPs’) are built upon three pillars: (1) the state duty to protect human rights; (2) the corporate responsibility to respect human rights; and (3) access to remedy for victims of business-related human rights abuses. The research is guided by a mixed methodological approach including a doctrinal research method and a critical analysis of the law with references to IHRL, EU law, and International Tax Law.

In the first study, the thesis clarifies states’ international human rights obligations under the first pillar of the UNGPs concerning corporate tax abuse by examining states’ obligations under IHRL in relation to resource mobilization. The thesis concludes that states must not only generate resources; they must also prevent and take strong measures against corporate tax abuse to demonstrate that every effort has been made to devote the maximum of all available resources for the realization of human rights.

In the second study, the thesis analyzes if the EU’s regulatory modalities on Business and Human Rights include corporate tax. The thesis concludes that the EU’s existing framework only contains two references to tax. Furthermore, the proposed Directive on Corporate Sustainability Due Diligence excludes tax. Yet, the thesis demonstrates that the EU’s legal framework on anti-tax avoidance may further Business and Human Rights objectives.

In the thesis’ third and final study, the thesis analyzes potential advantages and obstacles to integrating tax into the Business and Human Rights framework. It demonstrates that the integration of tax would favor a coherent framework of Business and Human rights while incorporating all adverse human rights impacts from businesses. Moreover, the thesis argues that integration may foster a different approach to tax compliance if corporations recognize the relationship between tax and human rights since corporations’ responsibility to respect human rights extends to tax strategies and tax behaviors.

The thesis concludes that despite the advantages and the expectation on corporations in the next decade to apply Human Rights Due Diligence on tax – which could help corporations identify and prevent adverse impacts – remediation in the third pillar of the UNGPs constitutes an inherent challenge. Corporate tax abuse has a systemic, cumulative, and harmful impact on human rights equally to climate change. Individual remediation is therefore not appropriate since corporate tax abuse lacks a direct causal link between the tax behavior of a single corporation and the specific human rights impact of an individual or community.

Abstract (Swedish)

Skatteflykt, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering av företag underminerar staters förmåga att respektera, skydda och uppfylla mänskliga rättigheter eftersom stater berövas nödvändiga resurser för att förverkliga ekonomiska, sociala och kulturella såväl som medborgerliga och politiska rättigheter. Företags skattebeteenden har tidigare betraktats som en elefant i rummet inom Förenta nationernas (’FN’) ramverk för företagande och mänskliga rättigheter men anses idag utgöra en nyckelfråga för det kommande decenniet.

Förevarande examensuppsats har ett övergripande mål att undersöka möjligheten att integrera skatt inom FN:s soft law-ramverk för företagande och mänskliga rättigheter som förrättsligas av Europeiska unionen (’EU’). FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter bygger på tre pelare: (1) statens skyldighet att skydda de mänskliga rättigheterna; (2) företags ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna; och (3) möjlighet att få sin sak prövad om rättigheterna inte respekteras. Uppsatsen har ett blandat metodologiskt tillvägagångssätt där både en rättsdogmatisk och en rättsanalytisk metod tillämpas. Därtill innehåller uppsatsen hänvisningar till internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter, EU-rätt och internationell skatterätt.

I uppsatsens första undersökning klargör uppsatsen staters skyldigheter enligt den första pelaren i FN:s vägledande principer i relation till skatt genom att undersöka staters förpliktelser enligt internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter i relation till resursmobilisering. Uppsatsen drar slutsatsen att stater inte endast måste generera resurser – de måste även förebygga och vidta kraftfulla åtgärder mot företags skatteflykt och skatteundandragande. Stater måste visa att de har vidtagit alla åtgärder för att ägna alla sina tillgängliga resurser för förverkligandet av de mänskliga rättigheterna.

I den andra undersökningen analyserar uppsatsen huruvida skatt är inkluderat i EU:s rättsliga ram för företag och mänskliga rättigheter. I denna del drar uppsatsen slutsatsen att skatt endast omnämns två gånger och att förslaget till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet inte omfattar till skatt. Uppsatsen visar dock att EU:s rättsliga ram rörande skatteflykt kan främja mål som är hänförliga till företagande och mänskliga rättigheter.

I uppsatsens tredje och avslutande undersökning analyseras möjliga fördelar och hinder för att inkludera skatt i ramverket för företag och mänskliga rättigheter. Uppsatsen påvisar att en inkludering av skatt skulle gynna ramverket genom att göra det sammanhängande och därmed omfatta företags samtliga negativa påverkan på de mänskliga rättigheterna. Därtill argumenterar uppsatsen att en inkludering kan främja företags skattemoral om företag erkänner relationen mellan skatt och mänskliga rättigheter eftersom företags ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna omfattar skatteplanering och skattebeteenden.

Uppsatsen drar slutsatsen att tillgång till rättsmedel inom den tredje pelaren av FN:s vägledande principer utgör en inneboende utmaning för integrering. Detta trots att uppsatsen har påvisat flera fördelar med en inkludering samt att det finns en förväntan på att företag under det kommande decenniet ska utföra en konsekvensanalys med mänskliga rättigheter i fokus där skatt inkluderas; en konsekvensanalys som kan hjälpa företag att identifiera och förhindra negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna. Detta beror på att skatteflykt, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering har en systemisk, kumulativ och skadlig påverkan på de mänskliga rättigheterna i likhet med klimatförändringarna. Individuell prövning av rättigheter är därför inte lämpligt eftersom det saknas ett direkt orsakssamband mellan ett enskilt företags skattebeteende och dess påverkan på de mänskliga rättigheterna för en enskild individ eller ett samhälle.

• author: Persson, Julia
• supervisor: Radu Mares
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGM01 20221
• year: 2022
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: International Human Rights Law, Business and Human Rights, Guiding Principles on Business and Human Rights, tax justice, tax and human rights, tax evasion, tax avoidance, aggressive tax planning, human rights due diligence, mandatory human rights due diligence, mänskliga rättigheter, företagande och mänskliga rättigheter, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
• language: English
• id: 9084122
• date added to LUP: 2022-06-14 11:02:15
• date last changed: 2022-06-14 11:02:15